- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
475-476

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannisborg - Johannishus - Johannisson, Ture - Johannitorden - Johannsen, Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

475

Johan nisborg—Johannsen

476

Johannishus.

Johannisborg, ett slott invid Norrköping, n.
om Motala ström. Påbörjades 1614 av hertig
Johan av Östergötland och hade länge stått
obebott, då det 1719 brändes av ryssarna. Av
porttornet kvarstår en vacker ruin, 1934 restaurerad.

Johannishus, gods i Hjortsberga sn i
Blekinge, vid Listerbyån 9 km ö. n. ö. om Ronneby,
omfattar med underlydande i Hjortsberga,
För-kärla, Edestads o. a. socknar 8,541 har, därav
1,713 åker, med ett taxeringsvärde av 4,972,700
kr. J. är Blekinges största gods. Slottet av
sten i två våningar är uppfört 1772 i fransk
renässansstil. J., som fick sitt nuv. namn 1769,
kallades tidigare Skunckenberg, efter
landsdoma-ren N. Skunck, som på 1670-talet grundade
godset. 1684 kom detta till generalamiralen greve
H. Wachtmeister, som av Skunckenberg och
Tromtö 1712 gjorde ett fideikommiss för sin
ätt.

Johannisson, Ture Gustaf, språkforskare (f.
1903 26/g), lektor i svenska vid univ. i Marburg
1930—38, fil. dr och doc. i nordiska språk i
Lund 1939, prof, i samma ämne vid Göteborgs
högsk. 1945. J. har framför allt behandlat
frågor rörande de germanska språkens
ordbildnings-lära och etymologi, bl. a. i den viktiga avh.
”Verbal och postverbal partikelkomposition i de
germanska språken” (1939), samt nordisk syntax,
bl. a. i ”Hava och vara som tempusbildande
hjälpverb i de nordiska språken” (1945).

Johannitorden (lat. O’rdo frätrum
hospitaliö-rum Hierosolymitärum Säncti Joha’nnis
Bapti’s-tae), den äldsta andliga riddarorden.
Medlemmarna kallades johanniter el.
hospitali t e r, senare efter de växlande residensen även
rhodeserriddare (1309—-1522) el. m a
1-teserriddare (från 1530). Orden leder sitt
ursprung från ett åt Johannes Döparen helgat
härbärge — hospital — i Jerusalem för
främlingar och fattiga från 1070. Dess brödraskap
organiserades till en början som munkorden efter
augustinregeln. Hospitalet blev snart även
sjukhus. Till pilgrimernas skydd framväxte en
militäreskort av dels riddare, dels lätt kavalleri av
infödingar. Utom lekbröder — riddare, som
ej avlagt munklöftet — fick j. tre klasser:
riddare, sjukvårdsbröder el.
prästmun

kar samt tjänande bröder.
Johanniter-nas dräkt var svart mantel med vitt kors; i strid
buro riddarna utanpå rustningen röd dräkt med
vitt kors. J. fick av kurian stora privilegier,
byggde fästningar i konungariket Jerusalem och
förvärvade ofantlig godsrikedom både där och i
Europa. Efter Saladins erövringar hade j. i
Palestina kvar endast Akka, som föll 1291. över
Cypern flyttade j. då till Rhodos 1309, varigenom
j :s chef, stormästaren, blev suverän över denna
ö som andligt furstendöme. J :s riddarkaraktär
tog nu överhand, och orden utrustade flottor.
Orden delades i åtta tungor el. nationer.
Stormästaren-suveränen hade vid sin sida ett
kapitel och flera råd. Tungorna delades i p r i
o-r a t (under en prior) och dessa i
kommen-derier (under en kommendator). Efter
Kon-stantinopels fall riktade turkarna allt starkare
anfall mot Rhodos, där orden under stormästaren
Villiers de ITsle Adam uthungrades 1522. Den
tilläts draga bort och fick 1530 av kejsar Karl V
Malta som vasallskap under Spanien. J. höll på
Malta en stor flotta och belägrades av turkarna
1565. J- riktade sig nu mot Barbareskstaternas
korsarer. Under stormästaren greve von
Hom-pesch föll Malta genom förräderi för Bonaparte
12 juni 1798. Efter franska revolutionen
började j :s egendom alltmer sekulariseras. J. kom
senare till Ferrara och 1834 till Rom. Inom
sjukvården har j. genom tiderna gjort betydande
insatser; en lasarettsordning är känd redan från
noo-talet. I Skandinavien vann j. insteg på
1100-talet men miste sina egendomar med
reformationen. Dess huvudsäte i Sverige var
Eskilstuna johannitkloster.

I Sverige bildades 1920 ett ”riddarhus” av J.
3 klasser: hedersledamöter, rättsriddare och
riddare. Samtliga bära i svart, vattrat sidenband
om halsen det 8-uddiga, gyllene, vitemalj erade
j ohannitkorset, vars utseende varierar något för
de 3 klasserna. På v. sidan av bröstet bäres
kors utan band. Därtill praktfull ordensdräkt.
— Litt.: Hj. Bergstrand, ”J:s historia” (1922);
E. E. Areen och S. Lewenhaupt, ”De nordiska
ländernas riddarordnar”, 2 (1942).

Joha’nnsen, Wilhelm Ludvig, dansk
botanist (1857—1927), en av ärftlighetsforskningens
banbrytare. Han blev lektor i botanik vid
Land-bohöj skolen 1892 och prof, vid Köpenhamns univ.
1905. Hans första arbeten gällde växternas
ämnesomsättning och
utmärktes av sinnrikt
anordnade experiment.
Härifrån leddes han
till
ärftlighetsexperi-ment, till en början
enligt Galtons
statistiska metod, sedan i
form av odlingsförsök
med enskilda individer.

Skarpt kritisk mot den
äldre darwinismens
spekulativa
härstam-ningsteorier, blev J.
häftigt klandrad av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free