Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jardin, Nicolas Henri - Jardin des plantes - Jardinière (jardinjär) - Jargong - Jarimar - Jarkand, Jarkend, Jarkent - Jarkand-darja, Jarkend-darja - Jarl - Jarlabanke - Jarler - Jarlsberg - Jarmuk, Yarmuk - Jaroslav (storfurste)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Jardin des plantes—Jaroslav
390
fördes den antikiserande
byggnadsstilen tidigare till
Danmark än till Frankrike.
Jardin des plan tes
[^ar-dä’ de plä’t] (tidigare Jardin
du roi), naturvetenskaplig
institution i Paris. Var på
1600-talet en botanisk
trädgård. Under Buffon hade J.
sin glanstid och var då
ledande biologisk institution i
Europa. Under revolutionen
blev B. de Saint Pierre chef
och anlade en zool. trädgård.
J. kallas off. Muséum
d’his-toire naturelle och är
Frankrikes främsta
naturvetenskapliga forskningsinstitut.
Jardinière [?ardinjä’r], fr.
(sv. form j a r d i n j ä r),
prydnadskärl i skålform på
fot, av ädel el. oädel metall,
kristall el. dyl., för
blommor; även blomsterbord.
Jargong [Jargå’u] (fr.
jargon), för en viss grupp
el. kotteri karakteristiskt språk; prat.
Järimar, furste på Rügen. Han blandade sig
i danska inbördesstrider och företog 1259 ett
tåg till Bornholm och Själland. Han inträngde
därunder i Köpenhamn och förstörde borgen
samt slog 14 juni den kungliga hären vid
Næst-ved. J. dräptes under ett härjningståg till Skåne.
Jarka’nd, J a r k e’n d, J a r k e’n t, stad i s. v.
östturkestan, vid Jarkand-darja; med omgivande
byar omkr. 170,000 inv., mest muhammedanska
turkar och ett mindre antal kin. ämbets- och
affärsmän. J. ligger 1,368 m ö. h. i centrum
av en stor oas med samma namn. J. är
utgångspunkt för karavanhandeln på Indien över
Kara-korum och är vägknutpunkt. Därifrån utföras
bomull, silke och ull, även till Sovjetunionen. I
J. har Svenska missionsförbundet sedan 1894 en
större missionsstation.
Jarka’nd-dar ja, J a r k e’n d-d a r j a, viktigaste
biflod till Tarim i östturkestan. Upprinner,
5,150 m ö. h., ur glaciärer på Karakorum,
genombryter Kun-lun och strömmar norrut genom
Tarimbäckenet, vars n. rand den följer under
namnet Tarim.
Jarl, gammalt nordiskt ord, som urspr. synes
ha avsett en fri man i allm. Redan i
eddadik-terna (”Rigsbula”) möter man j. i betydelsen
förnäm, högättad man. Det etymologiskt
identiska angelsaxiska eorl, eng. earl, har under
inflytande från Danmark övergått till
ämbets-titel på vissa höga ämbetsmän (greve, lat. comes).
Redan tidigt finner man i Norden principen
om blott en j. som konungens högste
ämbetsman. Sveriges jarl var åtm. sedan
1100-talet den förnämste i riket näst konungen.
Särskilt hade han uppsikt över krigsmakten till
sjöss, ledungen. De två mest ryktbara svenska
j. voro Birker Brosa och Birger jarl
(se dessa ord). Med den senare försvinner jarl-
Scen ur en japansk teaterpjäs.
titeln i Sverige för att efterträdas av
hertigtiteln. På 1300-talet omtalas visserligen i
Sverige en man med jarltitel, näml. Erengisle
Sunesson, men denne var ej svensk j. utan j. av
Orknevöarna.
Jarlabanke, uppländsk storman på 1000-talet,
känd genom ett flertal uppländska runristningar,
de flesta i Täby sn, Danderyds skeppslag, och
utförda under J:s livstid. Flera tala om
väg-och brobyggnader, som J. i kristen anda låtit
utföra för sin siäl. t. ex. den s. k. J a r 1 a b a
n-kes bro el. Täby tä (inhägnad väg), som
en gång utgjort Upplands präktigaste
runminnesmärke med fyra ståtliga stenar, ristade av
runmästaren Fot.
Jarler, ärkebiskop i Uppsala 1236—55. Hans
i senare tid påvisade grav i Mariakyrkan i
Sigtuna vittnar om hans intima förbindelse med
dominikanorden.
Jarlsberg, gods vid Tönsberg i Vestfold fylke
i Norge, huvudgård i stamhuset, före 1893
grevskapet, J. Slottet uppfördes omkr. 1700,
ombyggdes 1812. Grevskapet upprättades och
skänktes jämte gården 1673 till Peder Griffenfeld;
sedan 1684 tillhör J. ätten Wedel-Jarlsberg men
tillfaller vid dess utslocknande Oslo univ.
Jarmük, Yarmük, biflod från vänster till
Jordan, mynnar s. om Gennesaret.
Jaroslav [jarasiaT], storfurste av Kiev (978
—1054), son till Vladimir den helige och från
dennes död 1014 furste i Novgorod. Han vann
1019 över sin broder Svjatopolk en blodig
seger, som gav honom väldet i Kiev, och blev
vid brodern Mstislavs död 1036 herre över hela
Ryssland. J. grundade städerna Dorpat och
Jaroslavl, ivrade för läskunnighet, boklig
bildning och kristendomens utbredning, byggde
kyrkor och kloster. Han var g. m. Olof
Skötkonungs dotter Ingegerd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
