Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intrusiva bergarter - Intrånget - Inträngningsförmåga - Intubation - Intuition - Intuitionism - Intuitiv - Intumning - Intygsbok - Intäkt - Inuit - Inula - Inulin - Invagination, tarminvagination - Invalid - Invalidhotellet - Invalidhusfonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Intrånget—Invalidhusfonden
110
dere, tränga), eruptiva bergarter, bildade genom
en magmas stelnande inuti den fasta jordskorpan.
Intrånget, samhälle i Hedemora landskommun
i Dalarne (se Garpenberg i).
Inträngningsförmåga, vapentekn., se
Projektilverkan.
Intubatiön (av lat. tu’ba, rör), införandet av
ett rör genom munhålan och dess placerande
mellan stämbanden för att möjliggöra fri luftpassage
genom strupen. I. nyttjas framför allt vid
dif-teritisk krupp.
Intuition (av intui’tio, åskådning), filos.,
betyder eg. åskådning men begagnas sällan för att
beteckna den sinnliga varseblivningen. I stället
brukar man med i. förstå en inre åskådning,
som ställes emot det diskursiva tänkandet och
därvid får skiftande betydelse. Ibland menar man,
att i. endast är en genväg, i det att den snabbt
i en syntes fattar det, som tänkandet först
långsammare kan nå. En uppfattning, som är
principiellt motsatt denna teori, även om
filosoferna själva icke draga gränslinjen så skarpt,
är den tanken, att i. kan nå realiteter, som äro
oåtkomliga för det diskursiva tänkandet — en
tanke, som framträder i en mångfald former.
Sin mest extrema filosofiska form får detta
antagande i läran om i. som den högsta
kunskapskällan. Enl. Bergson når i. den verkliga tiden,
den sanna verkligheten, som det diskursiva
tänkandet aldrig genom sin analys kan fånga.
Kunskapskällor av samma slag äro mystikernas i.
av Gud, i vilka den åskådande sammanfaller
med sitt objekt, samt Fichtes och Schellings
begrepp om den intellektuella åskådningen. —
Litt.: H. Larsson, ”1.” (4:e uppl. 1920) och
’Tn-tuitionsproblemet” (2:a uppl. 1925); H. Bergson,
”Intuition och intelligens” (1911).
Intuitioni’sm, filosofisk åsikt, som sätter
intuitionen som högsta kunskapskällan.
Intuitiv [el. i’n-], filos., benämnes vår
uppfattning, då dess innehåll sammanhålles i en
samtidig åskådning. Motsats: di skur si v.
Intumning, skogsv., se Tumning.
Intygsbok skall enl. 1931 års ändringar i 1912
års lag om arbetarskydd deponeras hos
arbetsgivaren av varje minderårig, som anställes i
industriellt el. hantverksmässigt arbete. I., som
utlämnas på pastorsexp., skall innehålla den
anställdes namn, målsmans namn, om i. sökts för
person under 16 år, och anteckningar om
skolgång. Gäller anställningen bergverks-, bruks-,
fabriks-, hantverks- el. byggnadsarbete, där minst
10 personer äro sysselsatta, skall i. även
innehålla läkarintyg.
Intäkt, ]’ur. 1) Besittningstagande av egendom.
— 2) Intagandet av främmande kreatur, som
olovligen inkommit på ens ägor och där gjort skada;
kreaturet får behållas som säkerhet för den
ersättning, som dess ägare skall gälda. — 3) Annat
uttryck för inkomst.
Inui’t, eskimåernas benämning på sig själva.
I’nula, bot., se Ålandsrot.
Inulin, ett med stärkelse nära besläktat
kolhydrat, som i st. f. stärkelse förekommer t. ex.
Invaliddomen.
hos vissa korgblommiga växter. Till skillnad
från stärkelse är det uppbyggt av fruktsocker
i st. f. av druvsocker.
inv., förk. för invånare och invenit (se d. o.).
Invaginatiön, tarminvagination, med.,
tarminstj älpning genom att ett parti av tarmen
vränges in i den efterföljande tarmdelen. Jfr
Ileus.
Invalid (av lat. invadidus, svag, orkeslös),
person, som drabbats av invaliditet, varmed i
allm. förstås varaktig, av lyte el. skada
föranledd förlust el. nedsättning av arbetsförmågan
(total, resp, partiell invaliditet). Enl. lagen om
folkpensionering anses som i. även den, som på
gr. av ålderdom el. varaktig sjukdom är ur stånd
att försörja sig. Inom nutida socialpolitik
eftersträvas såväl att genom socialmedicinska och
olycksfallsförebyggande åtgärder motverka
uppkomsten av invaliditet som att bereda i.
försörjning genom sysselsättning i produktivt
arbete i st. f. genom understöd. Ej minst i fråga
om krigsinvalider ha sistn. strävanden visat sig
kunna ge goda resultat.
Invalidhotellet (fr. UHötel des invalides) i
Paris, en av Ludvig XIV grundad inrättning för
invalider. Det stora komplexet påbörjades 1671
efter ritningar av Libéral Bruand; den ena av
anläggningens båda kyrkor, Invaliddomen, är ett
verk av J. H. Mansard. Under Napoleon I
gjordes tillbyggnader, så att ända till 7,000 invalider
kunde mottagas. Hemmet upplöstes 1903. Där
inrymmas även armémuseum m. m. Napoleon I
är (sedan 1840) gravsatt i Invaliddomen.
Invalidhusfonden, en fond, från vilken
läm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
