Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jerusalem (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Jerusalem
428
kullarna i n. ö. uppförde Salomo en rad
praktbyggnader. Här nämnas (i i Kon. 7)
Libanon-trähuset, som bestod av en stor pelarhall, en
tronsal (audiens- och domsal) samt Salomos eget
palats jämte hus för Faraos dotter, för de övriga
hustrurna m. m. På en högre terrass lågo vid
palatset tempelbyggnaderna, vilka uppfördes över
en gammal kananeisk kultplats. Huvudingången
till tempelplatsen var från ö.; man uppsteg på
trappor mellan pyloner till förgårdar och nådde
fram till ”kopparhavet” och brännofferaltaret,
vilket höjde sig framför ingången till själva
templet; denna ingång bevakades av pelarna Boas och
Jakin. Templet, ”Det heliga”, var högt men
relativt kort; dess inre pryddes av offerbord,
ljusstakar m. m., väggarna voro belagda med
guldbleck, sirat av växtornament. Innanför ”Det
heliga” låg ”Det allra heligaste” med arken. Efter
babyloniska fångenskapen blev det förstörda
templet restaurerat och slutl., genom Herodes den
store, ombyggt i hellenistisk stil. N. v. om
tempelplatsen blev en borg uppförd, vilken även av
Herodes ombyggdes och kallades Antonia.
An-tiochos IV befäste på s. ö. kullen en borg Akra,
vilken förstördes 142 f. Kr. På andra sidan
Tyro-pöondalen mitt emot templet låg hasmonéernas
palats. I stadens n. v. hörn anlade Herodes ett
praktfullt palats, som omgavs av stora hallar och
parkanläggningar och skyddades av de tre
tornen Fasael, Hippikus och Mariamne. Här torde
den plats ha varit, där Jesus blev dömd av
Pilatus. Josef os särskiljer på sin tid fem delar av
J.: övre staden (s. v. kullen), nedre staden (s. ö.
kullen), tempelberget, förstaden (n. v. delen) och
nya staden (n. om templet). — Sedan urgamla
tider var staden omgiven av murar. På n. sidan
omtalas tre, den första byggd av Salomo. Denna
mur omfattade även tempelplatsen. Den andra
el. Hiskias mur synes på vissa delar ha gått n.
om den första. Den tredje muren uppfördes av
Agrippa I. De båda senare murarnas sträckning
är ännu icke klarlagd; dock äro arkeologerna i
allm. av den uppfattningen, att den andra muren,
som fanns på Herodes’ och Jesu tid, gick s. om
Golgata och att således Golgata med den v. el.n. v.
därom liggande Klippgraven verkligen var beläget
där — el. ung. där — traditionen utvisar platsen.
J. är uppfyllt av minnen, och den katolska
traditionen anger noggrant platserna för den heliga
historien, men i alltför få fall torde den ha
sannolikheten för sig. Detta gäller särsk. Via
dolo-rosa el. Kristi vandring från det ställe, där han
dömdes av Pilatus, till Golgata. Betesdadammens
belägenhet och anordning ha däremot numera
verifierats. Den stora tempelplatsen (el-Ha’ram
aschscharif) utgör numera en jämn platå, delvis
belamrad med romerska och arabisk-turkiska
byggnadsrester. Dess substruktioner, som
förbinda de ursprungliga bergskullarna, innehålla
vidsträckta pelarrum (”Salomos stallar”), vilka
sannolikt varit vattencisterner, ombyggda under
he-rodiansk tid. ”Gyllene porten” i ö. muren (nedåt
Kidrondalen), av muhammedanerna igenmurad, är
ett kupoltäckt, kolonnburet rum med hellenistiska
och bysantinska byggnadsformer. En del av
tempelplatsens v. grundmur är den s. k.
klagomuren. V. därom reser sig över en i dagen gående
klippa (det enda synliga av Mori ja berg), som
möjl. uppburit israeliternas brännofferaltare men
till vilken muhammedanerna knutit legenden om
Muhammeds himmelsfärd, en utomordentligt
vacker centralbyggnad, Klippdomen kallad, felaktigt
Omarmoskén, färdigbyggd 691 under kalifen
Abd-el-Melila, i det yttre täckt av glaserade,
ljusblå fajansplattor, i det inre prydd av
orna-mentala mosaiker. — N. om tempelplatsen,
innanför den s. k. Stefansporten, framträda, nära
Betesdadammen, vars två avd. med omgivande
hallar nyligen blivit delvis frilagda, åtskilliga
romerska byggnadsrester, bland dem en båge över
nuv. gatan, kallad Ecce-homo-bågen. Den s. k.
Via dolorosa, utgående därifrån åt v., svänger
sedan nedåt s. på den romerska huvudgatan,
Car-do, vilken med sina saluhallar tillkom under 2:a
årh. e. Kr., sedan J. blivit C olo’nia Agrippi’na.
Från denna förde en delvis (i det ryska klostret
vid Gravkyrkan) bevarad bågport till romarnas
forum, vid vars n. sida reste sig ett
Venustem-pel, byggt över den plats, där de kristna tillbådo
vid Frälsarens grav och där klippomgivningen
ni-vellerades. Detta tempel ersattes av kejsarinnan
Helena och kejsar Konstantin med en storartad
helgedom, som från Cardo utbredde sig till
bergshöjden i v.: från en förgård inträder man i en
femskeppig basilika, och bakom denna utbreder
Murar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
