Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jessen, Jens - Jessen, Knud - Jessentuki - Jesse rot - Jessner, Leopold - Jessup, Philip - Jesu barndomsbok - Jesu heliga hjärtas brödraskap - Jesuitisk - Jesuitorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Jessen—Jesuitorden
436
han i hög grad upparbetade. I den nationella
frågan hävdade J., i motsats mot H. P.
Hans-sens opportunism, hårdnackat rättsståndpunkten.
1882—1906 tillbragte han fyra år i tyska
fängelser. 1902 invaldes han i tyska riksdagen och
visade sig där som en god parlamentariker.
Jessen, K n u d, dansk botanist och geolog
(f. 1884). Han blev fil. dr 1920, var 1914—31
anställd vid Danmarks geologiske undersögelse,
från 1917 såsom avdelningsgeolog, och är sedan
1931 prof, i botanik vid Köpenhamns univ. och
dir. för dess bot. trädgård. J. har genom
talrika undersökningar av de danska
torvmarker-nas fossilinnehåll och stratigrafi lämnat viktiga
bidrag till kunskapen om den danska
vegetationens historia. Dessutom har han verksamt
deltagit i den av Dansk botanisk förening
igångsatta topografisk-bo-taniska undersökningen
av Danmark, liksom
även i danska
naturskyddsrörelsen. Bland
hans skrifter må
särskilt framhållas:
”Mo-seundersögelser i det
nordöstlige Sjælland”
(1920), ”Det danske
markukrudts
histo-rie” (1923; tills, m.
J. Lind),
”Danmarks natur
gen-nem tiderne” (i
”Det danske folks
historie”, bd 1, 1927), ”Stratigraphical and
pa-leontological studies of interglacial freshwater
deposits in Jutland and northwest Germany”
(tills, m. V. Milthers; i Danmarks Geologiske
Undersögelse, række II, n:r 48, 1928),
”Archeo-logical datings in the history of North Jutland’s
vegetation” (i Acta archæologica, 5, 1935), ”The
composition of the forests in Northern Europé
in epipaleolithic time” (s. å.), ”The bogs at
Ballybetagh, near Dublin etc.” (i Proceedings
of the R. Irish Acad., 44, 1938) och ”Studies in
late quaternary deposits and florahistory of
Ireland” (1949).
Jessentuki [-toki’], stad i Nordkaukasiska
området, RSFSR, 18 km v. om Pjatigorsk, 603
m ö. h.; 24,000 inv. J. är en av Kaukasiens
mest besökta bad- och kurorter.
Jesse rot, bibliskt uttryck. I s a i (Jessai,
Jesse) var far till David, och i Jes. 11:1, 10
talas om Messias såsom ”telningen från Isais
(Jesse) rot”.
Je’ssner, Leopold, tysk regissör och
teaterledare (1878—1945), var 1919—30 chef för
de statliga talscenerna i Berlin, från 1928 som
generalintendent, och kvarstod från 1930 där
som regissör. Originella dekorativa uppslag,
ibland något bisarra, rörliga och växlande
grupperingar samt skarpa ljuseffekter kännetecknande
hans iscensättningar, vilka tilldragit sig stort
intresse och blivit livligt omdiskuterade.
Jessup [d^sap], Philip Caryl, amerikansk
folkrättsexpert och diplomat (f. 1897), lärare
vid Columbia Univ. 1925—35, prof, där sedan
sistn. år. J. blev teknisk medarbetare i UNRRA:s
stab 1943 och deltog som expert i Bretton
Woods-konferensen 1944. Han blev 1948 U.S.A:s
representant i FN:s s. k. lilla församling och
bitr, amerikansk delegat i säkerhetsrådet;
erhöll i dec. s. å. ambassadörs rang. J. blev i
febr. 1949 ”flygande ambassadör” med uppgift
att representera utrikesministern vid
internationella konferenser.
Jesu barndomsbok, en liten folkskrift, som
skildrar Jesu barndom och även lämnar några
upplysningar om hans moder. Skriften, som
anger sig vara förf, av ”Tomas Israeliten”,
har en gnostisk källa, som kan spåras redan
omkr. 150. Stoffet består av orientaliska
vand-ringssägner, som delvis tyckas härstamma från
Indien. Den blev en även i Sverige mycket spridd
folkbok och har utkommit i flera svenska uppl.
(1776 ff.). — Litt: ”Neutestamentliche
Apo-kryphen”, utg. av E. Hennecke (2:a uppl. 1924);
B. Olsson, ”Fynd vid vägen” (1941).
Jesu heliga hjärtas brödraskap (fr.
Congré-gation du Sacré-cæur de Jésus), en 1794 i
Belgien grundad kryptojesuitisk orden, som efter
1814 uppgick i den återupprättade jesuitorden.
— Ett kvinnligt Jesu heliga hjärtas sällskap (fr.
Dames du Sacré-cæur) stiftades på jesuitiskt
initiativ i Paris 1800 av Sophie Barat och fick
1826 påvlig stadfästelse. Det har ägnat sig åt
uppfostran av kvinnlig ungdom inom de högre
stånden, och dess omkr. 7,000 led. äro nu spridda
över hela världen.
Jesuitisk (se Jesuitorden), oftast i betydelsen
bedräglig, lömskt hänsynslös.
Jesuitorden (sp. Compania de Jesus, lat.
Soci’etas Jesu, förk. S. J.), rom.-kat. kyrkans
inflytelserikaste ordenssamfund, präglat av sin
spanske, under namnet Ignatius Loyola
kände upphovsmans personliga och nationella
egenart. Dess början räknas från 15 aug. 1534,
då Loyola och sex av hans studiekamrater i
Paris under löfte om ständig fattigdom och
kyskhet förbundo sig att över Venedig fara till
Jerusalem för att vårda sjuka och bedriva
mission bland saracenerna. Sedan det 1537 utbrutna
kriget mellan Venedig och turkarna omintetgjort
denna plan, utformade de förbundna sin
sammanslutning till ett prästsällskap för inre och
yttre mission, som 27 sept. 1540 fick påvlig
stadfästelse. Därvid bestämdes medlemsantalet
till högst 60, men denna begränsning bortföll
redan 1543. Den förste ordensgeneralen blev
Loyola, 1541—56. I den katolska
hednamissionens historia ha jesuiterna med Xavier som
ban-brytare gjort lysande insatser, framför allt i
Ostindien, Kina, Japan och Sydamerika. Med
den inre missionen (predikan, fattig-, sjuk- och
själavård) förbands snart en strävan att stäcka
reformationens segertåg. Den katolska
inotre-formationen blev j :s mest skickelsedigra
historiska insats. Redan på Tridentinska mötet (1545
ff.) övade jesuiterna ett avgörande inflytande.
Sedan vunno de snabbt insteg i de katolska
län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
