Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaurès, Jean - Java - Geologi och terrängförhållanden - Klimat - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Java
396
menceaus politik, i
synnerhet i
arbetarfrågor. J. trodde på
ett fredligt
återvinnande av
Elsass-Lothring-en. I ”L’armée
nouvel-le” (1911; delvis i
svensk övers, av G.
och Hj. Branting,
1916) förordade han
ett demokratiskt
milissystem efter
schweiziskt mönster. Inom
den internationella
socialdemokratien hade J.
en ansedd ställning och ville genom dess
medverkan, genom generalstrejk m. m. i framtiden söka
göra krig omöjliga. Under krisen före 1 :a
världskrigets utbrott verkade J. outtröttligt för en
fredlig lösning men mördades 31 juli 1914 av en
nationalistisk vettvilling. J :s största arbete var
”Histoire socialiste” (12 bd, 1901—09).
Java, den minsta och sydligaste av St.
Sun-daöarna i Ostindien, belägen mellan 5®52’ och
8°45’ s. br. och mellan io5°5o’ och ii4°38’ ö. Igd
(se karta vid Bortre Indien); 127,257 km2; 52
mill. inv. (1950; tills, m. Madura). J. är den
viktigaste delen av den nya staten Indonesien.
Geologi och terrängförhållanden. J. utgör ett
led i den tertiära veckningszonens bortre-indiska
avsnitt. Äldre bergarter än tertiära finnas på
J. blott i obetydlig utsträckning. Mot slutet av
oligocentiden inträffade den stora veckningen,
åtföljd av förkastningar. Ur sprickorna
framträngde stora lavamassor, som bildade vidsträckta
platåer, i vilka erosionen sedan utskulpterat mera
markerade berg- och dalformer. Under slutet av
pliocentiden försiggick en ny bergskedj eveckning,
följd av sprickbildningar och förkastningar.
Genom de senare erhöll J. sina nuv. kustlinjer.
Sundasundet mellan Sumatra och J. samt Balisundet
bildades härigenom. På gr. av sprickbildningen
började ånyo den vulkaniska verksamheten, som
ännu pågår. — I fråga om terrängförhållandena
kan man urskilja fem parallella öst-västliga
områden. Nästan hela det n. kustområdet består av
kvartära sediment, vilande på vågräta bergslager.
Området har de bästa förutsättningarna för
intensiv odling. Mindre bördig men desto viktigare
på gr. av sina mineral är den innanför liggande,
starkt kuperade tertiära zonen. Den mell. zonen
utgöres av en lång vulkankedja, avbruten av
bördiga högslätter, som bildats av vulkaniska
sediment. Vulkanerna prägla i hög grad det javanska
landskapet. De ligga i v. på en spricklinje, som
följer öns längdaxel och som i ö. delar sig i två.
De bestå av andesit och basalt och resa sig över
öns intill 1,350 m höga tertiära sockel. De äldre,
miocena vulkanerna nå 1,900 m, de 45 recenta
2,000—3,000 m, 14 t. o. m. ännu högre. De högsta
äro de, som bevarat sin ursprungliga kägelform
med små kratrar, ss. öns högsta topp Semeroe
(3,676 m; ö. s. ö. om Malang). Andra käglor
ha sprängts i luften, och deras plats har intagits
av väldiga kalderor (explosionskratrar). Sådana
äro Tenger (2,390 m) och Idjen (3,332 m), båda
på J:s östligaste del. Av J :s 121 vulkaner äro
28 ännu i verksamhet. Längs sydkusten sträcker
sig en smal zon av upphöjda korallrev, täckta
av laterit och flodavlagringar. J :s floder äro
korta, men vattenrika och strida. De äga därför
stor transportförmåga och ha vid sina mynningar
avsatt fruktbara deltaslätter.
Klimat. J. ligger h. o. h. inom s. halvklotets
tropiska bälte. Klimatet visar obetydlig
temperaturskillnad för de olika årstiderna.
Nordvästmon-sunen medför regntid nov.—april, sydöstpassaden
regnfattig tid maj—okt. Den torra tiden är mer
utpräglad på östjava. J. liknar ett drivhus, där
Ort Årl. nederbörd Maj-okt. Nov.-april
Jakarta (Batavia) . 1,819 492 1,327
Bogor (Buitenzorg) 4,226 1,884 2,382
Pasuruan 1,308 205 1,103
den heta och fuktiga luften, särskilt på slätterna,
är mycket prövande för européer. Jakarta
(Bata-via) har en medeltemp. för året av 25^9 med min.
under jan. och febr, med 25°* och max. under maj
med 2Ö°4.
Växtvärld. På det fuktvarma Västjava växer
knappast genomtränglig urskog, upp till 700
m höjd följd av alangsavanner.
Karakteristiska träd äro här palmer, fikon m. fl., för
skogar upp till 2,500 m Liquidambar altingiana;
högre upp för vulkansluttningarna blir skogen
lägre och glesare och består nu mest av ek, furu
och kastanj; därefter vidtager alpin
buskvegetation. På sluttningen av Gedeh-vulkanen vid
Tji-bodas ligger det berömda urskogslaboratoriet, där
så många biologer ha bedrivit sina forskningar.
Djurvärlden är rik på arter men fattig på för
J. egendomliga former. Tigrar, noshörningar,
jätteormar, pantrar m. fl. finnas.
Befolkning. Inv. äro av malajiskt ursprung och
tillhöra tre olika grenar av denna ras, i v.
sun-daneser, i mitten javaneser, i ö. madureser. Av
alla de ostindiska öarna har J. alltid haft den
största folktätheten och den högst utvecklade
kulturen. Av dess inv. voro 1930 193,618
européer, 40,890,244 infödda och 635,662 andra
östasiater, huvudsaki. invandrade kineser.
Folkökningen från 1920 till 1930 uppgick till c:a 7 mill.
el. 20 %. Till den stora folktätheten (361 pr
km2) bidra i synnerhet det gynnsamma klimatet
och den bördiga jordmånen. Kusterna äro
visserligen sumpiga och osunda, men det inre höglandet
har ett hälsosamt klimat. Slätterna mellan det
inre bergslandet och kusten äro mycket bördiga,
särsk. i n., där folktätheten når ända till 500 pr
km2. Inv. äro flitiga och arbetsamma. De bo
mest i byar (kampongs).
Näringsliv. Huvudnäring är åkerbruk. Detta
bedrives dels i småbruk, som tillhöra de
infödda, dels i stora plantager, tillhöriga holländare
och där de infödda arbeta som daglönare. Riset
är den framför alla andra dominerande
kulturväxten i de inföddas jordbruk. C:a 40% av
deras jord odlas med sumpriset, som t. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
