Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jefferson, Thomas - Jeffrey, Edward - Jefta - Jegorjevsk - Jehol - Jehovah - Jehovas vittnen (russellianer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Jeffrey—Jehovas vittnen
404
president (1743—1826). Han var son till en
tobaksplantageägare i Virginia. 1767 blev han
praktiserande advokat och fick 1769 säte i
Virginias lagstiftande församling. Politiskt bemärkt
blev han först 1774 genom en skrift om
beskattningsrätten. Våren 1775 sändes J. som
delegerad till den kontinentala kongressen och
blev i juni 1776 ordf, i det utskott, som skulle
utarbeta oavhängighetsförklaringen. Hans utkast
blev med några smärre ändringar antaget. Han
var 1779—81 Virginias guvernör. Under dessa
år ledde han en genomgripande revision av
den nya statens lagar. 1785—89 var han
amerikansk minister i
Paris. — Efter
hemkomsten inträdde J.
1790 i Washingtons
första kabinett som
utrikesminister. Där
utkämpade han häftiga
strider med
finansministern Alexander
Ha-milton, vars på
stärkande av
unionsmyn-digheternas makt över
de enskilda staterna
inriktade politiska
system J. som
abstrakt ivrare för
folk
suveräniteten djupt ogillade. Hamilton
påyrkade sträng neutralitet under fransk-engelska
kriget, J. däremot sökte driva en vittgående
franskvänlig utrikespolitik. I det längsta sökte
presidenten Washington medla mellan dem båda,
men i jan. 1794 avgick J. 1796 valdes han till
unionens vicepresident, blev då ledare för den
”republikanska” oppositionen mot presidenten
Adams’ och A. Hamiltons federalistiska politik
samt formulerade 1798 de unionens bestånd
hotande ”Kentuckyresolutionerna”. J :s
republikanska parti, ur vilket en senare tids
demokratiska framgått, ivrade för största möjliga
de-centralisation i författningen. J. valdes nov.
1800 till president efter Adams. Under sin
presidenttid (mars 1801—mars 1809; han
återvaldes 1804) vann J. genom inköpet av
Louisiana-området från Frankrike 1803 en betydande
nationell framgång men misslyckades fullständigt
i sin ”embargopolitik” mot England. Efter sin
avgång från presidentskapet drog sig J. ifrån
det politiska livet. J :s skrifter ha utgivits av
P. L. Ford (12 bd, 1904—05). — Litt.: Biogr.
av H. S. Randall (3 bd, 1853), Fr. W. Hirst
(1926), H. W. Van Loon (sv. övers. 1943) samt
M. Kimball (2 bd, 1947).
Jeffrey [d^e’fri], Edward Charles,
amerikansk botanist (f. 1866), prof, vid
Harvard-univ. 1902—33. J. har bl. a. skrivit delvis
grundläggande arbeten om kärlsystemet hos
pteridofyter och gymnospermer samt om vedens
byggnad hos barrträden. Utmärkande för hans
anatomiska forskning är den uppmärksamhet,
som ägnas härstamningsfrågor och fossila
växter. J. har utvecklat botanisk mikroteknik,
särskilt betr, undersökningen av förvedade
väv
nader och fossila växter, och undersökt
stenkolens struktur.
Jefta, domare i Israel, som kallades till
israeliternas hövding under ett krig mot
ammo-niterna. Före den avgörande drabbningen
gjorde han Herren ett löfte att, om han segrade,
offra det första, som vid hans hemkomst trädde
honom till mötes ur hans hus. J. segrade, och
då han i spetsen för den jublande hären
nalkades sin boning, mötte honom hans enda barn,
en dotter, i spetsen för hyllande unga flickor.
Förtvivlad uppfyllde J. sitt löfte.
Jegorjevsk [-gå’rjifsk], distrikts- och
industristad i Moskva-området, RSFSR, vid en bibana
c:a 100 km s. ö. om Moskva; 56,300 inv. Stor
textilindustri.
Jehol, provins i Kina, s. v. Manchuriet,
183,500 km2, 2,185,000 inv. Huvudstad Cheng-tö.
J. är ett bergigt, ofruktbart land. I v. ligger
bergskedjan St. Chingan och i mitten
Jehol-bergen.
Jehoväh, se Jahve.
Jehoväs vittnen, till 1931 kallade r u s s e 11 i
a-n e r, anhängarna av en av Charles Russell
(1852—1916) grundad sekt. Russell, som tidigt
kom under inflytande av adventisterna,
grundade 1884 för spridandet av sina läror
Vakttornets bibel- och traktatsällskap
(The Watch Tower Bible and Tract Society),
som sedan 1897 haft sitt säte i Brooklyn. J.,
som till en början kallade sig ”Milleniums
(tusenårsrikets) daggryningsfolk”, kallades sedan
Internationella
bibelstudiesällskapet (International Bible Students
Association), urspr. namn på en i London 1913 bildad
ansluten förening till modersällskapet i
Amerika. J. ha varit verksamma i Sverige sedan
1890-talet. 1925 avskildes Skandinavien som en
särskild nordeuropeisk grupp. Efter Russells
död blev J. F. Rutherford (d. 1942) rörelsens
ledare. Efter honom valdes N. H. Knorr till
ledare. J. är en kiliastisk sekt med från
adventisterna övertagen och vidare utarbetad
eskatologi. Själva anse de sig vara varken en
sekt el. ens ett samfund utan ”Teokratiens
representanter”, Herrens sändebud. De
använda sig av kristna termer ehuru ofta med
stark om- och vantolkning. De ha dop (av
vuxna) och fira nattvard en gång om året
(omkr. påsk) som en åminnelsehögtid samt
ägna sig åt ett ivrigt bibelstudium (de kalla sig
även ”bibelforskare”). Russell ansåg sig
av Gud kallad att ge människorna den enda
rätta bibeltolkningen; den vetenskapligt
bedrivna teologien utdömes helt. Med utgång från
det israelitiska jubelårets firande (3 Mos. 25:10
ff.) framlade han på grundval av allegoriska
och godtyckliga tolkningsmetoder en ”Guds
frälsningsplan” i 3 huvudperioder: 1) från
skapelsen till syndafallet; 2) från syndafallet till
1914, då tusenårsriket började; 3) från 1914
fram till ”alltings återställelse” (Apg. 3:21).
1874 kom enl. Russell Jesus i osynlig gestalt
tillbaka till jorden, och 1874—1914 var en
”skördetid”, då tusenårsriket förbereddes. 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
