Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isak I Komnenos (östromersk kejsare) - Isak II Angelos (östromersk kejsare) - Isakson, Karl - Isala - Isallobarer - Isamplituder - Isander, Gustaf - Isanomaler - Isar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Isakson—Isar
158
Karl Isakson. T. v. Sittande modell, 1918—19. Nationalmuseum. T. h. Jesus uppväcker Lazarus, 1920—21.
Föreningen för nutida konst.
kael VI Stratiotikos och utropades till kejsare
(1057). I. befäste rikets gränser och ordnade
finanserna men nedlade redan 1059
kejsarvärdig-heten och ingick i ett kloster.
2) I. II Angelos uppsattes 1185 till
kejsare mot Andronikos I. Han var en svag
re-gent. Han slöt förbund med sultanen Saladin
och sökte hindra korshärarnas marsch genom
riket (tredje korståget). 1195 störtades han av
sin broder Alexios (III), som lät blända och
inspärra honom i ett kloster. Under fjärde
korståget framtogs han ur sitt fängelse och blev för
någon tid kejsare men dog kort därefter 1204.
Isakson, Karl Oscar, målare (1878—1922).
Efter studier vid Konstakad. i sin hemstad
Stockholm reste I. till Italien 1902, där han blev K.
Zahrtmanns elev. Senare följde han med denne
till Köpenhamn, som blev hans andra hemstad
och där han dog. Under några studiebesök i
Paris, det första 1905, tog I. intryck av Cézanne
och Matisse, och omkr. 1910 sker växlingen från
danskt till franskt i hans konst. I. var mycket
självkritisk och utställde ogärna. Först genom
minnesutställningen i Stockholm 1922 blev I :s
sällsynt fina koloristiska begåvning mera känd
och uppskattad i Sverige. I Nationalmuseum
i Stockholm samt i museerna i Göteborg och
Köpenhamn finnas målingar av I:s hand
(stilleben, landskap, porträtt, religiösa kompositioner).
— Jfr K. Fåhræus, ”K. I.” (i ”Konstkritiska
essayer”, 1924) och monogr. av G. Engwall (1936
och 1944).
Isala, by i Dalarne, 3 km n. ö. om Svärdsjö
kyrka. Under sin vistelse som flykting i
Svärdsjö 1520 skall Gustav Vasa av prästen Jon ha
förts till kronoskytten Sven i Isala. Enl.
traditionen räddades han där från upptäckt vid ett
besök av danska knektar på så sätt, att Svens
hustru med häftigt tilltal drev honom ut i ladan
att tröska. Traditionen härom omtalas tidigast
1667. Om Svens farsnamn vackla uppgifterna
(Nilsson, Elfsson, Algotsson m. fl.). —• Litt.: S.
Samuelsson i ”Hist. studier tillägnade H. Hjärne”
(1908); N. Ahnlund, ”Svensk sägen och hävd”
(1928).
Isallobarer, linjer på en synoptisk karta, vilka
sammanbinda orter, där barometern stigit el. fallit
lika mycket på en viss tid (numera brukar väljas
en tid av 3 tim.).
Isamplitüder, linjer (på kartor), som
sammanbinda orter med samma amplitud av ett
fenomen. Så kunna linjer dragas genom orter, som
ha samma dagliga amplitud el. årliga amplitud
av temp., lufttryck el. någon annan variabel
storhet.
Isa’nder, Gustaf Emil, grafiker (1863—
1929), var väsentligen självlärd och utbildade sig
till en fin, känslig grafiker med mjuk ton i sina
torrnålsraderingar, mestadels med motiv från
Stockholm.
Isanomäler (av grek. i’sos, lika, och a n
o-mäl), linjer, som beteckna lika stor avvikelse
från normalvärdet (för temp., lufttryck m. m.).
Isar [i’zar], biflod fr. h. till Donau, i Bayern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
