Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Historia - Litt. - Islandsberg - Islandslav - Islandsspat - Isle - Islendingabók - Isle of Ely - Isle of Wight - Islinge - Islington - Islossning - Isly - Isläggar - Isläggning - Isländska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Islandsberg—Isländska litteraturen
185
presentanter, och en välgångsönskan för I :s
framtid som fri nordisk stat mottogs från
konung Kristian. Till I:s förste president valdes
riksföreståndaren Sveinn Björnsson.
Republiken Island. Den nya republiken
föddes i en tid av oerhörd ekonomisk och social
press, som frambragts av kriget och
ockupationen. Från okt. 1942 till okt. 1944 rådde en
politisk kris, vilken tvingade riksföreståndaren att
behålla ämbetsmannaregeringen. Därpå bildades
under Ölafur Thors’ ledning en samlingsregering
med Självständighetspartiet, Socialistiska
samlingspartiet och socialdemokraterna, och i febr.
1947 övertogo socialdemokraterna under Stefan
Johan Stefansson regeringen i samverkan med
Självständighetspartiet och Framstegspartiet.
Efter kriget blev I:s första stora
utrikespolitiska problem förhållandet till de amerikanska
militära styrkorna i landet och frågan om deras
baser på ön. U. S. A. överlämnade till isländarna
de flesta baserna 1945—46, medan däremot
förhandlingarna om den stora flygplatsen vid
Kefla-vik drogo ut på tiden. Först i okt. 1946
ratificerades ett avtal mellan I. och U.S.A. ang. Keflavik
och den amerikanska personalen på I. Keflavik
blev isländsk statsegendom, och amerikanerna
garanterade utrymning inom 180 dagar; i gengäld
skulle U.S.A. ha rätt att använda flygplatsen
först och främst med avseende på trafiken till
Tyskland samt att t. v. hålla amerikansk
betjäning för de amerikanska maskinerna. Först efter
engelsk påtryckning gick regeringen med på
avtalet; kort tid därefter måste den avgå, efter
det att socialisterna lämnat regeringen. 1950
trädde en borgerlig koalitionsregering till. I. är medl.
av FN sedan 1946 och anslöt sig till
Atlantpakten 1949. I enlighet med denna ha åter
amerikanska trupper stationerats på ön. I jan. 1952
avled president Björnsson. Till hans efterträdare
valdes Asgeir Asgeirsson.
Litt.-. ”Islands aarbog”, utg. av Dansk-islandsk
samfund (årlig sedan 1928); ”Iceland”, utg. av
Th. Thorsteinsson (4:0 uppl. 1946). — Th.
Thor-oddsen, ”1., Grundriss der Geographie und
Geo-logie” (2 bd, 1905—06), A. Engström, ”Ät
Häcklefjäll” (1913 och senare); H. Blomberg,
”Bland vulkaner och varma källor” (1924); Hj.
Lindroth, ”1., motsatsernas ö” (1930; eng. övers.
1937); V. Stefansson, ”Iceland, the first
American republic” (1939); S. SigurÖsson, ”Landbrug
og landboforhold i I.” (1940); ”Det möderne
I.”, red. av P. B. Soot (1948); S. Thorarinsson,
”Tefrokronologiska studier på I.” (dr.-avh.,
1944). G. Gunnarsson, ”Sagaöen” (1935; sv.
övers. 1936); B. M. Gislason, ”1. under
besæt-telsen og unionssagen” (1946).
Islandsberg, fyrplats i Bohusläns skärgård,
c:a 7 km s. om Lysekil.
Islandslav, Ceträria isla’ndica, en busklik, 5—
10 cm hög, grågrön—kastanj ebrun lav med på
undersidan vitfläckiga grenar, vanlig på hedar
och i gles tallskog. Den innehåller lavstärkelse
och har särskilt under missväxtår, använts till
människoföda (till gröt el. till bröd) och till
vin
186
terfoder åt kreatur. I. innehåller ett bittert ämne,
cetrarsyra.
Islandsspat, miner., se Kalkspat.
Isle [il] (fr., av lat. insula), ö; ofta i ortnamn.
Islendingabok, se Are Frode.
Isle of Ely [aiT av i’li], del av Cambridgeshire
i England; är känt för sina trädgårdsprodukter.
Isle of Wight [äi’l av æai’t], se Wight.
Islinge, stadsdel av Lidingö.
Islington [fzliijtan], stadsdel, metropolitan
bo-rough, i n. London; 292,300 inv. I. är sär sk.
bekant för sin kreatursmarknad, the C aled onian
cattle market.
Islossning, se Isläggning.
Isly [isli’], wadi i gränstrakterna mellan
nordligaste Marocko och Algeriet.
Isläggar (fnisl. isleggir), våra förfäders
skridskor, påträffade bl. a. i lämningar från
pålbygg-naderna, bestodo vanl. av skenbenet från en ren,
häst el. oxe och fästes vid fotbeklädnaden med
senor. Man stakade sig trol. fram med en ispik.
Isläggning. Sötvatten har sin största täthet vid
+ 4°. Avkyles en sjö från ytan, uppstår därför
en vertikal strömning, tills allt vatten hunnit
avkylas till +40. Vid ytterligare avkylning minskas
tätheten hos ytvattnet, och detta sjunker icke. På
så sätt når ytvattnet en temp. av 0°, under det att
de underliggande lagren hålla sig vid +40. Så
inträder frysningen av en insjö först vid ytan. Den
går så till, att is först bildas vid stränderna el. i
små flytande flak. Härifrån växer isen ut i
spjutliknande kristallmassor, tills hela insjön
blivit belagd. Vid ytterligare avkylning tillväxer
isens tjocklek nedåt. Små och grunda sjöar
is-beläggas tidigare än de stora och djupa. I. börjar
i n. Lapplands smärre sjöar i okt., i mell. Sverige
under senare delen av nov. mån., vid
Svealands-kusten dock först omkr. årsskiftet samt når
Skåne i början av dec. men själva sydkusten
icke förrän någon vecka in i jan. — När isen om
vårarna bryter upp, kallas detta islossning.
I nordliga Sverige tar det en avsevärd tid, innan
isen hunnit smälta. Ofta måste temp. mer än 1
mån. ha varit över o°, innan islossningen
fullbordats. I sydliga Sverige understiger motsv. tid
ofta 10 dagar. Islossningen börjar i s. Götalands
insjöar under senare hälften av mars och når
Norrlands fjällsjöar under första hälften av juni.
Antalet dagar med is är där c:a 240, i Skåne
mindre än 100. — Litt.: J. V. Eriksson,
”Isläggning och islossning i Sveriges insjöar” (1920).
Isländska litteraturen är lika gammal som
landets bebyggelse. På 800-talet fanns i Norge
en utvecklad skaldekonst, av vilken den isl. urspr.
utgör en gren. Om den ena gruppen av de äldsta
på Island bevarade sångerna, eddadikterna (se
Edda 2), är det vanl. omöjligt att avgöra,
huruvida de äro norska el. isländska.
Skaldediktningen skiljer sig från eddadikterna genom mer
invecklade versmått och överflöd på kenningar
(omskrivningar); sångerna utgöra i allm.
lov-prisningar av furstar, vilkas krigiska bragder
och givmildhet framhållas, el. minnesdikter över
nyss avlidna furstar. Hit räknas även de enstaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
