- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
197-198

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ísólfsson, Páll - Isolit - Isolon - Isoluxkurva - Isomer - Isomeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

Isolit—Isomeri

198

flera skådespel, solo- och körsånger,
pianostycken m. m.

Isolit, varubeteckningen för den av Skånska
ättikfabriken, Perstorp, tillverkade bakeliten.
Iso-litlack är en lösning av i. i organiska
lösningsmedel, som användes för rostskyddslackering av
järnplåtsdetaljer.

Isolon [-å’n], kem., handel sbeteckning på en
fenolharts av bakelittyp.

Isolu’xkurva, fys., linje, som i ett diagram
sammanbinder punkter av samma belysningsstyrka.

Isomèr, se Isomeri.

Isomeri (av grek. i’sos, lik, och me1 ros, del),
i) Bot., det förhållandet, att de olika kransarna
i en blomma ha samma antal blad, varvid
blomman säges vara isomer. Förekommer ett lägre
tal i någon el. några av kransarna, särsk.
vanligt i fruktbladskransen, talar man om o 1 i g
o-meri, och kransen säges vara oligomer; har
någon krans ett högre tal, benämnes förhållandet
p 1 e i o m e r i, och kransen säges vara p 1 e i
o-m e r.

2) Kem. Kemiska föreningar, vilka ha samma
kvalitativa och kvantitativa sammansättning men
olika fysikaliska och kemiska egenskaper, sägas
vara i s o m e r a. Orsaken till i. kan vara olika
molekylstorlek, s. k. p o 1 y m e r i, t. ex. acetylen,
C2H2, och bensol, CeHs, el. aldehyd, C2H4O, och
paraldehyd C6H12O3. — Vid i. i inskränkt
betydelse, metameri, är även molekylstorleken
lika. — Strukturisomeri uppkommer
därigenom, att atomerna inom molekylen binda
varandra på olika sätt; de olika formerna kunna
uttryckas med olika strukturformler. Så kunna av
kolvätet butan två former finnas:

CH3CH2CH2CH3, normal butan,
och

^>CH. CH3, iso-butan.

Med stigande antal kolatomer i molekylen växer
antalet isomerer raskt. Så förekomma av
amyl-alkohol, C5H12O, 8 former. Av kolvätet C13H28
äro icke mindre än 802 olika former tänkbara.
— Strukturisomera äro även metyleter, CH3. O
CH3, och etylalkohol, CH3. CH2OH. Av de olika
isomerifallen vid bensenderivaten märkas dess
disubstitutionsderivat:

orto- meta- para-

Även inom den oorganiska kemin finns i. Så
t. ex. hydratationsisomeri

och

j onisationsisomeri

m.fl.

Stereoisomeri uppkommer, om ämnen ha
samma struktur men olika konfiguration, d. v. s.

[-meso-form.-]

{+meso-
form.+}

höger- [-vänsterform-] {+vänster-
form+} form

racemform

atomerna ligga inom
molekylen lagrade på
olika sätt i rummet.
Innehåller ett ämne
en s. k. asymmetrisk
kolatom, d. v. s. en

kolatom, som binder fyra olika atomer el.
atomgrupper, kunna två formler uppställas, vilka äro
spegelbilder av varandra. De två föreningar, vilka
motsvaras av dessa formler, skilja sig till sina
egenskaper endast därigenom, att de förhålla sig
olika till polariserat ljus. Denna form av i. kallas
därför ofta optisk i. Den ena formen,
höger-el. dextroformen, vrider polarisationsplanet
av en genomfallande polariserad ljusstråle åt h.,
den andra formen, vänster- el. 1 e v o f o
r-m e n, åt v. En
blandning av
dessa former, r
a-cemformen,
är i förhållande
till polariserat
ljus inaktiv. Om
två asymmetriska
kolatomer
förefinnas, som t. ex.
i vinsyra, kan

dessutom en fjärde form förekomma,
meso-formen, som har andra egenskaper och som
är inaktiv på gr. av intramolekylär
kompensation. Schematiskt kunna formlerna tecknas
på ovanstående sätt. Förefinnas ännu flera
asymmetriska kolatomer i molekylen, kan ett
mycket stort antal isomera former finnas.
Av sockerarterna äro t. ex. glykos, mannos och
galaktos stereoisomera. Andra fall av
stereoisome-ri uppkomma, då två kolatomer äro förenade med
varandra medelst en dubbelbindning och vardera
dessutom med två olika atomer el. atomgrupper.
Denna i. kallas c i s-t r a n s i s o m e r i el.
geometrisk i. Ex. härpå äro:

H . C. COOH H . C. COOH

HOCO . C . H H. C. COOH

fumarsyra maleinsyra

(transform) (cisform)

På liknande sätt kunna stereoisomera former
uppkomma, då två kväveatomer äro förenade med
varandra medelst dubbelbindning. Så kunna
diazo-föreningar förekomma i två former, t. ex.

CeHs. N CeHö. N

II II

Cl. N N. Cl

syn-formen anti-formen

Med tautomeri, desmotropi el. p s e
u-d o m e r i förstår man det fenomen, att en
förening kan reagera enl. två olika formler. Ex.
härpå är acetättikestern, som kan reagera enl.
formlerna:

CH3. COCH2. COOC2H5
ketoformen

CH3. C (OH) : CH . COOC2H.5
enolformen

I en del fall kunna dessa olika former isoleras
men övergå lätt i varandra, varvid ett jämvikts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free