Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isar - Isarco - Isaskar - Isatin - Isatis - Isaurien - Isbark - Isbarta, Isparta - Isberg - Isberättelse - Isbjörn - Isblink - Is-boset - Isbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Isarco—Isbrytare
160
Isberg utanför Upernavik på Grönlands västkust (t. v.) och antarktiskt isberg nära Drottning Mauds land.
Upprinner på sydsluttningen av Karwendelbergen
i Tyrolen och träder vid Tölz (485 m ö. h.) ut
på bayerska högslätten. Längd 263 km. Vid I.
ligger München.
Isarco [iza’rkå], biflod till Adige i n. Italien.
Isa’skar, Jakobs femte son med Lea. I :s stam
bodde i trakten av Jisreelsslätten. Till denna stam
hörde Barak och Debora.
Isatin, ortoaminofenylglyoxylsyrans laktam,
CO
CcH4<n]4>>CO, erhålles genom oxidation av
indigo, användes för framställning av indigoida
kypfärgämnen. I. kristalliserar i röda prismer,
smältpunkt 200—201 °, löses i sjudande vatten,
alkohol och bensen.
I’satis, bot., se Korsblommiga.
Isåu’rien, ett vilt berglandskap innanför Mindre
Asiens sydkust, under antiken benämnt efter
huvudstaden Isaura.
Isbark, dets. som glattis.
Isba’rta, Ispa’rta, huvudstad i vilajetet L,
s. v. Turkiet; c:a 20,000 inv. Mattillv. m. m.
Isberg, större, i havet kringflytande
brottstycke av landis. Inom polartrakterna nå
gla-ciärerna flerstädes ut i havet. När isen skjutit
ut så långt, att den blir lättare än den
undanträngda vattenmassan, som strävar att lyfta upp
densamma, uppstår en spänning inom istungan,
som till sist utlöser sig i en bristning nerifrån
och uppåt. Ytterändan av glaciären lösbrytes med
ett våldsamt dån — glaciären ”kalvar”. De
lös-brutna isstyckena kunna sedan som i. med vind
och ström driva ut i havet. Endast Vs—av
i :s hela massa ligger ovan vattenytan. Om ett
i:s synliga del har en höjd av 50—70 m (större
höjd nå i. sällan), kan man antaga, att i :s hela
mäktighet (höjd + djup) är 300—500 m. På n.
halvklotet är det huvudsaki. glaciärerna på
Grönland och Frans Josefs land, som ge upphov till i.
De äro urspr. mer el. mindre blockformade men
antaga under smältningen och genom
havsvågornas inverkan ofta bisarra former. I Antarktis,
där inlandsisen skjuter ut i havet på bred front,
få i. därigenom en annan form: de bli lägre men
ha vida större yta och bilda ofta flak av många
km utsträckning. I. utgöra en fara för
sjöfarten. På gr. av sin stora volym smälta de mycket
långsammare än drivisen och kunna därför följa
med strömmarna betydligt närmare ekvatorn än
denna. Utanför Newfoundland möter den kalla
isbergsförande Grönlandsströmmen den varma
Golfströmmen. Då smälta i. i sina undre delar.
När avsmältningen nått en viss grad, rubbas
jämvikten inom i., som därför plötsligt kan stjälpa
över ända.
Isberättelse, se Isbrytare, sp. 161.
Isbjörn, se Björnar.
Isblink kallas i polartrakterna drivisens ljusa
återsken mot molnen, som över öppet vatten äro
mörkare, vilket ofta varit till ledning för
navi-geringen.
Is-böset, Sauls ende efterlevande son. Var,
sedan hans far och bröder stupat i strid mot
filistéerna, en kort tid konung över Israel.
Isbrytare, fartyg, konstruerat för att hjälpa
andra fartyg genom isbelagda farvatten.
Skrovet bygges med tättsittande spant och med
byggnadsdelarnas dimensioner långt över det normala.
Djupgåendet är stort för att få ned
propellrarna; bredden är stor dels för undvikande av
plana och parallella skrovsidor, dels för att ge en
tillräckligt bred isränna. Vinkeln mellan
vattenlinjen och förstäven under vattenytan ges ett
värde av c:a 250 (isbrytarstäv), varigenom fartyget
bäst anfaller isen. För att förhindra, att
is-skruvning o. dyl. pressar ned i., lutas
skrovsidorna utåt. Större i. kunna vanl. ges en rullande
rörelse och förhindras fastna i packis genom att
vatten snabbt pumpas mellan de på båda sidor
befintliga krängningstankarna. I en i. installeras
största möjliga maskinstyrka för att göra
fartyget så kraftigt och effektivt som möjligt.
Maskineffekten uppdelas på akter- och
förpropellrar. Förpropellems uppgift är att bortföra av
förstäven brutna isstycken och genom sin sugande
el. tryckande verkan underlätta förstävens
isbrytning samt slutl. att genom den bakåt
transporterade vattenströmmen minska friktionen
mellan isen och fartygsskrovet. Framdrivningsmaski-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
