Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktsignaler - Jaktskatt - Jaktskytte - Jaktspindlar, löpspindlar - Jaktstadga - Jakttider - Jakttyg - Jaktvård och viltvård - Jaktår - Jakub beg - Jakuter - Jakutiska autonoma socialistiska sovjetrepubliken, Jakutstaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Jaktskatt—Jakutiska autonoma socialistiska sovjetrepubliken
326
ter med stövare för att hålla samband mellan
jägarna och för att kalla in hundarna.
Jaktskatt förekommer i England, Frankrike
och Preussen. I Sverige kräves för utlänning
(med vissa undantag) jaktpass. Som ett slags j.
kan också den avgift av 15 kr (i vissa fall 30 kr)
betraktas, vilken utgår för under lovlig tid fälld
älg, ävensom den jaktvårdsavgift, som i vissa fall
enl. 1938 års jaktlag utgår.
Jaktskytte, snabbskjutning mot oftast rörligt
mål, föreställande jaktvilt. Man skiljer på
hagel-och kulskytte. Hagelskyttet omfattar
ler-duveskytte och harskytte. Det senare förekommer
bl. a. i Tyskland och Sverige, där man skjuter
mot h.- och v.-löpande hare på 35 m avstånd,
synlig 4 m. Kulskyttet sker enl. samma
grunder mot hjort, älg och rådjur på resp. 100,
80 och 45 m, synlig resp. 23, 23 och 6 m under
resp. 4, 4 och 2 sek. Hjort-fig. har över
hjärttrakten två ringar (5—4), älgen och rådjuret tre
(5—3). Mot hjort användes armé- el. jaktgevär
av tung typ (4—5 kg), mot älg studsare av vid
jakt tillåten modell, mot rådjur jaktgevär av
lättare typ (3—3,5 kg); kikarsikte får ej användas
men däremot vindskydd. I Sverige sköts på
löpande björn redan på 1840-talet. F. n. är i
Norden kulskytte på hjort och älg det vanligaste, på
kontinenten j. mot hjort, rådjur, räv och vildsvin.
J. (lerduve- och hjortskytte) har sedan 1900
tidvis förekommit vid Olympiska spelen. VM, EM
och SM i lerduveskjutning ha ägt rum sedan
resp. 1927, 1928 och 1926. Officiellt SM i
hjortskytte har funnits sedan 1926, VM och NM
endast sporadiskt.
Jaktspindlar, löpspindlar, Lycösidae,
fam. av ordn. egentliga spindlar, utmärkt genom
en kraftig kroppsbyggnad, mörk färg, framåt
avsmalnande, ögonen
ordnade i tre
rader. J. spinna ej
fångstnät utan jaga
och gripa sitt rov
genom att hastigt
kasta sig över
detsamma. En av de
vanligaste arterna i
Sverige är Lycösa
saccäta,
jaktspindeln; en
annan är
vargspindeln, L.
amentäta. Vidare
hör till fam. den
bekanta
taran-t e 1 n.
Jaktstadga, se Jaktlagstiftning.
Jakttider. För att förebygga misshushållning,
hindra för stark skattning av
villebrådsstammar-na eller upphjälpa försvagade sådana har man
reglerat jakten genom att införa vissa
fridlys-n i n g s t i d e r. (Tid, då fridlysning icke gäller,
kallas j a k 11 i d.) Motiv för fridlysningen har i
allm. varit att skydda däggdj urshonor under
dräk-tighetstiden och då ungarna äro späda samt
fåglar under parnings- och ruvningstid samt tills
Jaktspindel.
ungarna blivit flygvuxna. I naturskyddssyfte ha
även de flesta icke jaktbara fåglar mer el.
mindre fridlysts. På grund av Sveriges långa
utsträckning i n. och s. och därav beroende
oliktidig utveckling i olika delar har landet måst
indelas i zoner. Fridlysningstiden måste på grund
av ändrade förhållanden då och då modifieras.
Se Jaktlagstiftning.
Jakttyg, förr ofta, nu ytterst sällan (vanl. vid
drevjakter) använt jaktredskap för att
innestänga villebrådet inom visst område el. hindra
det att taga ej önskade vägar. J. indelas i
skrämmande tyg, ss. 1 a p p t y g e t,
smäckra linor med påsatta bjärt färgade lappar el.
fjädrar, och spärrande tyg, vartill räknades
nät av olika slag, t. ex. vargnät m. fl.
Jaktvård och viltvård äro de åtgärder,
som erfordras för upparbetandet och
bibehållandet av ett artrikt och livskraftigt
villebrådsbe-stånd. — J. arbetar i huvudsak med följ,
metoder: Förbättring av skyddet i marken,
hjälpfod-ring, uppfödning och inplantering av vilt, då
viltstammen decimerats genom sjukdom m. m.,
rovdjurens efterhållande samt lämplig beskattning,
så att en tillräckligt stor stam av kraftiga och
friska djur sparas för avel.
Centralorgan för j aktvårdsarbetet i Sverige är
Svenska jägarförbundet. Under detta
sortera i de olika länen länsj aktvårds
föreningar. Till dessa äro anslutna lokala
jakt-vårdsorganisationer, ss. jaktvårdsområden och
j ägarsammanslutningar av olika slag.
Jaktår, den tid, för vilken kungjorda
fridlys-ningstider skola gälla och för vilken
jaktvårdsavgift skall erläggas. J. är bestämd till V?—30/g.
Jakub beg, härskare i Kaschgar (1820—77).
Han sökte 1864 förgäves försvara Taschkent mot
ryssarna men gjorde sig 1865 till herre i
Kaschgar. J. antog 1870 titeln atalik ghazi (”trons
försvarare”), gjorde flera erövringar österut men
förlorade dem 1876 till kineserna och mördades
följ. år.
Jaküter, folk i n. ö. Sibirien av turkiskt
ursprung och med ett turkiskt språk men med starkt
mongoloid prägel. De bo huvudsaki. kring Lena
och dess bifloder, dit de på 1300-talet invandrat
från s. v. (Altaiområdet). Till största delen äro j.
nomader med boskapsskötsel som huvudnäring och
jakt och fiske som binäringar. Ett fåtal av de
längst i n. bosatta äro ren-nomader. Till
religionen äro j. grekisk-katolska med stark
tillbakagång på gr. av ateistisk propaganda — dock
finnas ännu många schamanister. Den viktiga roll
hästen spelar i schamanriterna och i festerna på
kumys står i förbindelse med att j. urspr. voro
hästuppfödare. J :s antal är nu 200,000. Tack
vare ett intensivt arbete för folkbildningens
höjande stå j. nu på ganska hög kulturell nivå. —
Litt.: F. Müller, ”Unter Tungusen und Jakuten”
(1882); W. Jochelson, ”Peoples of Asiatic
Rus-sia” (1928). — Bild se nästa sida.
Jakutiska autonoma socialistiska
sovjetrepubliken, Jakutstaten, RSFSR; 3,030,900
km2, 400,500 inv. J. bildades 1922 och omfattar
n. ö. Sibirien (med öarna i Ishavet) kring flo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
