- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
521-522

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonsson, Olof, i Hof - Jonsson, Thorsten - Jonstorp - Jontofores - Jonzon, 1. Bror - Jonzon, 2. Bengt - Joossbaletten - Joplin - j:or - Jord - Jordabalk - Jordabrev - Jordaens, Jacob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

521

J onsson—Jordaens

522

vud, stora arbetskraft och dialektiska förmåga
gjorde honom tidigt bemärkt och ställde honom
snart i främsta ledet inom Lantmannapartiet
och efter dess sprängning 1888 i det liberala
och frihandelsvänliga Gamla lantmannapartiet,
där han efter Sven Nilssons i Everöd bortgång
1891 framstod som ledare. I arbetet för de
båda lantmannapartiernas återförening 1895 tog
han en mycket verksam del och blev ordf, i
det nya partiets tolvmannaråd. Han ansågs
härigenom ha svikit sina frisinnade ideal; i själva
verket avancerade såväl han som partiet
avsevärt åt höger, och efter en mycket
uppseendeväckande valstrid förlorade han vid höstvalet
1896 sitt mandat. Medan han vid urtima
riksdagen 1892 genom ett eget motförslag sökte
hindra den Boströmska försvarsreformen,
arbetade han 1907 ivrigt för genomförande av
ministären Lindmans rösträttsförslag. Han
medarbetade vid bildandet av högerns
riksorganisation, Allmänna valmansförbundet, och var led.
av dess överstyrelse 1904—19 (ordf. 1917). I
Gävleborgs läns landsting var han mångårig led.
samt ordf. 1908 och 1911—15.

Jonsson, Thorsten Georg, författare (1910
—50). J. blev fil. kand, vid Stockholms högsk.
1932, varpå han medarbetade i Umebladet 1933
—35 och i ”Bonniers konversationslexikon” 1938
—42. 1943—46 vistades J. i U.S.A. som Dagens
Nyheters New York-korrespondent och var
sedan knuten till denna tidn. som chef för dess
kulturavd. J. debuterade med diktsaml.
”Utflykt” (1933), men varken denna el. den därpå
följande ”Som ett träd” (1938) väckte någon
större uppmärksamhet. Novellsaml. ”Som det
brukar vara” (1939) och ”Fly till vatten och
morgon” (1941) markera J:s genombrott. Dessa
noveller, ofta behandlande människor på kant
med samhället, äro, i synnerhet i den senare
saml., litterärt högtstående social- och
kriminalreportage. Med romanen ”Konvoj” (1947)
nådde J. den stora publiken utan att ge avkall på
sin formella särart. J. var en utomordentlig
kritiker med mindre vanlig kännedom om
engelsk och amerikansk litteratur, och hans insats
som introduktör i essäsaml. ”Sex amerikaner”
(1942) och ”Sidor av Amerika; intryck och
resonemang” (1946) är av väsentlig betydelse. J.
har vidare utg. Verdandihäftena ”Stor-Norrland
och litteraturen” (1938) och ”Martin Koch”
(1941). J :s eminenta förmåga som översättare
når sitt kanske finaste uttryck i en antologi
negerlyrik, ”Mörk sång” (1949). Postumt utkom
novellsamlingen ”Dimman från havet” (1950).

Jonstorp, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, vid Skälderviken; 27,65 km2, 1,423 inv.
(1952). Odlad slättbygd; vid kusten i n. v. en
del av Kullabergsåsen. 2,398 har åker. —
Handelsorten Tunneberga vid kyrkbyn har c:a
400 inv. Urspr. romansk kyrka med torn från
1400-talet. Ingår i Farhults och J :s pastorat
i Lunds stift, Luggude n. kontrakt; utgör tills,
m. Farhult storkommunen Jonstorp; 48,59
km2, 2,394 inv. (1952); i Luggude domsaga.

Jontoforés (av grek, iön, jon, och fo’resis,
bärande, förande), införande av läkemedel
genom hud och slemhinnor på elektrolytisk väg.
J. kommer sällan till användning i Sverige.

Jonzon. 1) Bror Alvar Samuel J., skolman
(f. 1886 2o/io), fil. dr i Uppsala 1930, lärare vid
Uppsala enskilda lärov. 1909—19, rektor där
1920—32, adjunkt vid Uppsala högre allm. lärov.
1916—32, undervisningsråd 1932—35, 1 :e
folkskolinspektör i Stockholm 1935—48. J. har
varit flitigt verksam som pedagogisk
skriftställare, varvid han bl. a. företrätt åsikten, att
undervisningen inom rimliga gränser bör formas
av lärarens och barnens individualitet. Dessa
åsikter lät J. även komma till uttryck i 1940
års skolutredning, där han var ordf, i
folkskol-avd. J. har verkat inom ett flertal
organisationer. Han är ordf, i Sveriges körförbund
sedan 1938, led. av Musikaliska akad. sedan 1940,
dess v. preses sedan 1943.

2) Bengt Ivar Johannes J., den föreg:s
bror, biskop (f. 1888 W2), prästvigd 1915, teol.
dr i Uppsala 1935, ungdomssekr. hos Svenska
kyrkans diakonistyrelse 1918, I :e sekr. 1920,
komminister i Gävle 1924, kyrkoherde 1935,
biskop i Luleå stift 1938. J., som tillhör
ung-kyrkorörelsen, har intagit en ledande ställning
särsk. i det kyrkliga ungdomsarbetet. Bland J:s
skrifter märkes ”Studier i Paavo Ruotsalainens
fromhet” (dr-avh., 1935).

Joossbaletten [jås-], en av den holländske
koreografen Kurt Jooss (f. 1901) 1932 grundad
balettensemble, som företog turnéer över hela
världen, till Stockholm 1934 (Kungl. teatern),
1936, 1937 och 1946. J., som blivit förebilden
till ett stort antal balettsällskap i Europa och
Amerika, upplöstes 1947.

Joplin [d^å’plin], stad i s. v. Missouri, U.S.A.,
en av U.S.A:s huvudorter för zink- och
bly-malmsbrytning; 39,000 inv.

j:or, förk. av junior.

Jord, se Jordarter.

Jordabalk, förk. JB, den avd. av Sveriges
allmänna lag, som behandlar rättigheter till fast
egendom (”jord”) och skyddsmedlen för dessa.
Motsv. avd. finnas i alla gamla svenska lagar
med balkindelning. Av j. i 1734 års lag ha
numera stora delar ersatts med nyare lagar.

Jordabrev, gammalt uttryck för köpebrev o. a.
åtkomsthandlingar rörande jord.

Jordaens [jårdä’ns], Jacob, flamländsk
målare (1593—1678), lärjunge av Adam van Noort
i Antwerpen. 1617 utförde J. den första
dater-bara målningen, en ”Korsfästelse” i
Paulskyr-kan i Antwerpen, 1618 den första med årtal
betecknade målningen, ”Herdarnas tillbedjan” i
Nationalmuseum i Stockholm. Mot slutet av
1620-talet kom han i nära beröring med P. P.
Rubens. De båda konstnärerna voro till sin
lynnesart varandra högst olika. Rubens’ område
är det animala, pulserande livet, blodfulla och
rörliga gestalter, J:s det vegetativa välbehaget.
Hans frodiga modeller röra sig icke i onödan,
de tyckas fyllda av druvsaft och dästa av fruk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free