Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes (etiopisk prästkonung) - Johannes IV (etiopisk kejsare) - Johannes I (finländsk biskop) - Johannes II Petri (finländsk biskop) - Johannes III Westfal (finländsk biskop) - Johannes IV Olofsson (finländsk biskop) - Johannes, S:t - Johannesberg - Johannes Botvidi - Johannes’ brev - Johannesbrödträd - Johannesburg - Johannes Damascenus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Johannes—Johannes Damascenus
470
därifrån. Det är icke möjligt att avgöra, vilka
fakta, som gett upphov till myten om J.
Förmodligen ha de hämtats från många olika håll.
Under senare medeltiden lokaliserades J. i den
europeiska traditionen till Etiopien, om vilket man
då fått höra talas såsom ett kristet rike; J.
gjordes till Etiopiens kejsare.
2) Johannes IV, kejsare (d. 1889), urspr.
furste av Tigré, blev efter Teodor HI:s död
kejsare 1872. Hans regering var fylld av
utrikespolitiska förvecklingar; i det inre var Menelik en
farlig rival. Med honom ingick han 1882
förlikning. J. stupade i en sammandrabbning med
mahdisterna vid Metemmeh.
Johannes, finländska biskopar. 1) J. I (d.
1291). Var prior i dominikanklostret i Sigtuna, då
han 1286 valdes till biskop i Åbo, den förste av
Finlands biskopar, som tillsattes enl. kanoniska
lagen. 1290 kallades han till ärkebiskop i Uppsala
— 2) J. II Petri (d. 1370). Tog magistergraden
vid Paris’ univ., blev 1367 biskop i Åbo och
hävdade med kraft kyrkans anseende i Finland. —
3) J. HI West fal (d. 1385). Tillhörde en till
Finland inflyttad borgarsläkt, blev kanik,
domprost och slutligen biskop i Åbo (1370). Under
hans tid avgjordes till Åbo stifts förmån en
gammal tvist om gränsen till Uppsala stift. —
4) J. IV Olofsson (d. 1510). Promoverades
till magister i Paris 1486 och blev 1506 vald till
biskop i Åbo, vars domkyrka under hans tid
(1509) plundrades av danskarna.
Johannes, S : t, namn på en församling i
Malmö och en i Norrköping.
Johannesberg, Skaraborgs och Älvsborgs
läns anstalt för sinnesslöa, belägen i
Marie-stad, grundades 1875 av Emanuella Carlbeck. J.,
som står öppet för 400 elever, är uppdelat på
ett flertal olika hem och undervisningsanstalter.
—■ Vid J. hålles även varje år en i-årig
utbildningskurs för barnsköterskor vid
sinnesslöanstal-ter. Under J. sorterar en externatskola i Borås.
Johannes Bothvidi, biskop (1575—1635).
Efter studier i utlandet blev han 1616 hovpredikant
hos Gustav II Adolf, som han sedan flera gånger
följde i fält. 1630 kallades han till biskop i
Linköping, men måste 1631 följa Maria Eleonora
till Tyskland. 1632 fick han förordnande att i
Sachsen vidtaga anstalter till den evangeliska
religionens bästa samt att upprätta konsistorier i
Magdeburg och Minden. S. å. tillträdde han sitt
stift, om vars styrelse han under sin korta tid
som biskop hann inlägga ej ringa förtjänst. Sin
största berömmelse vann han som predikant.
Johannes’ brev kallas i N. T. tre av de
”katolska” (allmänna) breven. Det första har
formen av ett skriftligt tal, riktat mot dem, som
förneka Kristus vara ”kommen i köttet”, samt
inskärpande, att kristendomslivet bör vara en
av kärleksbudet betingad ”vandring i ljuset”.
Skriftens författare, som uppträder med en
åldrings faderliga auktoritet, är ej nämnd, men
enskilda uttryck och tankar torde hänvisa på
författaren till Johannes’ evangelium. Det andra
brevet är ställt till en onämnd ”utvald fru”, det
tredje till en församlingsmedlem Gaius; i
Gren av johannesbrödträd med
blommor och frukter.
båda kallar sig författaren ”den äldste”
(”Pres-bytern”). De båda breven äro övervägande av
enskild natur. De tillskrevos på 300-talet en
pres-byter Johannes från apostolisk tid; med det första
brevet förete de vissa likheter i syfte och
uttryckssätt.
Johannesbrödträd, Ceratönia si’liqua, ett i ö. [-Medelhavsländerna-]
{+Medelhavsländer-
na+} vilt men
ofta odlat mindre
träd; tillhör
balj-växterna, har
parbladiga,
läder-artade blad och
små, kronlösa
blommor i
klasar. Frukterna,
j o h a n n e s-
b r ö d, Siliqua
dulcis, äro långa
och breda baljor.
De innehålla
ända till 50 °/o
rörsocker och
användas till föda
åt människor och
boskap samt till
läkemedel.
Johannesburg
[eng. utt. d$åuhä’nisbäg], stad i
Trans-vaal, Sydafrikanska unionen, 1,750 m ö. h.
J. är Sydafrikas största stad; 659,000 inv., därav
c:a 100,000 bantunegrer. J. är medelpunkten i
Witwatersrands gulddistrikt, f. n. det förnämsta
i världen med nästan hälften av Transvaals
guldproduktion. Stadsplanen är regelbunden med
breda, raka gator, vackra offentliga byggnader
och af färskvar ter i de centrala delarna.
Vidsträckta parker försköna den i sig själv föga
tilldragande trakten, som missprydes av
gruvorna med sina schakttorn och väldiga avfallshögar.
I det kuperade området i n., som utgör stadens
förnämsta bostadskvarter, ha anlagts en
eukalyp-tusskog och zoologisk trädgård. I Milner Park
ligga Witwatersrands univ., öppnat 1922 (c:a
5,000 stud.), och ett astronomiskt observatorium.
Här finnas vidare medicinsk och teknisk högsk.,
stora sjukhus, börs, bibi., konstmuseum och
geologiskt museum m. m. J. är biskopssäte med
katedral från 1928. J. är en viktig trafikknut;
järnvägsförbindelse upprättades 1892 med
Kapstaden (1,460 km), 1895 med Durban. Flygstation:
Palmietfontein. Den nya intern, flygstationen
heter Jan Smuts. J. är ett av Sydafrikas största
missionscentra, där omkr. 15 missionsstationer,
bland dem Svenska kyrkan (sedan 1902) med
egen kyrkobyggnad och förs., understödd av
Svenska kyrkans mission, äro verksamma.
Klimatet är hälsosamt, ehuru ofta med kraftiga
temp.-växlingar; medeltemp. i juni 8°e, jan. i8°s.
— J. uppstod efter guldfyndigheternas upptäckt
1886 och tillväxte utomordentligt snabbt. — Bild
se nästa sida.
Johannes Damascenus, den
grekisk-bysantinska kyrkans främste och inflytelserikaste teolog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
