Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interpolation - Interpolera - Interpretera - Interpunktera - Interregnum - Interrex - Interrogativ - Interstadiala bildningar - Interstitiell - Intertrigo - Intertype - Interurban - Intervall - Intervenera - Intervention - Intervju - Intestatarv - Intestinal - Intim - Intima teatern - Intimister - Intolerabel - Intolerans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105 Interpolera—Intolerans 106
alltsedan Newton utgjort föremål för matematiska
undersökningar, bl. a. av Lagrange och Laplace.
Interpolera, göra en interpolation.
Interpretèra, tolka, översätta. —
Interpretation, tolkning.
Interpunktèra, sätta skiljetecken (mellan
orden). — Subst.: Interpunktion.
Interregnum, lat., ”mellanregering”, statsr.,
tidrymd mellan en ord. maktinnehavares avgång
och styrelsens övertagande av efterträdaren. I
Tysklands historia kallas tiden 1254—73 ”det
stora interregnum”.
Inte’rrex (plur. interrèges), lat., i Rom den
överhetsperson, som stod i spetsen för styrelsen,
om högsta maktens innehavare (under republiken
konsulerna) hade avgått, utan att laglig
efterträdare fanns. 1. utsågs av de patriciska led. av
senaten. Blott en patricier kunde bli i.
Interrogativ [el. i’n-J, gramm., frågande. En
interrogativ sats, frågesats, kan vara direkt, t. ex.
”Vem är deti”, el. indirekt (beroende), t. ex. ”Säg,
vem det ärl”. ”Han frågade, om han ville”-, de
kunna inledas av interrogativt pronomen, adverb,
konjunktion och partikel, men direkt fråga
ut-tryckes lika ofta genom annan ordföljd el.
accen-tuering än utsagosatsen. Se A. Noreen, ”Vårt
språk”, V (1903—05).
Interstadiala bildningar, geol., avlagringar,
avsatta utanför en isrand vid en tillbakaryckning
av denna och därefter — vid en förnyad
isframstöt — på nytt täckta av morän el. andra
glaci-gena sediment. I. antyda blott en mindre
klimatförbättring men ej isavsmältning i större skala.
Interstitie’11 (av lat. intersti’tium, mellanrum)
kallas i allm. den vävnad, som utfyller
mellanrummet mellan ett organs verksamma delar.
Denna vävnads funktionella betydelse kan ökas
genom inlagring i densamma av viktiga cellelement.
Så ha t. ex. de interstitiella cellerna i
testi-keln otvivelaktigt en inresekretorisk uppgift att
fylla.
Intertrigo (av lat. i’nter, mellan, och te’rere,
gnida), inflammation i huden, som uppkommer
genom hudytors gnidning mot varandra, t. ex. i
stolgångs- och ljumsktrakterna samt i
veckbildningar hos feta personer. I. kan motverkas
genom omsorgsfull hygien.
Intertype [i’ntatäip], se Sättmaskin.
Interurbän (av lat. inter, mellan, och urbs,
stad), som försiggår mellan el. förbinder olika
städer el. (om telefonering) taxeområden.
Interva’ll (lat. intervällum, eg. avståndet
mellan två palissader, av i’nter, emellan, och va’llus,
påle), mellanrum. Mus., avståndet mellan två
toner. De från latinet hämtade namnen på varje
i. äro: prim (c:c = svängningstalsförhållandet
1:1), sekund (c:d = 8:9 el. 9:10), ters (c:e =
4:5), kvart (c:f = 3:4), kvint (c:g = 2:3), sext
(cm = 3:5), septima (c:h = 8:15) och oktav {c:c1
— 1:2). Prim, kvart, kvint och oktav kallas rena,
sekund, ters, sext o. septima stora, till skillnad från
resp, lilla sekunden {c:dess = 15:16), lilla tersen
{c:ess = 5:6), lilla sexten (c :ass = 5:8) och lilla
septiman (c:b = 9:16 el. 5:9). Genom en
halvtons sänkning kan ett i. bli förminskat, genom en
halvtons höjning överstigande. Till
konsoneran-de i. räknas: kvart, kvint, oktav, stor och liten
ters, stor och liten sext; de övriga äro
disso-nerande (bilda en dissonans). De i., som
närmast överskrida en oktav, äro: nona {c.d1 =
4:9), decima (c te1 = 2:5), undecima {c.-f1 = 3:8)
o. s. v. Förhållandet 4:7 betecknas i allm. som
den naturliga septiman; detta i. står närmast
konsonanserna.
Intervenera, träda emellan; medla; ingripa i.
Intervention, mellankomst, medling;
ingripande.
1) Processr., betecknar en utomstående tredje
mans, s. k. mellankommande parts, inträdande i
redan pågående rättegång mellan andra personer.
Den nyinträdande (”intervenienten”) kan
antingen för egen räkning göra anspråk på
tvisteföre-målet, s. k. huvudintervention, el. också ansluta
sig till ena partens talan och ”göra ett med
honom”, s. k. biintervention. I växelrätten
betecknar i. en hittills utom växelförhållandet
stående persons godkännande el betalning av
växel, som ”lider nöd”, d. v. s. protesterats för
uteblivet godkännande el. betalning.
2) Statsr. I. föreligger, om en stat ingriper
i en annan stats inre el. yttre angelägenheter
för framtvingande av vissa åtgärder, varvid de
framställda kraven gärna understrykas med
hotelser el. med användande av vapenmakt. Då
flera stater samtidigt ingripa, talar man om
kol-lektiv-i.; en sådan var makternas ingripande i
Kina 1900 under ”boxarrörelsen. Från i. i
egentlig mening bör skiljas den ”vänskapliga i.”, som
tager sig uttryck i erbjudandet av bona officia
(lat., ”goda tjänster”) o. s. v.
Intervjü (eng. interview, eg. beramat möte
mellan två personer), samtal, som en tidningsman
förskaffar sig med någon person för att av
denne erhålla för publicering avsedda uttalanden
(även dessa uttalanden kallas i.). — Verb-.
Inte r v j ü a.
Intestätarv (av lat. intestätus, utan
testamente), jur., kallades i den romerska rätten och
kallas även i vår tids rättsspråk övertagandet av
död mans kvarlåtenskap på grund av viss
släktskap el. annan familjeförbindelse med den döde,
i enlighet med gällande arvslagar.
Intestinäl (av lat. intes tina, inälvor), som rör
inälvor, inälvs-.
Intim, innerlig; förtrogen. — Subst.:
Intimitet.
Intima teatern, se Stockholm, teatrar, och
Malmö stadsteater.
Intime [ati’m], fr., intim; hemma hos sig.
Intimi’ster, en av A. Brunius skapad
benämning på några svenska konstnärer, som under
1 :a världskriget framträdde med ett intimt och
mjukt impressionistiskt måleri. Gruppen, som f. g.
utställde 1917, bestod urspr. av T. Palm, A.
Munthe och V. Axelson. I n t i m i’sm användes
som konstterm numera även om besläktade
riktningar under andra epoker.
Intoleräbel, odräglig, outhärdlig.
Intolera’ns, ofördragsamhet mot oliktänkande.
— Adj.: I n t o 1 e r a’n t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
