- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
99-100

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella skiljedomstolen i Haag, Permanenta skiljedomstolen - Internationella socialistiska byrån - Internationella studentunionen (IUS) - Internationella sällskapet för samtida musik (ISSM) - Internationella valutafonden - Internationella världskartan - Internationella återuppbyggnadsbanken (Världsbanken) - Internationell privaträtt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99 Internationella socialistiska byrån—Internationell privaträtt 100

som kansli en internationell byrå under ledning
av ett förvaltningsråd, bestående av de till
konventionen anslutna staternas diplomatiska
representanter i Haag under ordförandeskap av den
holländske utrikesministern. — I. har hittills
handlagt 20 rättsfall, av vilka 14 hänföra sig
till tiden före 1 :a världskriget, däribland en
svensk-norsk gränstvist, den s. k.
Grisbådarna-affären 1909.

Internationella socialistiska byrån, se
International.

Internationella studentunionen (eng.
International Union of Students, förk. IUS),
efterträdare till den tidigare internationella
studentorganisationen, Confédération Internationale des
étu-diants, som efter en tid av politiska motsättningar
vid krigsutbrottet 1939 tvangs nedlägga
verksamheten. Efter en förberedande konferens i
London i nov. 1945 konstituerades I. vid en
världs-studentkongress i Prag i aug. 1946. — I. var
avsedd att vara den representativa organisationen
för hela världens studenter. Den skall enl.
konstitutionen bl. a. sträva för studiernas
demokratisering, befrämja studenternas samarbete med
annan ungdom och aktivt verka för fred. Vid
tolkningen av dessa programpunkter inträdde
emellertid snart en politisering, vilken föranledde
ett flertal länder, som medverkat, från bildandet
att utträda. Sedan knöts ett allt närmare
samarbete med World Federation of Democratic
Youth, som utvecklades i klart kommunistisk
riktning. Efter statskuppen i Tjeckoslovakien
i febr. 1948 och den hållning, som I :s ledning
under krisen intog, anmälde flera västeuropeiska
länder sitt utträde, bl. a. Sveriges förenade
studentkårer.

Internationella sällskapet för samtida musik,
ISSM (eng. International Society for
Contempo-rary Music), grundades i Salzburg 1922 och har
sektioner i ett stort antal länder. I Stockholm
bildades en dylik 1923; 1925 tillkom en sydsvensk
sektion, verksam i Lund. Ett flertal större
internationella musikfester ha av sällskapet
anordnats.

Internationella valutafonden (eng.
International Monetary Fund) är upprättad i enlighet med
Bretton Woods-avtalet (se d. o.) och verksam i
Washington sedan 1947. Syftet med fonden är,
att om medl. råkar i valutasvårigheter, han skall
kunna låna från fonden och på så sätt slippa att
devalvera sin valuta el. införa valutarestriktioner.
Fondens ursprungliga kapital uppgår till 8,200
mill. $. 1952 var medlemsstaternas antal 51.

Internationella världskartan (fr. Carte
Internationale du monde au 1:1,000,000) har
tillkommit på förslag av den tyske geografen A. Penck
och efter internationella överenskommelser i
London 1909 och i Paris 1913. Den avser att
medelst en enhetlig, genom resp, staters försorg
utarbetad karta i skalan 1:1,000,000 lämna så
grundliga och detaljerade upplysningar om kuster,
vattensystem, höjdförhållanden, kommunikationer och
bebyggelse, som ur internationell synpunkt kunna
medföra största möjliga nytta. Kartan utarbetas
i modifierad polykonisk projektion med räta
me

ridianer; varje blad omfattar 4 breddgrader och
6 längdgrader. Kartan utges vanl. i färgtryck
och med höj dkurvor. På Sveriges del
ankomma 4 blad, vilka alla äro publicerade. Inalles
voro 1939 c:a 380 blad utgivna. Fram till 1.948
hade som en följd av krigstidsförhållandena
ingen nämnvärd ökning av detta antal kunnat
konstateras.

Internationella återuppbyggnadsbanken (eng.
International Bank for Reconstruction and
Deve-lopmenf), Washington, populärt kallad
Världsbanken, tillkom i enlighet med Bretton
Woods-avtalet (se d. o.). I. började sin verksamhet
V3 1947. Dess främsta uppgift är att främja
de långfristiga internationella investeringarna
genom egen kreditgivning till medlemsstater för
produktiva ändamål, vilka kunna bidraga till
näringslivets återuppbyggnad och utveckling, och
genom att gynna privat utländsk
investeringsverksamhet medelst garantier för el.
participa-tioner i lån. De till I. anslutna medlemsstaterna
utgjorde 1952 51. Bl. a. Ryssland och Schweiz
äro ej anslutna.

Internationell privaträtt utgör i inskränkt
mening sammanfattningen av de rättsregler, som
avgöra, vilken rättsordning som är tillämplig betr,
ett privaträttsligt rättsförhållande av s. k.
internationell karaktär, d. v. s. som har naturliga
anknytningspunkter till mer än en rättsordning;
parterna äro t. ex. av olika nationalitet el.
bosatta i skilda länder, ett avtal ingås i ett annat
land, än där det skall uppfyllas, o. s. v. I
vidare mening omfattar i. även rättsregler, som
avse motsv. frågeställningar inom andra
rätts-sfärer, alltså internationell förvaltnings-,
straff-och processrätt o. s. v. I. avser således icke eg.
att ge direkt lösning på en föreliggande
rättsfråga utan endast att bestämma, om och i vad
mån en främmande stats lagar kunna medges
inflytande på den egna statens rättskipning, och
för sådana fall ge anvisning på tillämplig lag.
Den är sålunda särsk. av vikt vid skiljaktighet
i de olika ländernas lagstiftning. I. säges därför
bestå av ett system av kompetensregler el.
kol-lisionsnormer, som avgöra lagkonflikter; härav
den engelska benämningen på i., conflict of laws.

I allm. ha de olika ländernas domstolar en
viss, i och för sig naturlig benägenhet att döma
efter det egna landets lagar (lex fori). Eljest
torde numera den vedertagna huvudprincipen
vara att utgå från det närmaste sambandets lag,
d. v. s. utreda, till vilket lands rättsordning ett
visst rättsförhållande synes ha den närmaste
anknytningen. I tillämpningen härav komma
emellertid olika grundsatser till användning. Betr,
personliga rättsförhållanden hylla sålunda de
flesta europeiska stater
nationalitetsprincipen, d. v. s. en utlänning bedömes efter lagen
i det land, vars medborgare han är. Danmark
och Norge, liksom England och U.S.A., omfatta
däremot domicilprincipen, enl. vilken
man bör följa lagen i det land, där
utlänningen har stadig hemvist.

Först under de senare årtiondena har i.
erkänts som en självständig vetenskaplig disciplin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free