Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jemen - Jena - Slaget vid Jena - Jenisej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Jena—Jenisej
410
Jena.
giösa riktning insteg i J. redan mot slutet av
8oo-talet och omfattas nu av omkr. 2/s av dess
befolkning. Oavsett hur stor politisk makt
dynastien haft, ha J :s zaiditer alltid slutit upp
kring dess huvudman som sin ledare, imam. I
senare tid blev detta avgörande för J :s ofta
hårda, i vissa trakter aldrig brutna motstånd mot
den turkiska ockupationen, och efter i :a
världskrigets slut ledde det till att imamen Jahja (d.
1948) av makterna erkändes som suverän över
det nu fria J. Dennes försök att utvidga sitt land
ledde till konflikt med Ibn Sauds växande
storrike. Den löstes genom ett kort krig 1934, vilket
klarlade maktförhållandena till Ibn Sauds
fördel. I s. och s. ö. äro J:s gränser någorlunda
bestämda genom det brittiska Adenprotektoratets
sträckning. J. upptogs i F. N. 1947.
Jena, stad i Thüringen i mell. Tyskland, vid
Saale c:a 160 m ö. h. och 65 km s. v. om
Leipzig; 72,000 inv. J. nämnes som stad 1284.
Dess äldsta del, Altstadt, ligger på Saales v.
sida. På Saales ö. sida ligger förstaden Jena-Ost.
J. har ett naturskönt läge, omgivet av bergkullar
av musselkalk, i n. Landgrafenberg (270 m ö. h.),
i v. Galgenberg (212 m) och i ö. Hausberg (378
m). Järnvägen Weimar—Ger a korsar här linjen
Halle—München. Inom Altstadts märkas univ.,
grundlagt 1558, samt Städtisches Museum. I n.
ligga botanisk trädgård och Prinzessinnengarten
med planetarium, i s. v. Zeissverken (Carl Zeiss’
optiska fabrik) och Schotts glasbruk. Staden har
stora bokförlag. Jämte univ. finnas talrika
bildningsanstalter och fackskolor; astronomiskt
ob-servatorium. Av de medeltida befästningarna
kvarstå Johannistor och Pulverturm (1300-talet).
Vid det gamla torget ligga rådhuset (1340),
bekant för sitt konstrika urverk, samt flera
gamla borgarhus. Vidare märkes Volkshaus, upprättat
av Zeisska stiftelsen. Dess anläggningar ha genom
demontering och bortflyttning (till Ryssland och
Sydtyskland) nära nog upphört att existera.
Bombningarna i 2:a världskriget ha vållat stora
skador såväl hos Zeiss som i staden i övrigt
Slaget vid Jena 14/io 1806. Samtidigt med
Da-vouts strid med den preussiska huvudarmén vid
Auerstädt besegrade Napoleon själv här med
betydligt överlägsna krafter de preussisk-sachsiska
trupperna under Hohenlohe.
Jenise’j, en av Nordasiens största floder, 4,063
km (tills, m. Angara-Selenga c:a 5,200 km)
lång; flodområdet 2,551,600 km2 (enl. A. Tillo).
J. uppkommer i n. Mongoliet mellan Sajanska
bergen och Tannu-ola på c:a 1,400 m ö. h. Den
egentliga källflöden är Chadarsuk, som mynnar i
Kara-Buluksjön, varifrån Bei-kem avrinner. Från
den plats, där denna förenas med bifloden
Chä-kem, har floden namnet J. I sitt översta lopp
är j. en brusande bergflod, genombryter
Sajanska bergen och rinner med talrika forsar
åt n. genom berglandet mellan Minusinsk och
Krasnojarsk. Härifrån är floden segelbar.
Betydande tillflöden erhåller den blott från
h. Efter föreningen med den viktigaste
bifloden Angara el. övre Tunguska, Bajkalsjöns
avlopp, är J. c:a 1,5 km bred. Den rinner nu i
stort sett längs v. randen av den centralsibiriska
platån med hög högerstrand och flack
vänsterstrand genom nästan folktomma trakter. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
