Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jamestown (Virginia) - Jamestown (New York) - Jamikussuolo, De dödas ö - Jamin, Jules Célestin - Jammerbugt - Jammes, Francis - Jammu - Jamnagar - Jamnitzer - Jams - Jam-session - Jamshedpur - Jamtli, Fornbyn - Jan - Janáček, Leoš - Janakkala - Janet, 1. Paul - Janet, 2. Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
J amesto wn—J anet
336
Rivers mynningsvik, n. v. om Norfolk. J.
grundades 1607. Sedan Virginias administration 1699
flyttats till Williamsburg, förföll J., och av
staden finnas endast några få obetydliga ruiner
kvar.
Jamestown [d^ei’mztaun], stad i staten New
York, U.S.A., vid Chautauqua Lake, c:a 95 km
s. s. v. om Buffalo; 43,300 inv. J. torde vara
den mest ”svenska” staden i U.S.A.; närmare
hälften av inv. äro av svensk härstamning.
Betydande möbelindustri.
Jamikussuolo [ja’mikosoålå], De dödas ö,
holme i Rautasjaure, n. Lappland, i
fjälltrakterna s. om Torne träsk. Urgammal lapsk
begravningsplats.
Jamin [?ama’], Jules Célestin, fransk
fysiker (1818—86), prof, i Paris från 1863. J. var
en framstående experimental fysiker och optiker.
Jammerbugt, bukt på Jyllands n. v. kust,
mellan Bulbjerg och Hirtshals. Sandrevlar och
strömförhållanden göra J. farlig för sjöfart.
Jammes [’gam], Francis, fransk författare
(1868—1938). J., som växte upp i Tourney i
Pyrenéerna, var en förnäm representant för den
franska landskapsdiktningen. Hans urspr.
hedniskt betonade, friska och okonstlade
naturkänsla förmäldes sedermera med en innerlig
kristen religiositet av naiv och idyllisk karaktär.
J. slog igenom med den utsökta diktsamlingen
”De 1’angelus de 1’aube å 1’angelus du soir”
(1898); högst når han i sina ”Géorgiques
chré-tiennes” (3 dir, 1911—12) och i sina
koncentrerade ”Quatrains” (4 ”böcker”, 1923—25). Han
skrev också ett flertal romaner i samma anda.
— Jfr A. Österling, ”Människor och landskap”
(1910).
Jammu [eng. utt. d^amo’], vinterhuvudstad
i staten Jammu och Kashmir, Främre Indien,
2,500 m ö. h., vid
Chenabs biflod
Ta-vi; 50,300 inv.
Jamnagar [eng.
utt. d’5amna’ga(r)],
huvudstad i staten
Navanagar, på
Ka-thiawarhalvön i
Indiska unionen.
72,000 inv. J. är
känt för sina
guldbroderier.
Ja’mnitzer,
berömd tysk
guld-smedsfamilj, verksam i Nürnberg
under 1500- och
1600-talen. W e
n-zel J. (1508—85),
den främste
bäraren av släktnamnet,
är i tysk
konsthistoria lika betydande
som Cellini i
italiensk. Hans mest
bekanta arbete, en
för staden
Nürn
Borduppsats av Wenzel
Jam-nitzer, omkr. 1549.
berg 1549 utförd, 1 m hög borduppsats av silver,
är ett fulländat prov på högtstående
yrkesskicklighet.
Jams, bot., se Dioscoreaceae.
Jam-session [d^m-seVan], beteckning för
sammankomst, då jazzmusiker träffas för
sam-spelning utanför den regelbundna arbetstiden. Det
är jazzmusikens improvisationsform, som
möjliggör dyl. j., där repertoaren är dels allmänt kända,
dels på stället komponerade jazzmelodier.
Jamshedpur [eng. utt. d^am/edpo’a], stad i
Indiska unionen, 250 km v. om Kalkutta; 148,700
inv. J. är Indiens största järn- och
stålindustristad (Tataverken) med omkr. 20,000 arbetare.
Jamtli el. F o r n b y n J., friluftsmuseum
vid Östersund, omfattar ett 30-tal för Jämtlands
läns kulturhistoria representativa byggnader. J.
grundades 1912 av föreningen Jämtslöjd som
senare uppgått i föreningen Heimbygda. — Litt.:
Tidskr. för Hembygdsvård 1920.
Jan, namnform, särskilt nordisk, nederländsk,
polsk och tjeckisk, för Johan.
Janåcek [ja’nät/äk], Leos, tjeckisk
kompositör (1854—1928). Han studerade musik i
Prag, Leipzig och Wien samt grundade 1881
egen orgelskola i Brünn och kallades 1920 till
prof. Verklig ryktbarhet som kompositör fick
J. först vid över 60 års ålder, då han
fullständigt slog igenom med operan ”Jejf pastorkyna”
(Hennes fosterdotter; ”Jenufa”), komponerad 1896
—1903, premiär i Prag 1916, varefter den
upptogs på alla större europeiska scener. Andra
av J :s operor äro ”Vylety påné Brouckovy”
(Herr Brouceks utflykter; 1914), ”Kåta
Kaba-nova” (1919—21) och ”Liska Bystrouska” (1921
—23). J:s många övriga kompositioner omfatta
orkesterverk, körsånger m. m. Särskilt bekant
är en concertino för liten orkester. J :s
tonmålning är färgstark, idérik och fast rotad i
märisk-slovakisk folkmusik. Han var även
musikskriftställare. — Monogr. av M. Brod (1925).
Ja’nakkala, kommun i Tavastehus län,
Finland, s. om Tavastehus stad; 430 km2; 8,800
inv.; finsktalande. I J. finnas flera betydande
industriföretag, ss. Tervakoski pappersbruk,
Tu-renki råsockerfabrik och Virala spritfabrik.
Janet [$anä’]. 1) Paul J., fransk filosof
(1823—99), från 1864 prof, i filosofiens historia
vid Sorbonne. J. tillhörde den franska
spiri-tualistiska skola, som grundlagts av Cousin, men
han sökte intaga en förmedlande ståndpunkt
mellan dennas religiösa idealism och den nutida
fria forskningen. Bland hans många arbeten må
nämnas ”Le matérialisme contemporain en
Alle-magne” (1864), en granskning av Büchners
system, samt ”La philosophie franqaise
contempo-raine” (1879). Hans filosofiska testamente var
”Principes de métaphysique et de psychologie”
(2 dir, 1897).
2) Pierre J., den föreg:s brorson, psykolog
och läkare (1859—1947), från 1895 prof, i
psykologi vid Collège de France. Genom sina i
form och sak mästerliga undersökningar över
viljans och uppmärksamhetens, minnets och
känslolivets rubbningar, över tvångsföreställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
