Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska republiken - Mynt - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Irländska republiken
146
Mynt. Sedan 1926 har I. eget myntväsen,
överensstämmande med det engelska, med 1 p. st. (i I.
punf) = 20 shillings (scillinge) å 12 pence (pingin)
Ekonomisk geografi. Av I:s yta utgöas 22,3%
av uppodlad mark, 61,7% av betesmark, 1,5% av
skog och 14,5% av annan mark.
Jordbruk. I:s viktigaste åkerbruksprodukt
är potatis, vilken odlas över hela landet. 1950
uppgick skörden till mer än 2,9 mill. ton. Ganska
betydande export till England förekommer.
Produktionen av rovor var 1948 i det närmaste 2V2
mill. ton. I. är nu i det närmaste
självförsörjande i fråga om sockerbetor. 1948 producerades
c:a 600,000 ton betor. Av sädesslagen har havre
visat sig lämpligast för odling i I :s fuktiga
klimat och odlas i så gott som alla områden, där
potatisodlingen förekommer, dock mest i landets
v. delar. Årsproduktionen, var 1950 537,000 ton.
På senaste tid, spec. under 2:a världskriget, har
odlingen av vete genom myndigheternas
ingripande fått uppsving, och landet kan i stort sett
sägas vara självförsörjande. Det är i främsta
rummet kustlandet ö. om Leinsterkedjan,
dalgångarna i s. ö. samt Golden Vale-distriktet i
Tipperary, d. v. s. landets regnfattigaste delar,
som tagits i bruk. 1948 producerades c:a 410,000
ton. Även korn odlas inom vetedistrikten, och
1950 var produktionen därav c:a 121,000 ton. I
Donegal, Cavan och Monaghan odlas lin.
Boskapsskötsel. I:s klimat gynnar
nöt-kreatursuppfödningen. Djuren kunna vara ute
nästan hela året, och den övriga delen av året
ha lantbrukarna god tillgång till hö och
foderrotfrukter. Inemot hälften av I:s hela export
utgöres av levande nötkreatur. Antalet
nötkreatur var 1951 4,3 mill. Svinaveln är huvudsaki.
koncentrerad till de minsta gårdarna i landets
v. del. Svinstammen omfattade 1951 548,000
djur. Exporten till England av bacon är mycket
betydande. Fjäderfäaveln har tredubblats under
de senaste hundra åren. Den har fått mycket stor
betydelse särsk. för de små gårdarnas ekonomi.
Fåraveln är koncentrerad till I :s
höglandsområden i n. v. och n. 1950 funnos c:a 2,7 mill. får.
I. är berömt för sin uppfödning av hästar.
Världsberömda äro de irländska
kapplöpningshäs-tarna. Häststammen uppgick 1949 till 402,000 st.
Bergsbruk. I:s förråd av värdefulla
mineral är mycket litet. Någon brytning av koppar
förekommer. I Roscommon har järnmalm av
samma typ som de engelska malmerna
påträffats. På gr. av landets fattigdom på stenkol
har det emellertid ej lönat sig att utnyttja den.
Kolförekomster i form av antracit finnas i
Tipperary i landets s. del. Av mycket stort värde
för I:s ekonomi äro de ofantliga tillgångar av
bränntorv, som finnas över landets hela yta,
främst dock inom centralslättens v. delar.
Inemot 14% av landets areal upptagas av 3—4
m djupa torvmossar, innehållande bränntorv av
mycket högre bränslevärde än den svenska.
Industri. Genom att tillvarata
vattenkraften i landets floder har man åtm. delvis lyckats
avhjälpa bristen på stenkol. Industrien bygger
till stor del på de råvaror, som åkerbruket och
T orvtäkt.
boskapsskötseln förse den med. Världens största
bryggeri, Messrs. Arthur Guinness, Son & Co.,
finns i Dublin. Största delen av dess produktion
exporteras. 1948 utgjorde värdet av bryggeriernas
produktion 9,8 mill. £. Mejerihanteringen är
lokaliserad huvudsaki. till de s. ö. delarna av I. och
där framför allt till Cork, Limerick och
Water-ford. Smör och ost exporteras till England.
Värdet av baconproduktionen var 1948 6 mill. £.
Ylleindustrien, som bygger på inhemsk råvara, är
lokaliserad framför allt till Dublin, Cork och
Kil-kenny. De världsberömda handknypplade irländska
spetsarna tillverkas i städerna över hela landet,
dock framför allt i Limerick. Verkstads-,
maskin-och järnindustrier finnas i Dublin, men de äro än
så länge av mindre betydelse.
Handel. I :s ekonomi är traditionsenligt
bunden vid den brittiska. 1950 var exportvärdet 72,4
mill. £, medan importen s. å. var 159,6 mill. £.
I :s export, som bestod av levande djur, samt
produkter från bryggeri-, charkuteri-, mejeri- och
textilindustrierna gick mest till Storbritannien och
Nordirland. Importen 1950 kom huvudsaki. från
Storbritannien, U.S.A., Canada och Främre
Indien.
Kommunikationer. I:s inre samfärdsel
gynnas i hög grad av de segelbara floderna.
Shannons flodområde är förenat med östkusten
vid Dublin genom Grand Canal och Royal Canal,
vilka skära igenom centralslätten. Grand Canal,
den s. av dessa kanaler, är den viktigaste. I:s
järnvägsnät har en längd av 4,476 km. Sedan
1944 ha de båda enskilda järnvägarna Great
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
