Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Religion - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Japan
356
Den dominerande religionen i J. är alltså
buddismen, som infördes i J. via Korea år 552
e. Kr. Först efter häftiga strider fick buddismen
587 fast fot i landet. Nu byggdes tempel med
talrikt prästerskap, och under ledning av kronprins
Shotoku (593—621 landets styresman) blev
buddismen dominerande. Vad som för den breda
massan blev avgörande var det fantasien
tilltalande stoff, som importerades: ståtliga tempel,
gudabilder, mässor med knäfall och rökelse,
amuletter m. m., konstskapelser och folkloristiska
motiv. — Kulten och templen äro snarlika Kinas.
De buddistiska kyrkorna, som redan under
Nara-perioden (700-talet) blevo talrika och
inflytelserika, vädjade i första hand till en liten begränsad
överklasspublik. Långt mer betydelsefull blev
buddismen, sedan den store reformatorn D e
n-gyo Daishi (Saicho) omkr. 800 vunnit
gehör för sin liberalare uppfattning, att
”Buddha-naturen är inneboende hos alla”, m. a. o. att
universell frälsning stod att vinna, och
samman-slutit de olika läroriktningarna i en nationell
organisation, centraliserad kring klostren på
berget Hieizan nära Kyoto. Denna hans s. k.
ten-daikyrka överflyglades väl med tiden av än
populärare riktningar men är ännu mäktig i det
moderna J. En farlig medtävlare fick den redan i
början av 800-talet av shingon- (= kin.
chen-yen-) sekten, införd av K o b o Daishi (K
u-k a i), som med besvärj elser och magiska
konster samt med sin praktfulla kult vann stor
anklang. Om denna shingonriktning innebar ett
mycket långt avsteg från den ursprungliga
buddismen, var detsamma förhållandet med den
pietistiska riktning, som tog fasta på himmelens
fröjder (gentemot helvetets kval) och de
frälsargestalter, som kunde förhjälpa de troende
därtill. överförd till J. 1175 av Honen Shonin
(sekten jodo = kin. tsing-tu) och skärpt till långt
gående kvietism av dennes lärjunge Shinran
Shonin, hade denna naiva riktning
(Shinsek-ten) framgång. Den fick redan från början en
svår konkurrent i £en-buddismen (= kin. chan),
som lägger huvudvikten vid meditationen och
allehanda andliga övningar. Slutligen förtjänar
nämnas munken Nichiren (d. 1282), en
posi-tivistisk ivrare, vars argt nationalistiska sekt
(”Japan Guds utvalda land”) vann stor spridning.
— De buddistiska kyrkorna skaffade sig redan
från början stort världsligt inflytande, stora
rikedomar och omfattande domäner, och då de lade
sig till med betydande legotrupper, blevo de
större organisationerna verkliga stater i staten. Oda
Nobunaga bröt genom ett 8-årigt fälttåg
definitivt kyrkornas världsliga makt, och under 1600
—1800-talen har buddismen ej spelat någon
politisk roll men har alltjämt det starkaste greppet
över den japanska folksjälen.
Den 1549 av Frans Xavier till J. införda
kristendomen blev en nyttig konkurrent till
buddismen. Den växte till en betydande rörelse under
1500-talets sista årtionden och 1600-talets första
för att därefter strängt undertryckas, med
blodiga förföljelser även mot de infödda kristna.
I hemlighet bibehöllo sig dock smärre kristna
Teckningssal i en japansk småskola.
konklaver, ända tills 1873 religions- och
missions-frihet proklamerades. — 1948 funnos i J. inalles
c:a 308,000 kristna, därav c:a 108,000 romerska
katoliker.
Undervisningsväsendet organiserades efter
franskt mönster genom 1872 års skollag, vilken
ligger till grund för det moderna
undervisningsväsendet i J. Denna lag har senare kompletterats
med nya förordningar, bl. a. från 1886, 1890 och
1919. Den sistn. skapade bredare bas för
folkundervisningen och befrämjade skolbyggandet.
Under 2:a världskriget och den därefter följ,
ockupationen har J :s undervisningsväsen delvis
brutits sönder. Analfabetismen ligger under 10%.
1947 infördes en ny skolordning, som bl. a. tagit
sikte på decentralisering av skolans myndigheter,
förenhetligande av den högre skolundervisningen
och ökad samundervisning. Skolgången är
obligatorisk för barn mellan 6 och 15 år. Efter en
6-årig folkskola följer en 3-årig mellanskola,
varifrån eleverna kunna fortsätta i 3-åriga högre
skolor. Dimission därifrån berättigar till inträde
vid fackhögsk. och univ. — 1948 funnos 39
fack-högsk. och 6 univ. Antalet högskolelever uppgick
då till c:a 51,000 och universitetsstuderande till
c:a 21,000. De senare fördelas på univ. i Tokyo
(grundat 1877), i Kyoto (1897), Tohoku univ. i
Sendai (1907), Kyushu univ. i Sendai (1907),
Kyushu univ. i Fukuoka (1910), Hokkaido univ.
i Sapporo (1918) och univ. i Osaka (1931).
—-1948 bildades ett nytt nationellt vetenskapligt
samfund, omfattande så gott som samtliga
vetenskapsgrenar och med c:a 44,000 medl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
