Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Japan
352
obetydlig svinavel. Samma knapphet råder
också på får och getter. Däremot har fjäder fäa vein
stor utbredning.
Skogsbruk. J. är rikt på skog (54,5°/o
av arealen), vilken skötes rationellt. Per inv.
har man dock endast Vs har skogbeväxt mark.
V4 av behovet av trävaror måste importeras.
Produktionen av bränsle och träkol är viktigast.
De ekonomiskt viktigaste trädslagen äro i den
varma zonen ekar, tall och kamferträd, i den
tempererade Cryptomeria, tall och
Chamaecypa-ris, i den kalla ädelgran, gran och lärkträd.
Bambu har den mångsidigaste användning.
Havsfisket spelar en viktig roll i J:s
näringsliv, såväl för folkförsörjningen som för
exporten. J. var före 2:a världskriget världens
största fiskerination (V2—Vs av världens totala
fiskfångst). Framför allt fångas sill, sardiner,
lax, tonfisk, makrill och torsk. Härtill kommo
betydande kvantiteter skaldjur, ss. den stora
kungskrabban, räkor och ostron. Efter kriget
har fångsten nedgått på grund av fiskevattnens
inskränkning. Valfångsten gav 1948/49 54,600 ton
av olika produkter.
Mineral- och krafttillgångar. J.
är fattigt på mineral. Störst betydelse har
kolproduktionen, i värde representerande
hälften av den totala mineralproduktionen. 1948
producerades 33,7 mill. ton. De största
fyndigheterna finnas på Kyushu och Hokkaido.
Kolförrådet beräknas till c:a 10 milliarder ton. De
japanska oljeförekomsterna ligga längs Japanska
havet ända från Hokkaidos nordspets till
Nii-gata, och de två viktigaste oljefälten äro Akita
och Niigata. 1948 producerades 163,200 ton, en
ringa del av den normala förbrukningen. —
Järnfyndigheterna beräknas till 80 mill. ton och
ligga på Hokkaido och n. Honshu. 1948
producerades 556,000 ton, huvudsaki. från gruvorna i
Kamaishi och Sennin på n. ö. Honshu. Bl. a.
malmfyndigheter märkas koppar (produktion 1948
54,000 ton), guld, bly (10,600 ton), zink (21,120
ton), manganmalm (90,000 ton) krom och nickel.
J :s natur och rikliga nederbörd gynnar
uppkomsten av synnerligen stora
vattenkrafttillgångar, vilka beräknas till 10,8 mill.
kW (varav 4,8 mill. kW voro utbyggda 1936).
De största elektriska anläggningarna ligga vid
floderna Shinano, Kiso, Tone och Fuji.
Industri. Ett särdrag i den japanska industrien
är, att den endast i mycket ringa grad begagnar
sig av inhemskt råmaterial. Industriområdena
sträcka sig i ett långt, smalt bälte från
Kwanto-slätten längs stillahavskusten till Nagoya, vidare
över Kinki-området längs båda sidorna av
Japanska innanhavet till Nagasaki på Kyushu.
1948 hade J. 100,100 industrianläggningar med
2,750,000 arb. Den viktigaste industrien var
1947 den kemiska, vars produktionsvärde
utgjorde 17,8% av totalproduktionen (1938 17,6%).
Därnäst följde metallindustrien med 12,3% (1938
23,8%), träindustrien med 11,4% (1938 2,3%)
och textilindustrien med 11,0 °/o (1938 20,3 °/o).
Textilindustrien i synnerhet led svårt avbräck
under 2:a världskriget; 1947 voro endast 2,8
Skomakare förfärdigar japanska träsandaler.
mill. bomullsspindlar i gång mot 13 mill. 1938.
Bomulls- och silkeindustrierna äro de viktigaste
grenarna av textilindustrien. Rayonindustrien,
som 1936 var världens största, nedgick under
kriget med omkr. 7ofl/o. Stor betydelse hade
varvsindustrien, som 1937 var nr 2 näst efter
Storbritannien. En kraftig återhämtning och
expansion inom alla industrier har emellertid
skett under senare år. Industriproduktionens
indextal var 1950 i medeltal 95,1 % av 1932—36
års nivå. — Typiskt för J. äro de otaliga
småindustrier, som sysselsätta ett el. annat 1 o-tal
arb. med att göra keramik, leksaker, bijouterier
m. m. De svara tills, för större del av J :s
industriproduktion än de stora jätteföretagen.
Handel. Sedan J. 1868 fått internationella
förbindelser, utvidgades handeln med andra
länder raskt i samband med den kraftiga
industriella expansionen; detta särsk. under 1930-talet,
då handeln i Europa led av följderna av den
omkr. 1930 inträffade ekonomiska världskrisen.
Ett tidigare betydande importöverskott ersattes
i slutet av 1930-talet av ett exportöverskott,
vilket under senaste år åter ersatts av ett betydande
importöverskott; J:s stora exportland 1939 var
Manchuriet, därnäst kommo U.S.A. och Kina,
medan imp. kom från U.S.A., Manchuriet, Kina och
Britt. Indien. U.S.A. intog första platsen som
importland, medan exp. fördelade sig lika på ett
flertal länder. (1950 gingo 22% av exp. till U.S.A.,
och 44% av imp. kommo därifrån).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
