Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janus (gudomlighet) - Janus (pseudonym) - Janzén, Assar - Janzon, Elias - Janzon, Johan - Jap - Japan - Geografisk och geologisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Janus—Japan
346
före Augustus hänt en enda gång (200-talet
f. Kr.).
Janus, pseud., se Döllinger, I. v.
Janzén, Assar Götrik, språkforskare (f.
1904 22/8), fil. dr (”Studier över substantivet i
bohuslänskan”) och doc. i nordiska språk i
Göteborg 1936, doc. i Lund 1941, prof, i nordiska
språk vid Univ. of California i Berkeley 1946.
J. har i sitt omfattande författarskap framför
allt behandlat frågor rörande västsvenska, särsk.
bohuslänska, dialekter och ortnamn; han har
bl. a. utg. den stilistiska undersökningen ”Emilie
Flygare-Carlén. En studie i 1800-talets
romandialog” (1946).
Janzon, Gustaf Elias, klassisk filolog (1859
—1929), fil. dr i Uppsala 1894, doc. i klassisk
filologi vid Göteborgs högsk. 1895—1925, sekr.
i högsk :s styrelse 1899—1921. J. har särsk. blivit
bekant för sina eleganta tolkningar av Catullus
(1—2, 1889—91, omtr. i ”Världslitteraturen”, 8,
1929), Ovidius (”Ars amatoria”, text och övers.,
1—3, 1922—23; endast övers, med teckningar av
Y. Berg, 1925) och Propertius (text och övers.,
1—4, 1903—17).
Janzon, Johan Christian, tidningsman (1853
—1910). Han blev student 1871 samt var från
1874 till sin död korrespondent (med pseud. S p
a-d a) till Stockholms Dagblad, dess
krigskorrespondent i Turkiet 1876—78, från 1879 bosatt i
Paris. Han skrev bl. a. ”Strövtåg i skilda land”
(3 bd, 1911—13).
Jap, ö bland Karolinerna, se Yap.
Japan, jap. Nippon, kejsardöme i Östasien;
384,907 km2; 83,200,000 inv. (1950). Huvudstad
Tokyo; 5,385,071 inv. (utom förstäder).
J. sträcker sig från Soyasundet mellan den
ryska ön Sachalin och ön Hokkaido på 45^5 n. br.
till den sydligaste av Riu-kiu-öarna på ung.
23^5 n. br.
De japanska öarna och ögruppernas areal.
Honshu ..... 230,211 km2
Shikoku _____ 18,765 „
Kyushu ...... 42,063 ,,
Hokkaido ____ 88,741 ,,
Riu-kiu-öarna
(89 öar) .. 2,384 „
Sado ........... 857 ,,
Awaji .......... 593 ,,
Oki (5 öar) .. 350 km2
Boninöarna
(15 öar) .... 104 „
Iki (12 öar) .. 137 ,,
Tsushima (43
öar) .............. 702 ,,
Hela Japan .. 384,907 km2
Av J :s besittningar före 2:a världskriget har
Korea blivit självständig republik (1949 två
republiker, Nord-Korea och Syd-Korea), s.
Sachalin och Kurilerna ha överlämnats till
Sovjetunionen, under det att de ögrupper i Stilla havet,
Marianerna, Karolinerna och Marshallöarna, som
kommo under J:s välde efter 1 :a världskriget, nu
äro underställda U.S.A. Boninöarna och
Riu-kiu-öarna besattes 1949 av amerikanska trupper och
förvaltas nu av U.S.A. Formosa har överlåtits till
Kina, liksom besittningarna på det asiatiska
fastlandet, Korea dock undantaget. En fredstraktat
mellan J. och de allierade maktern avslöts i San
Francisco sept. 1951.
Geografisk och geologisk översikt. J. består av
tre mot Stilla havet konvexa öbågar. Kurilerna
omsluta Ochotska havet, Sachalin och de fyra
stora japanska öarna Japanska havet,
Riu-kiu-öarna och Formosa östkinesiska havet. De båda
förstnämnda nå djup över 3,000 m, medan det
sistnämnda är ett grunt vatten på
kontinentalsockeln. Bågarna begränsas på sin yttersida av
7,000—9,000 m djupa gravsänkor (största djup
10,550 m). Skillnaden mellan ebb och flod uppgår
vid Kyushu till 5 m men avtar starkt norrut och
är i Japanska havet mycket ringa, omkr. V2 m.
Avgörande inflytande på J :s klimat utöva två
havsströmmar, den nordgående, varma Kuroshio
(”Svarta strömmen”) längs de sydöstra kusterna
och den utefter nordöstra Hokkaido gående, kalla
Oyashio. Mötet mellan dem framkallar dimmor
vid Hokkaidos kust. Genom Tsushimasundet
sänder Kuroshio en gren in i Japanska havet.
J. utgör ett stycke av den väldiga cirkumpolära
veckningszon, som fick sin nuv. gestaltning under
tertiärtiden. Marina sediment ha genom
veckning-en upplyfts till mer än 1,000 m över nuv.
havsyta. Med någon schematisering kan man i J.
urskilja två parallella zoner, en inre och en yttre.
I den senare äro formationerna mera regelbundet
ordnade i tydliga, rikt fossilförande lagerserier
från paleozoisk till kvartär tid, i den inre är
genom eruptiv av olika åldrar strukturen ytterst
komplicerad. Den yttre bågen är en svaghetszon,
där rubbningar ständigt inträffa, märkbara såsom
jordbävningar. Fruktansvärda katastrofer ha
hemsökt J. En av de senaste, den svåraste i J:s
historia, inträffade 1 sept. 1923 kring
Sagami-bukten. Därvid förstördes, huvudsaki. genom eld,
hela Yokohama och halva Tokyo, inalles 558,049
hus, och 91,344 pers, omkommo. Smärre
jordstötar äro ytterst vanliga (omkr. 1,500 per år).
Hokkaido genomdrages från n. till s. av ett äldre
bergland, en fortsättning av Sachalins yttre kedja,
men de flesta högre topparna äro yngre vulkaner
(t. ex. den bekanta Komagatake). V. om
huvudkedjan löper en yngre, rik på tertiära kollager.
Sydhalvön, genom det smala Tsugarusundet skild
från Hondo, uppvisar en kedja av aktiva vulkaner,
som fortsättes i n. Hondo, medan Kurilerna bilda
en av idel vulkaner bestående förbindelse mellan
ö. Hokkaido och Kamtsjatka. Tvärs över Hondo
går en tektonisk sänka, och v. därom ligger J :s
högsta bergland, Hida (”Japanska alperna”), med
många toppar på över 3,000 m. Glaciärer finnas
dock icke nu men väl tydliga spår av istidens.
N. om Hondos tvärsänka går Fujizonen med Fuji
(se d. o.), J :s högsta berg. J. har 500 vulkaner,
därav 18 ännu aktiva. Minst 1,000 varma källor
finnas; många av dem äga genom sin halt av
kolsyra, svavel- o. a. salter samt sin starka
radioaktivitet högt medicinskt värde och ha givit
upphov till talrika kurorter.
J. är till allra största delen ett högland.
Kustslätten är oftast smal. De största slätterna på
Hondo äro vid Stilla havet Sendaislätten,
Kwantoslätten, den viktigaste av alla, där
Tokyo ligger, Nobislätten kring Nagoya och
Kinai-slätten kring Osaka och Kyoto samt vid
Japanska havet Echigoslätten. — Floderna äro i
allm. korta och strida, ej segelbara för större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
