Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jasper, jaspergods - Jaspers, Karl - Jaspis - Jassanan - Jassy - Jászberény - Jatagan - Jataka - Jater (jat) - Jatropha - Jatrorrhiza - Jatul el. jatuliska bildningar - Jaunpur - Jaurekaskaforsen - Jaurès, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Jaspers—Jaurès
394
särskilt lämplig för modellering av reliefer etc.
Jfr Wedgwood, J.
Jaspers, Karl, tysk filosof (f. 1883), började
som medicinare och psykiatriker, skrev
”Allge-meine Psychopathologie” (1913, 5:e uppl. 1948),
blev 1913 doc. i psykologi i Heidelberg,
övergick sedan till att utreda de psykologiska
grundvalarna för de olika världsåskådningstyperna, blev
1919 e. o. och 1921 ord. prof, i filosofi
sammastädes, pensionerades 1937 av
nationalsocialisterna, återfick sin lärostol 1945 och är sedan 1948
prof, i Basel. — Systematiskt har J. framställt
sin egen
”existential-filosofi” (jfr
Existentialism) bl. a. i två
stora verk,
”Philoso-phie” (3 bd, 1932,
2:a uppl. 1 bd, 1948)
och ”Philosophische
Logik”, varav bd 1,
”Von der Wahrheit”,
utkommit 1947. Bland
hans övriga skrifter
må nämnas
”Strindberg und Van Gogh”
(1922, 3:e uppl.
1949), ”Die geistige
Situation der Zeit”
Ü93L 7æ uppl. 1949) och ”Die Schuldfrage”
(1946; sv. övers. 1947), som behandlar den tyska
skuldfrågan. J. har vidare utg. skrifter om
Max Weber och Nietzsche. — J:s filosofi
har tilldragit sig ett allt starkare och mer
universellt intresse. Den rör sig med ett sällsynt
rikt historiskt och aktuellt stoff och bjuder på
storslagna överblickar jämte en mängd
specialanalyser av djupsinnig finhet.
Ja’spis, miner., täta el. finkristallina
kvartsaggregat, starkt förorenade och färgade röda,
gula, bruna, grå el. brokiga. J. slipas som
pryd-nadssten och omnämnes som sådan redan i G. T.
Jassänan, Jacäna (Palrra) jacäna, en av
Sydamerikas vanligaste sumpfåglar. Kroppen är
smärt, näbben lång, benen äro höga och smala,
tårna jämte klorna mycket långa. Till färgen
är den svart och rödbrun med blodröd pannplåt.
Längd 25 cm. J. springer omkring på bladen av
flytande vattenväxter, sökande vatteninsekter och
frön.
Jassy, stad i Rumänien, se Ia$i.
Jåszberény [jä’sbärènj], stad i ung.
komita-tet Jåsz-Nagykun-Szolnok (5,235 km2 425,000
inv.), 65 km ö. om Budapest; 31,000 inv.
Läderindustri, vinodling.
Jataga’n (turk, yataghan), ett hos
österlän-ningar och sydslaver brukligt vapen med bred
klinga och inåt böjd egg.
Jätaka [d^-] (av skt jäta, födelse), i buddistisk
litteratur namn på berättelser, vari Bodhisattva,
den blivande Buddha i föregående existenser,
spelar huvudrollen. Dylika berättelser äro till stor
del hämtade ur äldre populär sago- och
fabellitteratur. Endast ett mindre antal jätakas torde ha
buddistiskt ursprung; alla ha genom tillägg fått
buddistisk färgning.
Jassana.
J. ingår som en särskild avd. i buddismens
kanon; den största nu befintliga samlingen av j.
är den i den sydbuddistiska pälikanon upptagna
(547 n:r), en av de förnämsta sagosamlingarna
i världen. Jätakaberättelser finnas även i
nordbuddistiska verk samt i kinesiska och tibetanska
överg. av buddistiska texter. Pälikanons
jätaka-samling är utg. av M. V. Fausböll (7 bd, 1875—
97), eng. övers, av E. G. Cowell m. fl. (7 bd,
1895—1913).
Jater [d?-] (j a t), folkstam i s. Asien, se Djat.
Jätropha [-f-], bot., se Euphorbiaceae.
Jatrorrhi’za, bot., se Kalumbarot.
Jatül el. jatüliska bildningar, se
Prekambriska formationer.
Jaunpur [eng. utt. d^åunpoG], stad i
staten Uttar Pradesh, Indiska unionen, n. v. om
Benares; 110,000 inv. J. är bekant för sin
parfymfabrikation. Staden grundades 1359 av Firoz
Schah Toghluq och var 1394—1478 residens för
en av sultanen i Delhi oberoende dynasti.
Jaureka’skaforsen, lapska Jaurekaskakuoika
(Sjömittforsen), fors i övre Luleälv mellan
sjöarna Langas och St. Lulevatten; 5 m hög och
1 km lång. För resande på båtleden Luleluspen—
St. Sjöfallet finnes väg förbi J. och Svenska
turistföreningens stuga, Langasstugan.
Jaurès [^årä’s], Jean, fransk statsman (1859
—1914). Han var först läroverkslärare i filosofi
och därpå anställd vid univ. i Toulouse. 1885-—89
tillhörde J. deputeradekammaren (radikala
vänstern). 1893 valdes han ånyo till deputerad, nu som
socialist. 1898 föll han igenom och ägnade sig
sedan åt journalistik och ett lidelsefullt försvar
för Dreyfus. J. var en av ledarna för
”possibilis-terna”, den falang av socialisterna, som stod i
motsättning till Guesde. De båda lägren förenades
nödtorftigt 1905; J. blev snart de franska
socialdemokraternas främste man och hans 1904
uppsatta tidning L’Humanité deras förnämsta organ.
Han var från 1902 åter led. av
deputeradekammaren, understödde Combes men bekämpade Cle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
