- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
179-180

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Tidningar - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

Island

180

da av folket genom hemlig omröstning. Alla
medl. utses för en period av 4 år. Alltinget är
uppdelat i ett övre och ett undre ting. Vs
sitter i det förra och 2A i det senare.
Röstberättigade till alltinget äro alla män och kvinnor, som
äro isländska medborgare och äro bosatta i
landet sedan 5 år. Undantagna äro dock de, som
ej ha god frejd el. som stå under
förmynder-skap. Valbar är envar, som har rösträtt, med
undantag av domare, som icke innehar ett
administrativt ämbete. Alltinget skall
sammankallas för ord. session varje år 15/2, såvida ej
presidenten fastställt tidigare datum. Det
sammanträder i Reykjavik, såvida ej presidenten funnit
anledning sammankalla det till annan plats.

Förvaltning. Centralförvaltningen är
f. n. uppdelad på 6 departement för resp, sociala
ärenden, utrikes- och justitieärenden, handel och
kommunikationer, finanser och fiske, åkerbruk
och industri, uppfostran och flygväsen. Varje
dep. står under ledning av en minister. — Med
hänsyn till lokalförvaltningen är I.
uppdelat i 16 provinser (syslur), var och en styrd
av en högsta exekutiv funktionär (syslumadur).
Varje provins bildar ett el. två kommunaldistrikt
med ett kommunalråd, som övervakar de omkr.
200 primära landskommunerna. Det finns också
11 med provinserna sidoordnade stadskommuner
med var sitt stadskollegium. De kommunala
råden utses över lag genom allmän rösträtt.

Rättskipning. I. äger sedan 1919 en egen
Hö-jesteret om 1 president och 4 assessorer. Under
denna döma 7 byfogdar i städerna och 9
sysslo-män på landet som underdomstol i första instans.

Vapen och flagga. Vapen: i blått fält ett
silverkors, belagt med ett smalare kors i rött.
Skölden (före republikens införande 1944 krönt)
hålles till v. av en tjur och en
rovfågel, till h. av en bergrese
och en drake, alla sköldhållarna
i guld. — Flagga (sedan
1918): national- och
handelsflaggan är lika med
vapenbilden, dock med vitt kors i st. f.
silverkors. Statsflaggan är
två-tungad.

Mått och vikt. Danska mått

och vikter infördes på I. 1784. Av de äldre
enheterna märkas pingmannaleiö = 37,5 km;
vætt = 50 kg. Värden beräknades efter vadmal:
1 silveröre = 4 lag öre = 6 alnar. 120 älnir
(alnar) = 240 fiskar (fiskar). 6 dlnir = 1 öre.
Metersystemet infördes 1910.

Mynt. Sedan 1922 har I. eget mynt, grundat
på guld (guldmyntfoten numera suspenderad),
med 1 kröna (plur. krönur) = 100 aur ar = 1 sv.
kr nominellt.

Tidningar. Icke förrän 1848 erhöll I. sin första
tidn., Tjodolf (PjoÖolfur), vars namn skulle
beteckna den som folklig och frisinnad, vilket den
också under skiftande red. förblev, tills den 1912
upphörde. 1874 började en annan av I:s ledande
tidn. att utkomma, tsafold, red. av den
frisinnade Björn Jönsson. Sedermera ha grundats
andra tidn. i Reykjavik, den största är Morgun-

blaÖiÖ. Varje politiskt parti har nu sitt eget
organ. Akureyri fick sin första tidn. 1853; även
andra köpstäder ha sina egna tidn. Ett fåtal äro
dagliga, de flesta utkomma en gång i veckan,
över ett 50-tal tidskr. utges, bland vilka
märkes ”Skirnir”.

Historia. Sedan norrmännen börjat söka sig
vägar västerut och nått Färöarna, var det endast
en tidsfråga, innan även den n. v. därom
liggande stora ön skulle bli upptäckt. Enl. modernare
undersökningar har en irländsk kolonisation
funnits på I. före norrmännens ankomst, och man
kan antaga, att irländarna lärt norrmännen vägen
till I. Omkr. 850 kommo tre sjöfarare, något
efter varandra, dit. ön fick namnet I. efter den
polaris, som då liksom så ofta senare blockerade
n. och v. kusten. Inre förhållanden i Norge —
Harald Hårfagers erövring av landet —
medförde, att många gingo i landsflykt och sökte
sig till I. Den förste norske nybyggaren,
Ingölfr Arnarson, bosatte sig på I. omkr.
874. De följ. 60 åren kallas I:s kolonisationstid
(landnämstiden). Om nybyggarna levde bland
deras efterkommande rika traditioner, vilka
senare upptecknades i ”Landnämabék”. De flesta
härstammade från Norge, till vars förnämsta
släkter flera av dem hörde. Några av de
norska nybyggarna kommo från kolonierna på de
brittiska öarna, och genom dessa och enstaka
iriska kolonister tillfördes I. ett inslag av
keltiskt blod. Sedan I. bebyggts någorlunda tätt,
enades isländarna om att låta en man vid namn
Ü 1 f 1 j ö t r utarbeta en gemensam lag för hela
landet. Från antagandet av hans förslag och
valet av den förste lagsagomannen 930 räknas
I:s tillkomst som självständig stat. De
styrande inom staten voro hövdingarna, s. k. godar,
tills. 36 (senare 48). Landet delades i 12
(senare 13) tingslag (ping), bestående av vartdera
3 godord. Ett gemensamt ting för hela landet,
alpingi (alltinget), hölls varje sommar på
Pingvellir. Här fanns en domstol, till vilken varje
gode utnämnde en medlem, men därjämte
sammanträdde här den lagstiftande församlingen,
lag-rättan (Iggrétta), vari samtliga godar hade säte.
Alltingets ledare var en av lagrättan utnämnd
lagsagoman (Jggspgumadr). Denna författning
reformerades på 960-talet, då landet delades i
fyra fjärdingar med var sin domstol på
alltinget, samt senare under lagsagomannen Skapti
Poroddsson (1004—30), då ett slags högsta
instans (fimtardömr) upprättades där. Staten var
svag, ty någon centralstyrelse med verkställande
myndighet fanns ej. Fejder och strider voro
vanliga, och blodshämnd betraktades som en plikt.
— På 980-talet upptäcktes västra Grönland av
Erik Röde och koloniserades från I. under
dennes ledning. Ung. samtidigt kommo de första
missionärerna till L, och snart uppväxte där ett
ganska starkt kristet parti. Striderna mellan
kristna och hedningar bilades på alltinget år
1000. Därvid fastställdes, att alla skulle döpas.
I. fick ett biskopssäte på Skålholt 1056 och ett
annat på Holar ett halvt sekel därefter.
Bristerna i statsorganisationen framträdde emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free