Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johanson, Edvard - Johanson, Klara - Johanson-Thor, Emil - Johansson, 1. Adolf - Johansson, 2. Gustaf - Johansson, Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Johanson—Johansson
480
Emil Johanson-Thor: Vinterdag. Torrnålsgravyr.
arbetarnas fackföreningar. 1913—20 var han
ordf, i Sko- och läderindustriarbetareförbundet.
1920 blev han sekr. i Landsorganisationen och
1930 dess ordf. J. var stadsfullmäktig i
Stockholm 1919—21, led. av A. K. från 1919 och
led. av 2:a lagutskottet och Utrikesnämnden,
so-cialfullmäktig 1921—23, tillhörde många år
Centrala skiljenämnden och var led. av styrelsen
för Vin- och spritcentralen. Han gjorde även en
betydande insats i den kooperativa rörelsen. J.
deltog i ett stort antal internationella
kongresser, var länge Sveriges ombud vid
Internationella arbetsbyråns i Genève konferenser och led.
av den svenska delegationen för det
internationella socialpolitiska samarbetet.
Johanson, Klara Elisabeth, författarinna
(1875—1948). J. blev
fil. kand, i Uppsala
1897 och övergick
sedan till pressen. Bl. a.
medarbetade hon som
litterär kritiker och
kåsör i Stockholms
Dagblad 1900—10.
Urval av sina kåserier
och skisser gav hon
under pseud. H u c k
L e b e r i böckerna
”Oskuld och arsenik”
(1901) och
”Ligapojken Eros” (1907).
Under pseud. Anna
Mathilda Cecilia Johannesdotter
gjorde hon ett livligt diskuterat inlägg i
moraldebatten med skriften ”Den undre världen”
(1907), där hon skildrade en prostituerads öde,
och hon engagerade sig också i fredsrörelsen.
19*5—20 utgav hon tills, m. Ellen Kleman en
rikt kommenterad uppl. av Fredrika Bremers brev
(4 bd). Hon utgav vidare Fredrika Bremers
”England under hösten 1851” (1922) och ”Det unga
Amerika” (1927), ett
kommenterat sammandrag av
Fredrika Bremers ”Hemmen
i den nya verlden”. Sin
förnämsta insats gjorde J. som
lärd och spirituell essäist.
Essäer och aforismer ingå i
saml. ”Det speglade livet”
(1926; 2:a uppl. 1951), som
hon gett den karakteristiska
undertiteln ”memoarer från
bokrummet”, och ”Det rika
stärbhuset” (1946),
aforismer i ”En recensents
baktankar” (1928). Som skarp
och kvick polemiker
framträdde hon i ”Sigrid
Fridman och andra konstnärer”
(1948). Ett urval av
hennes författarskap, ”K. J.
själv”, utkom 1952. —
Litt.: Margit Abenius,
”Kontakter” (1944); Emilia
Fogelklou-Norlind, ”K. J.”
(i Sv. litteraturtidskr., 11, 1948).
Johanson-Thor, Emil Nils, grafiker och
målare (f. 1889 20/s), studerade först vid
Konst-högsk. i Stockholm, sedan i Tyskland, Frankrike
och England. J. blev sekr. i Föreningen för
grafisk konst 1923 och föreståndare för
Konst-akad:s etsningsskola 1926; prof:s titel 1938. Han
har framför allt gjort sig känd som gravör,
utvecklande stor känslighet och detalj finhet, särsk.
i torrnålsraderingar med landskapsmotiv, men han
har även utfört poetiskt betonade litografier. Som
målare har han särsk. valt motiv från skånska
slätten. Naiv berättarfantasi utmärker hans
stora, dunkla duk ”Noaks ark” (1930, Malmö
museum), delvis inspirerad av naturen på Ven. J.,
som tillhör De tolv, har utg. skåneshistorierna
”Från slätt och backafall” (1948). — Litt.: R.
Hoppe, ”E. J.” (1944).
Johansson. 1) Adolf Fredrik J., författare
(1889—1934), red. för Oskarshamns tidn., utgav
diktsaml. ”Varselnätter och gryningsvägar”
(1915), romanerna ”De röda huvudena” (1917),
som blev en stor succé, ”Pukes dal” (1919),
”Stridskamraterna” (1922), ”Smyckena i
djupet” (1926) samt novellsaml. ”Sömngångaren”
(s. å.).
2) Gustaf Henrik J., den föreg:s bror,
författare (1891—1925), en ursprunglig
vildmarks-poet, utgav diktsaml. ”Jägarvisor och
landsvägs-ballader” (1913) och ”Synerna” (1922) samt bl. a.
romanen ”Det röda skenet” (1920).
Johansson, Karl Albin Abraham, kooperatör
(f. 1886 W2). J. började som springpojke och
affärsbiträde i Stockholm och blev 1905
föreståndare för en kooperativ handelsförening där.
Han var 1907—15 som kassachef knuten till
Kooperativa förbundet men lämnade denna
befattning för att bli ledare för den på hans initiativ
bildade Konsumtionsföreningen Stockholm. 1918
återkom han till Kooperativa förbundet, där han
sedan 1924 varit verkst. dir. och styrelseordf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
