Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakobiner - Jakobiter - Jakobsberg - Jakobsbergs folkhögskola - Jakobs brev - Jakobsdal - Jakobsen, Frode - Jakobs församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Jakobiter—Jakobs församling
314
klubbens lokal i Paris. Ett försök till
reorga-nisation av klubben juli—aug. 1799 nedslogs av
direktoriet. — Litt.: A. Aulard, ”La société des
jacobins” (6 bd, 1889—97).
Jakobiter. 1) Medlemmarna av den av Jakob
Baradai organiserade syrisk-monofysitiska kyrkan
(se Monofysiter).
2) Anhängarna av den stuartska dynastien, som
1688 med konung Jakob II störtats från
Storbritanniens tron. Deras strävan gick först ut på
att återuppsätta Jakob II på tronen, efter hans
■död att förskaffa kronan åt hans son Jakob
(”Jakob III”), sedan åt dennes son Karl Edvard.
Se vidare England, historia, och Storbritannien,
historia.
Jakobsberg. 1) Villasamhälle i Järfälla sn i
Uppland, vid statsbanan Stockholm—Tillberga 17
km n. v. om Stockholms centrum; 2,333 inv.
(1951). I samhället, som började bebyggas 1920,
ligger Jakobsbergs folkhögskola och flera
industriföretag. Snickerifabriker m. m.
2) Gods i Björnlunda socken, Södermanlands
län, 8 km v. s. v. om Gnesta; 1,612 har, därav
401 har åker, tax.-värde 713,400 kr. Bebyggdes
till säteri på 1670-talet av Jakob Wattrang och
erhöll namnet J. (förr Löta); fideikommiss 1788.
Nuv. innehavare C. A. Wattrang.
Jakobsbergs folkhögskola i Järfälla sn,
Uppland, grundades 1919 på initiativ av rektor K.
Pe-tander. Utom de i folkhögskoleundervisningen
vanliga ämnena har J. på schemat även
nationalekonomi och kooperation, näringsgeografi,
bankkunskap och bokföring. Skolan äges av
Föreningen Jakobsbergs folkhögskola och åtnjuter anslag
av landstinget.
Jakobs brev, ett av de s. k. ”katolska” breven
i N. T. (i de flesta bibeluppl. det 1 :a i ordningen,
jfr Gal. 2:9, i sv. N. T. det 6:e), är en traktat
av förmanande innehåll, författad i slutet av 1 :a
årh. och riktad till ”de 12 stammarna i
förskingringen”, d. v. s. den kristna kyrkan. Förf, kallar
sig själv ”Jakob, Guds tjänare” och identifieras
i den kyrkliga traditionen med Jesu broder Jakob,
ledaren av urförsamlingen i Jerusalem. I själva
verket är det en hellenistisk judekristen, som
skriver en god grekiska och är förtrogen med sin
tids allmänbildning. Förf, yrkar på praktisk
kristendom och polemiserar mot en karikatyr av
Pauli lära om tro och gärningar. (Luther
utdömde J :s brev som en förkunnelse av
gärningarna framför tron.) Till tankegång och
fromhets-typ står det nära de äldsta evang. — Litt.: H.
Windisch, ”Die katholischen Briefe” (2: a uppl.
1931); L. Brun, ”J.” (1941).
Jakobsdal, se Ulriksdal.
Jakobsen, Fr ode, dansk politiker (f. 1906).
Efter att urspr. ha fått lantbruksutbildning
studerade J. vid Köpenhamns univ. och blev cand.
mag. 1939. Under tyskarnas ockupation av
Danmark grundade han 1941 Dansk studiering
(Ringen), en av de första danska motståndsrörelserna,
vars ordf, han blev. Han deltog aktivt i
bildandet av Danmarks frihedsråd 1943 och blev
därefter ordf, i dess kommando- och arresterings-
Jakobs kyrka, Stockholm, s. portalen.
utskott. J. organiserade mobiliseringen av de
illegala styrkorna, ledde arresteringarna och
sörjde under den första tiden efter landets
befrielse (1945) för ordningens upprätthållande. J.
blev minister utan portfölj i samlingsregeringen
Buhl 1945 och blev s. å. socialdemokratisk led.
av Folke tinget. Han blev 1949 civil
hemväms-kommitterad.
Jakobs församling i Stockholm omfattar ö.
delen av Norrmalm samt Skeppsholmen och
Kas-tellholmen; 4,705 inv. (1952). — J. ägde under
medeltiden en kyrkbyggnad, belägen något n. om
den nuv. Denna nedrevs 1527 på Gustav Vasas
initiativ. 1580 beslöt Johan III att återuppbygga
kyrkan på dess nuv. plats, och 1588—92
realiserades dessa planer, sannolikt under ledning av
Willem Boy. Byggnaden hann dock endast
delvis uppföras under denna tid, och först 1634—
43 utfördes de slutliga arbetena, då valv,
takresning, torn och huggstensportaler tillkommo.
Ytterligare förändringar undergick kyrkan under
1700-talet, då centraltornet erhöll sin karakteristiska
huv efter Hårlemans ritningar. Därefter har den
undergått ett flertal restaureringar, senast 1936
—37. Kyrkan är en treskeppig långkyrka, vars
strävsystem och markerade gotiska fönster återgå
på 1500-talsskedet. De runda kolonner, som bära
upp valven, liksom den rika
huggstensutsmyck-ningen representera 1600-talets insats. Denna är
knuten till murmästaren Hans Freesters och
stenhuggaren Henrik Bloms namn. Det har
emellertid med starka skäl gjorts sannolikt, att den
konstnärliga ledningen under detta skede i själva
verket ålegat byggmästaren Hans Jakob Kristler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
