Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeurling, Anders - Jeux floraux - Jever - Jewish Agency (for Palestine) - Jevons, William Stanley - Jevpatorija, Eupatoria - Jezjov, Nikolaj Ivanovitj - Jhalawar - Jhansi - Jhelum, Jhelam - Jhering, Rudolf von - Jibaro - Jiddisch el. judetyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Jeurling—Jiddisch
444
Jeurling [jö’r-], Anders Elis,
tidningsman (1851—1906). Han studerade från 1871
några år i Uppsala, blev därpå tidningsman, var
bl. a. red. av Gotlands Allehanda (1876—77)
och Karlstads Tidning (1879—84) samt
redak-tionssekr. i Aftonbladet (1885—89). J. uppsatte
nov. 1889 med C. G. Gernandt som förläggare
Stockholms-Tidningen och var med någon tids
avbrott dess huvudred, till sin död.
Jeux floraux [$ö’ flårå’], fr., ”blomsterlekar”,
lyriska pristävlingar, som årl. äga rum inför
Académie des jeux floraux i Toulouse. Denna
leder sitt ursprung från ett litterärt sällskap,
stiftat 1323, som emottog och belönade insända
dikter o. s. v. Priserna bestodo (och bestå
alltjämt) av blommor av guld el. silver. Under
Ludvig XIV ombildades det till en akad. med
ovannämnda namn. På senare tid har
samfundet nått ett nytt uppsving genom F e 1 i b
re-f ö r b u n d e t s (se d. o.) skaldetävlingar.
Jäver, stad i Oldenburg, v. om Jadebukten;
c:a 7,000 inv., huvudort i det för sin
boskapsskötsel bekanta frisiska landskapet Jeverland.
Jewish Agency (for Palestine) [d^öü/
el’d$ansi (fä pä’listain)], judisk organisation med
uppgift att främja utvecklingen av ett judiskt
”nationellt hem” i Palestina. J. bildades vid
upprättandet av det brittiska mandatet över
Palestina 1923 och var urspr. en avläggare av
sionistiska världsorganisationen. J :s exekutiv har
förhandlat på judarnas vägnar och organiserat
invandringen av judar till Palestina. J.
bibehölls vid sidan av regeringen, då staten Israel
grundades 1948, särsk. med uppgift att skaffa
medel till den oerhört ökade invandringen och
att genom bostadsbyggande, agrikulturell
försöksverksamhet o. s. v. påskynda absorberande
av immigranterna i den nya staten.
Jevons [d$e’vanz], William Stanley,
engelsk nationalekonom, filosof (1835—82). Han
blev 1866 prof, i logik och moralfilosofi vid
Owens College i Manchester och 1875 prof, i
nationalekonomi vid Londons univ. Hans
förnämsta arbete är ”The theory of political
eco-nomy” (1871). Det centrala i hans
framställning är, att värdet helt och hållet bestämmes
av förnödenhetens nytta (förmåga att
tillfredsställa människors önskningar el. behov), att
graden av nytta står i omvänt förhållande till
storleken av det befintliga förrådet, att m. a. o.
gränsnyttan utgör prisbestämningsmomentet. (J:s
term final degree of utility har av Marshall
utbytts mot marginal utility.) Denna
gränsnytte-teori utformade J. med fullkomlig
självständighet och blev därmed en av den moderna
nationalekonomiska teoriens grundläggare. I ”Money
and the mechanism of exchange” (1875) gav J.
en ypperlig framställning av penningens
funktioner. Postumt utgavs en samling avh.,
”Investi-gations in currency and finance” (1884), där
hans lika djärva som föga framgångsrika teori
att sätta de kommersiella fluktuationernas
perio-dicitet i förbindelse med solfläckarnas
periodi-citet och växlingen mellan goda och dåliga
skördar framställes. — J. utgav även flera arbeten
i logik, bl. a. det viktiga verket ”The principles
of Science” (2 bd, 1874—77), vari
substitutions-logiken grundades.
Jevpatorija [jefpatå’-], Eupatoria,
hamnstad på Krimhalvöns v. kust, RSFSR; 30,000 inv.
J. är känt som kurort med ett milt klimat
(årlig medeltemp. 14^5) med havs-, sol- och
gyttje-bad; har flera sanatorier, särsk. för barn.
Jezjov [je^å’f], Nikolaj Ivanovitj,
rysk politiker (1895—1939). Han var 1918—21
politisk instruktör i den röda armén och
beklädde därefter olika förtroendeposter inom
partiapparaten. 1929—30 var J. v. folkkommissarie
för jordbruket. När röster höjdes mot den
under Jagodas regi inledda utrensningsaktionen
inom parti, stat och armé, uppträdde J. som den
häftigaste förespråkaren för aktionens
fortsättande. Han blev i sept. 1936 Jagodas efterträdare
som inrikesfolkkommissarie samt 1937 led. av
Sovjetunionens högsta råd. Under J :s ledning
an-togo utrensningarna omfattande dimensioner
genom de stora processerna jan. 1937—mars 1938.
I dec. 1938 entledigades J. från sin post,
beskylld för att ha överskridit sina befogenheter,
arresterades och avrättades kort därefter.
Jhalawar [eng. utt. d^ädacoao], stat i s. ö.
Raj-putana, Indiska unionen; 2,098 km2; 122,300 inv.
Jhansi [eng. utt. d$ä’nsi], stad i s. v.
Förenade prov. Agra och Oudh, Indiska unionen; 103,300
inv. J. har stora j ärnvägsverkstäder.
Jhelum [eng. utt. d?i’lam], J hel am, antikens
Hyda’spes, 720 km lång flod i n. v. Indien, hör
till Indus’ flodsystem och är en av Punjabs 5
floder.
Jhering [jè’-], Rudolf von, tysk rättslärd
(1818—92), prof, i Basel 1845, i Giessen 1852,
i Wien 1868 samt i Göttingen 1872. J. var ett
av den tyska rättsvetenskapens mest lysande namn
och utövade ett starkt inflytande på juridiken i
allm. och särskilt på den juridiska
principforskningen. Hans förnämsta arbeten äro ”Geist des
römischen Rechts” (5 bd, 1852—78) och ”Der
Zweck im Recht” (1877—83). Sedan 1856
utgav J. Jahrbücher für die Dogmatik des
heuti-gen römischen und deutschen Privatrechts.
Ji’baro, se Jivaro.
Jfddisch el. j u d e t y s k a, ett blandspråk av
medeltida upprinnelse, som uppstod bland de
tyska judar, vilka tagit sin tillflykt till Polen
undan förföljelserna i Tyskland. Det tyska språket
kunde naturligtvis icke undgå att uppblandas med
främmande beståndsdelar, men j :s tyska
grundkaraktär har dock aldrig gått förlorad. Det
tyska ordförrådet uppgår till omkr. 70 %, det
hebreiska till omkr. 20 °/o och det polska till
omkr. 10%. J. talades före nazismens
judeförföljelser på 1930-talet av c:a 1 mill. judar, ehuru
det under den judiska upplysningen, haskala,
bekämpades som ett mindervärdigt blandspråk och
föraktfullt kallades jargon. Språket kan indelas
i två huvuddial., den ena, som är basis för
skriftspråket, talades av omkr. 3/4 av alla
jiddischtalande, från Polen, Ukraina och Rumänien, den
andra, nordligare, av dem från Litauen och
Vitryssland. På 1400-talet spridde sig j. även till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
