Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag - Jagannath - Jagarbom - Jagare - Jagello, Jagellonska ätten - Jagersfontein - Jagiello - Jagiellonska ätten - Jaglina - Jagoda, Genrich Grigorjevitj - Jagow, Gottlieb von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Jagannath—Jagow
304
Svensk jagare (”Öland”).
stund. Den kan brista ända därhän, att en
per-sonlighetsklyvning inträder.
Jagannath (äldre eng. skrivning Juggernaut,
av skt jagannåtha, världens herre), namn på
guden Vishnu, sådan han dyrkas i Puri i Orissa i
Indien; namnet J. nyttjas också om själva
kultplatsen. Den dyrkade, ytterst primitiva bilden
föres årl. i procession runt staden på en gigantisk
vagn. En uppgift, att härvid pilgrimer i stort
antal låta sig krossas under vagnen, är oriktig,
ehuru religiösa självmord inför J. förekomma.
J. besökes årl. av hundratusentals pilgrimer, som
i templet bortlägga alla kasthänsyn och fritt
umgås med varandra. I äldre tid var J. en buddistisk
helgedom.
Jagarbom, sjöv., yttre delen av bogsprötet.
Jagare, i) Det förligaste (yttersta) trekantiga
seglet. — 2) Förr namn på segelflottornas lätta
fartyg, t. ex. korvetter. — 3)
övervattenstorped-fartyg, som började byggas omkr. 1900 som
mot-medel mot torpedbåtarna. Den nya fartygstypen
var på 400—500 ton och kunde göra högst 30
knop. Dess art. utgjordes av 6—8 st. 57 mm
kanoner. Den erhöll sitt namn av uppgiften
att jaga (förfölja) och förstöra (därav namnet
destroyer) torpedbåtarna. Snart övertog j.
torpedbåtens roll som bärare av torpedvapnet. Antalet
tuber för utskjutning av torpeder har växt från
2 till 16. J:s storlek uppgår nu till 1,000—2,500
ton, art. består av 4—8 st. 10—15 cm kanoner,
och farten kan uppbringas till 35—40 knop. En
modern j. avses för torpedanfall, minering och
ubåts jakt samt bevakning och dirigering av
motortorpedbåtar och jaktflygplan m. m. J:s
mångsidiga användning har medfört en långt gående
differentiering. I Sverige finnas t. ex. ku st
jagare jämte s. k. stads jagare (med namn
efter städer) och landskapsjagare, på
700, resp. c:a 1,000 och 1,800—2,500 ton (3 st. 10,5
cm, resp. 3 st. 12 cm och 4 st. 12 cm kanoner).
Särsk. i Frankrike har omhuldats byggandet av
torpedkryssare, d. v. s. fartyg, vilkas
storlek, bepansring m. m. gjort dem till ett
mellanting mellan j. och kryssare. — Med hänsyn till
olika förekommande vapens dominans skiljes
ibland på artilleri jagare,
torpedjagare och Iv-jagare. Ubåtsjagare är
däremot oftast ett mindre fartyg, som icke
företer jagaregenskaper enl. ovan. — E s k o r t j a-
g a r e äro vanl.
mindre j. med starkt Iv-art.
och goda ubåtsj
aktvapen. — 4) Flygv., ofta
benämning på j
aktflygplan.
Jage’llo,
Jagellöns-ka ätten, se Jagiello,
Jagiellonska ätten.
Jägersfontéi’n,
stad i Oranjefristaten,
Sydafrika, 125 km s.
ö. om Kimberley, 1,350
mö. h.; c:a 5,000 inv.,
varav 1,200 vita. I J.
finns Oranjefristatens största diamantgruva.
Jagie’llo (lit. Jogajlas), storfurste av Litauen
och konung av Polen (d. 1434). Han var son till
storfurst Algirdas (Olgerd) av Litauen och blev
1382 ensam härskare över detta ännu till större
delen hedniska land. 1386 förmäldes J. med
drottning Hedvig av Polen, varvid han övergick till
rom.-kat. läran och blev polsk konung under
namnet V1 a d i s 1 a v J. Hans största betydelse
ligger i att hans giftermål åstadkom föreningen
mellan Polen och Litauen.
Jagiellonska ätten, polsk dynasti,
härstammande från Jagiello i hans fjärde äktenskap, med
Sofia av Kiev. Ätten utdog i Polen på
svärdssidan 1572 med Sigismund II August; dennes
syster var svenske konungen Johan HI:s gemål,
Katarina ”Jagellonica”. En gren av ätten
regerade 1471—1526 i Böhmen och 1490—1526 jämväl
i Ungern.
Jaglina, smäcker kabel om vanl. 200 m längd,
vilken användes för fartygs förhalning el.
förtöjning.
Jagoda [ja’gada], Genrich
Grigorje-vitj, rysk politiker (1891—1938), son till en
judisk hantverkare i Nizjnij-Novgorod. J. blev
1907 medl. av bolsjevikpartiet. 1911 arresterades
han och förvisades men frigavs 1913 och deltog
1915—17 i i:a världskriget. Han tog aktiv del
i den bolsjevikiska statskuppen i nov. 1917, blev
1920 medl. av tjekans presidium, 1924 v. ordf, i
OGPU (Sovjetunionens politiska polis) och i
praktiken dess faktiske ledare. I denna egenskap
skärpte han den röda terrorn, utvidgade OGPU:s
verksamhetsområden och organisation samt
förberedde dess omdaning till folkkommissariatet för
inrikes ärenden, NKVD, vars förste chef han
blev 1934. Efter att i början av 1930-talet på den
högsta partiledningens uppdrag ha utfört
vidsträckta rensningsaktioner inom parti,
statsapparat och armé entledigades J. i sept. 1936 från
in-rikeskommissarieposten, utnämndes till
folkkommissarie för post- och telegrafväsendet men
avlägsnades i april 1937 även från denna post och
arresterades. I samband med den stora processen
mot det s. k. högerblocket och trotskisterna i
mars 1938 blev J. åtalad. Han dömdes till döden
och avrättades.
Jagow [jä’gå], Gottlieb von, tysk
diplomat (1863—1935). Han blev 1906 föredragande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
