Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakutiska autonoma socialistiska sovjetrepubliken, Jakutstaten - Jakutsk - Jalander, Bruno - Jalandhar - Jalapa, Xalapa - Jalaparot - Jalisco - Jalkanen, Hilma - Jalmal, Samojedhalvön - Jalousie - Jaloux - Jaloux, Edmond - Jalta - Jaltakonferensen el. Krimkonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Jakutsk—Jaltakonferensen
328
Jakut och hans barn utanför sin hydda i den sibiriska
tajgan. 25° kallt.
derna Lena, Indigirka, Jana och Kolyma. På
tundran och närliggande skogsområde bedrives
renskötsel. I mell. och s. delen av J. drives även
jordbruk; mest odlas korn, som upptar 64’% av
den odlade arealen. J. är rikt på pälsdjur och
(kring Aldan) på malmfyndigheter (guld,
platina, silver, bly); V» av Sovjetunionens
guldproduktion kommer från J. Huvudstad är Jakutsk;
bland andra städer märkas Verchojansk och Aldan.
Jakutsk [-ko’tsk], huvudstad i Jakutiska
autonoma socialistiska sovjetrepubliken och flodhamn
på v. sidan av Lenas mellersta lopp; c:a 25,000
inv. Handel med pälsverk, spannmål,
mammutelfenben och fisk; kulturcentrum för jakuterna;
flera skolor, bl. a. medicinskt och pedagogiskt
inst. samt lantbruksinst., bibi. m. m. Flygstation.
Jala’nder, Bruno Fredrik, finländsk militär
(f. 1872). Han var officer i finländska militären
till dess upplösning 1902 och polismästaradjoint i
Helsingfors 1905—10. Han var 1917—32
landshövding i Nylands län, avancerade till
generalmajor och var 1920—1923 försvarsminister. J.
spelade en framstående roll vid skapandet av
Skyddskårsorganisationen.
Jalandhar, stad i Indien, se Jullundur.
Jalapa [Vala’pa], Xalapa, huvudstad i
mexik. staten Vera Cruz, ung. 85 km n. v. om
hamnstaden Vera Cruz, dit järnväg leder; 39,000
inv. J. ligger 1,400 m ö. h. och är en eftersökt
rekreationsort.
Jaläparot, Tüber jaläpae, brukas som
avförande medel och utgöres av de om tjocka betor
erinrande birötterna av Exogonium purga, en
ört-artad konvolvulacé, som liknar en storblommig
vinda. Växer vild i Mexico och odlas i tropiska
länder, särskilt på Jamaica.
Jalisco [^:ali’skå], delstat i Mexico, vid Stilla
havet; 80,683 km2, 1,744,700 inv. Huvudstad är
Guadalajara (377,000 inv.).
Ja’lkanen, Hilma, finländsk gymnast (f.
1889), lektor i gymnastik och hygien vid nor-
mallycéet (kvinnliga) i Helsingfors, 1 :a lärarinna
i gymnastik vid Helsingfors univ. sedan 1938. J.
har utvecklat en gymnastikmetod, som ofta
benämnes den ”nya finska kvinnogymnastiken” och
bygger på fransmannen F. Delsartes och
amerikanskan G. Stebbins’ idéer, så som dessa
utformats i Tyskland på 1930-talet (Medau m. fl.).
Det är en dansbetonad rytmisk gymnastik, där
även handredskap, ss. mindre och större bollar
samt lekband, komma till stor användning. J.
har utg. bl. a. ”Uusi naisvoimistelu” (1930) och
”Naisvoimistelua” (1938).
Jalmal, Samoj edhalvön, sibirisk halvö
i Ishavet, mellan Kariska havet och Obs
mynningsvik.
Jalousie [’galozi’, sv. utt. Jalusi’], fr.,
svartsjuka, avund; fönsterförhänge. — J. de m
é-tier [da metje’], yrkesavund.
Jaloux [$alo’], fr., svartsjuk (på el. om
någon).
Jaloux [$alo’], Edm ond, fransk författare
(1878—1949). J. var en utsökt novellist med fina
psykologiska instrument och en även för
främmande stämmor lyhörd kritiker med stor
auktoritet. Han blev 1936 led. av Franska akad.
Under 2:a världskriget engagerade han sig i
tyskvänliga strävanden och levde till sin död i
landsflykt i Schweiz. Bland J :s romaner må nämnas
”Le reste est silence” (1909), ”Fumées dans la
campagne” (1918), ”La fin d’un beau jour”
(1920) och ”O toi que j’eusse aimée!” (1926).
Ett urval litterära krönikor och företal ha
samlats i ”L’esprit des livrés” (1923 ff.) och
”Fi-gures étrangères” (1926). Av ”Introduction å
1’histoire de la littérature franqaise” utkommo
2 bd (1946—48), behandlande fransk litteratur
fram t. o. m. 1500-talet. — Litt.: Yanette
Delé-tang-Tardif, ”E. J.” (1947).
Jalta, hamnstad på Krims s. kust,
Sovjetunionen; 30,000 inv. I. är Krims mest berömda
kur-och turistort. 1941 ockuperades J. av tyskarna,
men återerövrades 1944 av ryssarna. I febr. 1945
hölls i J. den s. k. Jaltakonferensen (se d. o.).
Utanför J. ligga flera slott från tsartiden,
Li-vadia m. fl., nu museer, sanatorier o. dyl.
Jaltakonferensen el. Kr i mkonferensen
hölls 4/s—n/2 1945 mellan ”de tre stora”, U.S.A.,
Sovjetunionen och Storbritannien, främst
representerade av Roosevelt, Stalin och Churchill samt
utrikesministrarna Stettinius, Molotov och Eden,
generalstabschefer o. a. militärer, övriga
deltagare voro bl. a. amerikanerna J. Byrnes och H.
Hopkins. Huvudfrågan var behandlingen av
Tyskland efter dess förestående nederlag. Man
enades om att uppdela detta land i
ockupationszoner och att upprätta en gemensam
kontrollkommission i Berlin. Man beslöt, att Tyskland skulle
avkrävas skadestånd, dels av
nationalförmögenheten, dels ur den löpande produktionen;
dessutom skulle de allierade tvångsvis kunna ta tysk
arbetskraft i anspråk. Långa överläggningar om
Polens framtid ledde till enighet om att
Curzon-linjen med smärre ändringar till polsk förmån
skulle bilda gräns i ö. och att Polen i n. och v.
skulle kompenseras territoriellt på bekostnad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
