Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnsson, Melker - Johnsson, 1. Wiking - Johnsson, 2. Harald - Johnston, Sir Harry Hamilton - Johnstown - Johore - Johst, Hanns - Joinville - Joinville, François - Joinville, Jean de - Joinville-le-Pont - Jojakim el. Eljakim - Jojakin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Johnsson—Jojakin
502
rättat i skriften ”Enhetsskola och lärarutbildning
i U.S.A. Några erfarenheter” (1948).
Johnsson. 1) Hans Olof W i k i n g J.,
industrimän (f. 1878 2Vs). J. avlade bergsingenjörsexamen
1900, anställdes efter studier i U.S.A. och
Tyskland som överingenjör vid Kohlswa järnverks ab.
1907, dir. för Smedjebackens valsverks ab. 1914
—23, dir. i Svenska handelsbanken och chef för
dess industrirevision 1923—35, verkst. dir. i
Jern-kontoret 1936—46. J. var fullmäktig i
Jernkon-toret 1918—49, ordf, i Järnverksföreningen 1928
—45, i Järnbruksförbundet 1930—45, i
Bruks-tjänstemannaföreningen 1918—26, vidare var han
under många år led. av styrelserna för Sveriges
industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges allmänna exportförening samt ordf,
el. led. av styrelserna för ett flertal
industriföretag.
2) Karl Olof Harald J., den föreg:s kusin,
författare (1886—1936), utgav utom ett flertal
förströelseromaner (sign. Bengt Bernfeldt)
och ett 30-tal detektivhistorier (sign.
Robin-s o n W i 1 k i n s) lyrik, noveller, barnberättelser
samt en allmogeroman från Göinge, ”Sven Ådal”
(1932).
Johnston [d?å’nstan], Sir Harry H a m i
1-t o n, engelsk kolonisator och forskningsresande
(1858—1927). Han deltog i Lord Mayos
expedition till Angola 1882, ledde 1884 en färd till
Kilima-ndjaro, bedrev som brittisk ämbetsman
forskningar i Kamerun och reste sedan till Njassa
och Tanganjika, där han ävenledes forskade
samt organiserade engelsmännens kolonisering.
Tack vare honom ha stora landsträckor kommit
under brittiskt välde. J. utgav bl. a. ”The river
Congo” (1884), ”The Kilima-Njaro expedition”
(1885), ”British Central Africa” (1897), ”A
his-tory of the colonisation of Africa by alien races”
(1899), ”The Uganda protectorate” (1902), ”The
Nile quest” (1903), ”Liberia” (1906), ”The negro
in the new world” (1910), ”Britain across the
seas: Africa” (1910), ”A comparative study of
the Bantu and semi-Bantu languages” (2 bd, 1919
—22), ”The story of my life” (1923). J. skrev
även skönlitterära af rikaskildringar.
Johnstown [d^å’nztaun], stad i Pennsylvania,
U.S.A., 130 km ö. s. ö. om Pittsburg; 63,200 inv.
Stor stålindustri.
Johore [en. utt. d?åhå’], stat i Malajiska
federationen, omfattande sydspetsen av
Malacka-halvön med undantag av Singapore; 18,105 km2;
738,300 inv., därav 310,000 malajer, 347,000
kineser, resten indier. Kautschuk utgjorde 1940
85 °/o av exportvärdet. — J. blev brittisk
intressesfär 1885. Genom en författning 1945 blev J.
medl. av Malajiska federationen tills, m. 8 andra
stater och de två brittiska besittningarna Penang
och Malacka.
Johst [jåst], H a n n s, tysk författare (f.
1890). I sina första arbeten, ss. skådespelen ”Der
junge Mensch” (1916) och ”Der Einsame” (1917)
samt romanen ”Der Anfang” (s. å.), var J. starkt
påverkad av den revolutionärt inställda
expressionismen. Han anknöt senare till de förf., som
betonade hembygden och traditionen, bl. a. i dikt-
saml. ”Rolandsruf” (1919), ”Mutter” (1921) och
”Lieder der Sehnsucht” (1924), romanen ”Der
Kreuzweg” (1922) samt skådespelen ”Der König”
(1920), ”Propheten” (1923) och ”Die fröhliche
Stadt” (1925). Under följande år rycktes J. med
av de antidemokratiska nationalistiska
strömningarna i Tyskland, vilket han visade i
prosaböckerna ”Wissen und Gewissen” (1924) och ”Ich
glau-be” (1928). 1 skådespelet ”Thomas Paine” (1927)
lovprisade han den hänsynslösa offerviljan i
fosterlandets tjänst. I romanen ”So gehen sie hin”
(1930) skildrade han adelns undergång inför den
nya tiden. Som en av nationalsocialismens
ledande skriftställare framstod han efter dramat
”Schlageter” (1933). Av nazistregimen gjordes
han till preussiskt statsråd och president i
Reich-schrifttumskammer och Deutsche Akademie der
Dichtung.
Joinville [$æävi’l], stad i Santa Catharina
i Brasilien; 21,000 inv.
Joinville [5æävi’l], Fran^ois, prins av J.
(1818—1900), son till konung Ludvig Filip av
Frankrike. Han var sjöofficer, utmärkte sig i
Mexico 1838 och hemförde 1840 Napoleons stoft
från S:t Helena. 1845 blev J. vice amiral. Efter
revolutionen 1848 flyttade J. till England, sedan
till Nordamerika. Under fransk-tyska kriget
ingick han trots förbud under antaget namn i
franska armén. Gambetta lät då jan. 1871 häkta och
utvisa honom. Sedan dekretet mot de orleanska
prinsarna upphävts s. å., återkom J. och blev
deputerad i nationalförsamlingen. 1875 drog han
sig tillbaka till privatlivet.
Joinville [^æävi’1], Jean de, fransk
krö-nikeskrivare (d. 1317), tillhörde en förnäm
kors-fararsläkt och var seneskalk i Champagne. Han
deltog under Ludvig den helige i korståget till
Egypten 1248, blev fången jämte denne och
återvände sedan med konungen. J. styrde längre fram
Champagne åt Johanna av Navarra. På hennes
uppmaning skrev han vid hög ålder sin berömda
krönika om Ludvig den helige. J :s livligt
berättande krönika är i huvudsak
ögonvittnesskildring, ehuru ej kritisk, med talrika anekdoter,
god iakttagelseförmåga och en naturlig, ibland
naiv stil.
Joinville-le-Pont pgajäviTla-på’], förort till
Paris vid Marne, s. ö. om Bois de Vincennes; c:a
14,000 inv.; högskola för fysisk fostran, gr.
såsom franska arméns gymnastikskola 1852. J. är
i utlandet mest bekant för sin fäktskola, där
många svenska officerare erhållit fäktutbildning.
För att bli maltre d’armes fordras en fysiskt
krävande 3-årig utbildning, och många
instruktörer härifrån ha verkat över hela världen.
Jojakim el. Eljaklm, konung i Juda (d.
598 f. Kr.), son till konung Josia, uppsattes av
farao Necho på tronen. Sedan Necho besegrats
av Nebukadnessar i slaget vid Karkemisch (605),
blev J. babylonisk vasall men avföll efter några
år.
Jojakin, konung i Juda, son till konung
Jojakim. Han fick bära följderna av faderns
uppror mot Nebukadnessar. J. bortfördes nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
