Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordaens, Jacob - Jordan (stat) - Jordan (flod) - Jordan, Alexis - Jordan, Pascual
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Jordan
524
Jacob Jordaens: Abundantia. Museet i Bryssel. Se även bild 6 å pl. vid Flamländsk konst.
ter, vare sig de äro helgon, bönder eller
borgare. ”Abundantia” (överflödet) är väl J :s
mest strålande verk. Men även eljest tar sig
mästaren anledning att skildra det godmodigt
sorglösa. Så i de många dukarna med kalasande
borgarfolk, ”Trekungarsfesten” eller ”Som de
gamla sjunga, så pipa de unga”, i mytologiska
och historiska framställningar, sådana som
”Kandaules visar sin drottning” (i
Nationalmuseum i Stockholm), i bibliska ämnen, ss.
”Petrus tar upp fisken med skattepenningen” (i
Kunstmuseum i Köpenhamn) och de stora
altartavlorna för Antwerpens kyrkor. I kretsen
kring Rubens var han en av de få, som
bevarade en självständig prägel. Han kan icke
jämföras med denne i skaparkraft och rikedom, men
han når i sina bästa verk ett personligt
mästerskap, som ställer honom på en plats för sig i
konsthistorien. — Monogr. av M. Rooses (1906).
Jordan, stat, se Jordanien.
Jordan (hebr. Jardèn, arab. Nahr
asch-ScharVa), Palestinas huvudflod, rinner i el-Ghor,
södra delen av syriska gravsänkan, till Döda
havet (392 m u. h.). J. uppstår genom
föreningen av flera smärre floder från Hermons
v. och s. sluttningar och genomflyter den
grunda sjön Bahr el-Hule samt sänker sig med flera
fall i en trång klippdal hed till sjön Gennesaret
(208 m u. h.). Nedanför Gennesaret skär sig
J. ned genom mäktiga märgelavlagringar under
ett i hög grad slingrande lopp. Flodens stränder
äro bevuxna med halvtropisk växtlighet, men
f. ö. är dalgången öken, där ej vattenrika
tillflöden möjliggjort konstgjord bevattning. Av
bifloderna, som vanl. blott tidtals äro mera
vattenrika, märkes Jarmuk, vilken är mycket rik
på vattenkraft. — J. är omkr. 260 km lång. För
elektrifieringen och konstbevattningen i
Palestina spelar J. en stor roll. Floden betraktas som
helig, alltsedan Jesus i J. döptes av Johannes.
Jordan [^årdä’], Alexis, fransk botanist
(1814—97), utgav ett flertal arbeten i
beskrivande botanik, däribland det berömda verket
”Icones ad floram Europae” (3 bd, 1866—1903;
tills, m. J. Fourreau). Mest bekant är dock J.
för sin uppfattning av artbegreppet. Han visade,
att Linnés arter till stor del äro kollektiva och
bestå av en större el. mindre grupp ärftligt
konstanta elementar arter, s. k. jordanoner.
Varje art liksom varje släkte har enl. J. ett
geografiskt centrum, numera kallat gencentrum, där
elementararterna förekomma talrikast. J: s
arbeten ha varit av stor betydelse för
ärftlighetsforskningen och växtförädlingen.
Jordan [jå’r-], Pascual, tysk fysiker (f.
1902), prof, i teoretisk fysik i Rostock 1929, i
Hamburg 1947. J. har jämte M. Born
väsentligen bidragit till utvecklandet av de
heisen-bergska kvantummekaniska idéerna till en
systematisk matrismekanik. Bland J :s skrifter mär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
