Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isomeri - Isometrisk - Isomorfi - Isonzo - Isop - Isopoda, likfotingar - Isopren - Isoptera - Isostasi - Isoterm - Isotoma - Isotonisk - Isotoper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Isometrisk—Isotoper
200
tillstånd inträder. — I. vid grundämnen kallas a
1-1 o t r o p i. Så kan t. ex. fosfor förekomma både
som gul och röd fosfor, vilka ha olika
egenskaper. Enantiotropi kallas allotropi hos ämnen,
sorn omvandlas i varandra vid bestämd temp. (och
bestämt tryck). Sålunda omvandlas vid temp.
under 96° och atmosfärtryck monoklint svavel i
rombiskt och vid temp. över 96° tvärtom. Under
96° är således rombiskt, över 96° monoklint
svavel den stabila formen. Monotropi kallas
allotropi hos ämnen, som icke ha någon bestämd
omvandlingspunkt utan där alltid den ena
formen är instabil, t. ex. gul fosfor, den andra
formen stabil, t. ex. röd fosfor.
Isometrisk, reguljär.
Isomorfi (av grek. i’sos, lika, och morphè,
form). Två el. flera ämnen sägas vara i s o m o
r-f a, om följ, kriterier uppfyllas: analog kemisk
sammansättning, analog kristallform och förmåga
att bilda blandkristaller. Ex. på i. äro den
tri-gonalt kristalliserande kalcitgruppen och de
tri-klina plagioklaserna.
Isonzo [izå’ntså], flod i n. ö. Italien,
upprinner i Juliska alperna, mynnar med sumpigt
delta i Triestebukten; 136 km lång. Ang.
Isonzo s 1 a g e n under 1 :a världskriget se
Världskrigen.
Isop, Hyssöpus officinälis, en i
Medelhavsländerna vildväxande, 3—4 dm hög buske med
lansettlika blad, i axlik ställning
sittande mörkblå, sällan vita
blommor. I. odlas i Sverige i
trädgårdar och är officinell (he’rba
hys-söpi; använd i ”bröstkryddor”).
Iso’poda, likfotingar, en
kräftdj ursordning av gruppen
Arthrostraca I., ha bred, något
välvd kropp och skivlika gälfötter
på bakkroppens segment. De leva
såväl i sött som i salt vatten, några
arter även på land. Till I. höra
bl. a. gråsuggor.
Isopren, CH2:C(CH3)CH:CH2,
metylbutadien, ett omättat
kolväte; kokpunkt 37°; bildas vid
torrdestillation av naturlig
kautschuk. I., som lätt polymeriseras till
en kautschukliknande massa, kan
användas som utgångsprodukt för
framställning av syntetisk kautschuk.
Numera tillverkas dock syntetiskt
gummi huvudsaki. av i:s moder
substans, butadien (t. ex. buna), el. dess
klorderivat (t. ex. neopren). I. kan
framställas av aceton och isoamylalkohol.
Iso’ptera, zool., se Termiter.
Isostasi (av grek. i’sos, lika, och sta’sis, läge),
läran om jordskorpans jämviktsläge såsom
betingat av jordklotets hela samlade dragningskraft.
Av talrika iakttagelser har framgått, att den från
det normala läget mätbara avvikelse av lodet och
vattenpasset, som den lokala dragningskraften hos
en större bergmassar framkallar, dock är mindre,
än man av massans vikt kunnat vänta. Sådana s. k.
massdefekter förklaras därav, att under bergvec-
kens synliga, övre delar också finnas motsv.
nedpressade partier av jordskorpans jämförelsevis
lätta ytlager, som här undanskjutit det tyngre
underlaget och sålunda minskat lokalattraktionen
samt åstadkommit isostatisk jämvikt trots
bergmassans höjd. Av samma skäl antagas istidens
extra isbelastningar ha förorsakat lokala
ned-pressningar av jordskorpan, följda av
landhöjningar, då isen smälte bort, så att dess massa
jämnt fördelades i världshaven. Likaså höjas
områden, från vilka vittring och vattendrag i större
skala avlasta material, varemot trakter, där detta
avlagras, sänkas. Sådana rörelser i jordskorpan
kallas epeirogenetiska el.
kontinentala.
Isote’rm (av grek. i’sos, lika och the’rme,
värme). 1) Fys. I. kallas i allm. en kurva, som
framställer sambandet mellan storheter,
karakteriserande tillståndet hos fasta, flytande el.
gasformiga kroppar, under sådana
tillståndsänd-ringar, att temp. förblir oförändrad.
2) Meteor., linje (på kartor), som
sammanbinder orter med samma temperaturer. Man kan
därvid använda årsmedium, månadsmedium el.
dags-medium av temp. Man kan också sammanställa
medier av de olika årstiderna. Isotermkartor
finnas för de flesta länder och världsdelar samt för
hela jordklotet. De giva en instruktiv bild av
klimatet.
Iso’toma, zool., se Hoppstjärtar.
Isotonisk [-tå’-] (av grek. to’nos, spänning),
kem., se Osmotiskt tryck.
Isotoper [-tå’-], (av grek. i’sos, samma, och
to’pos, plats), atomslag av ett och samma
grundämne med olika massor (se Atom, sp. 38 f.).
Iso-topifenomenet iakttogs först hos
sönderfallspro-dukterna vid radioaktiva omvandlingar. Hos
element, som icke äro lierade med de naturligt
radioaktiva elementen, påvisades isotopi först av J. J.
Thomson 1913, i det att han genom avlänkning av
en neonj onstråle i ett kombinerat elektriskt och
magnetiskt fält kunde visa, att neon innehåller två
olika atomslag med atomvikterna 20 och 22.
Metoden har senare fullkomnats framför allt av F.
W. Aston och fört till konstruktion av s. k.
mass-spektrografer, i vilka man fotograferar ett
linjespektrum, där de enskilda linjerna svara mot
bestämda värden på jonernas specifika laddning.
Den mass-spektrografiska
undersökningsmetoden har utvecklats till en
utomordentlig precisionsmetod för bestämning av i:s
atomvikter. Bland dem, som bidragit härtill,
märkas förutom Aston A. J. Dempster, K.
Bain-bridge, J. Mattauch, R. Hertzog och P. Jordan.
Undersökningarna ha visat, att alla i:s massor 1
atomviktsskalan med hög grad av noggrannhet
kunna uttryckas genom hela tal.
Precisionsme-toderna ge vid handen, att avvikelser från
hel-talsregeln visserligen existera men äro ytterst
små. Det hela tal, som i.-massan ligger närmast,
brukar man beteckna som i:s masstal och
anbringar det upptill före el. efter den kemiska
symbolen (t. ex. 23Na el. Na23). De
mass-spektrografiska metoderna ha den olägenheten, att
existensen av mycket sällsynta i. svårligen låter sig med
Isop,
Hyssopus offici-nalis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
