Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordägare - Jordärtskocka - Jordätning - Jorga, Nicolae - Jormsjön, Storjorm och Lilljorm - Jorpes, Erik - Jórsalir - Joruba - Josafat - Josafats dal - Josef (son till Jakob och Rakel) - Josef (Jesu fosterfader) - Josef Bonaparte (konung av Spanien) - Josef I (tysk-romersk kejsare) - Josef II (tysk-romersk kejsare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Jor därtskocka—Josef
580
juridiska personer (bolag, föreningar, andra
sam-fälligheter, stiftelser), i vilkas ledning utländska
intressen kunna antagas göra sig gällande,
underkastade enahanda inskränkningar i sin
förvärvs-möjlighet. Vidare få icke främmande
trosbekän-nares församlingar, inrättningar el. stiftelser
förvärva och besitta fast egendom här i landet utan
särskilt tillstånd av K. m:t. För banker, även
sparbanker, gälla särsk. stränga förbud mot
jordförvärv, och även för bolag i allmänhet
föreningar och stiftelser har, av omtanke om
jordbruksnäringen, i stor utsträckning stadgats
sådant förbud (utom vad angår städers o. a.
samhällens planlagda områden; se lag 1925 med
senare tillägg). Ytterligare har, till förhindrande
av jordförvärv genom bulvan, stiftats en särskild
lag (om bulvanförhållande betr, fast egendom,
1925), varigenom viss kontrollbefogenhet givits
länsstyrelse och tvångsåtgärder för upplösning
av bulvanförhållanden anordnats. Genom
jordför-värvslagar sedan 1946 har rätten att förvärva
jordbruksfastighet ånyo begränsats till vissa
folkgrupper, där ej särskilt tillstånd lämnats den
nye ägaren.
Jordärtskocka, Helia’nthus tuberösus, omkr.
2 m hög, flerårig ört av fam. korgblommiga,
som i mitten av
1500-talet
överfördes från
Nordamerika till Europa
och spelade en rätt
stor roll som
fö-doämnesväxt. Numera odlas den i
mindre skala ända
upp till
Västerbotten. Stamknölarna
nyttjas till soppor,
puréer m. m.
Jordätning, se
Geofagi.
Jorga, N i c o 1 a e, politiker, se lorga.
Jormsjön, Storjorm och L i 11 j o r m,
fjällsjö i Frostvikens sn, n. v. Jämtland; 35 km2,
345 m ö. h.; avrinner genom Kvarnbergsvattnet
och Ströms vattudal till Faxälven.
Jorpes, Erik, medicinsk forskare (f. 1894
Wf). J., som är född på Åland, blev med. kand,
i Helsingfors 1920 och med. dr i Stockholm
1928. Han var laborator i kemi och farmaci vid
Karolinska inst. 1929—47 och är prof, i speciell
medicinsk kemi sedan 1947. J. har skrivit ett
betydande antal, delvis prisbelönta arbeten inom
medicinsk och fysiologisk kemi, sålunda under de
senaste åren flera arbeten om heparin, vilket
ämne J. lyckats framställa i ren form och till
vars utforskande han lämnat utslagsgivande
bidrag.
Jörsalir, fnord. namn på Jerusalem. — J ö
r-s a 1 a f a r i, Jerusalemsfarare.
Joruba [jårö’-], sudannegerfolk i s. v. Nigeria.
J. äro uppdelade i flera olika stater, nu
underkastade engelsk administration och vilkas
härskare omgivas av halvt gudomlig vördnad. J. bo
huvudsaki. i ganska stora, till skydd mot forna
Stamknölar av jordärtskocka.
slavjakter befästa städer, Ibadan, Abeokuta, Ilorin
m. fl., samt idka jordbruk och boskapsskötsel.
Jösafat, konung i Juda rike omkr. 850 f. Kr.
Han regerade samtidigt med Ahab, Ahasja och
Joram i Israel. Hans försök att åter sätta i gång
skeppsfarten till Ofir var mindre lyckligt liksom
det krig mot syrema han förde i förbund med
Ahab.
Josafats dal, enl. Joel 3:2 den dal, dit Jahve
skall samla alla folk för att döma dem (Josafat
betyder ”Jahve dömer”). Traditionen har velat
finna J. i Kidron.
Josef, son till patriarken Jakob och Rakel,
jämte sin helbroder Benjamin faderns
älsklingsson. De bekanta berättelserna om huru hans
bröder sålde honom till slav och om hans öden i
Egypten finnas i 1 Mos. Till materialet ha
paralleller påvisats från skilda håll. Historien om
Potifars hustru motsvaras av en egyptisk saga
m. m.
Josef, ”Jesu fosterfader”, enl. den evangeliska
traditionen timmerman i Nasaret. Först på
1400-talet har man börjat helighålla J.; hand i hand
med Mariadyrkan stegrades under 1800-talet
också Josefskulten. Rom.-kat. kyrkan firar J :s fest
19 mars, som även i sv. almanackan bär hans
namn.
Josef, furstar.
Spanien. Josef Bonaparte, konung (1768
—1844), äldste son till Carlo Bonaparte. J., som
var advokat, flyttade vid Paolipartiets seger på
Korsika till Provence och blev krigskommissarie
i Marseille. Genom giftermål med Julie Clary
gifte han sig in i penningaristokratien, blev genom
Napoleons inflytande generalkrigskommissarie,
1797 sändebud i Rom och efter bourbonernas
avsättning 1806 konung i Neapel. 1808 kallades han
av Napoleon till konung av Spanien, där han,
kraftlös och utan ledarförmåga, inför
svårigheterna helt kom att stå under broderns ledning.
Efter nederlaget vid Vitoria 1813 flydde han från
Spanien, ledde som generallöjtnant Frankrikes
försvar 1814, flyttade efter de 100 dagarna till
U.S.A., där han levde som greven av Survilliers.
1841 flyttade han till Florens. — Litt.:
”Mé-moires et correspondance politique et militaire
du roi J.” (10 bd, 1853—54).
Österrike. 1) Josef (ty. Joseph) I,
tysk-romersk kejsare (1678—1711), äldste son till
kejsar Leopold I och Eleonora av Pfalz-Neuburg,
blev 1687 ungersk och 1690 tysk konung samt vid
faderns död 1705 kejsare. Hans regering
uppfylldes helt av spanska tronföljdskriget och
uppror i Ungern. Av Karl XII nödgades han 1707
att giva religionsfrihet åt de förtryckta
protestanterna i Schlesien. Då J. i sitt giftermål med
Vilhelmina Amalia av Braunschweig (1699)
efterlämnade endast döttrar, ärvdes hans land av
brodern Karl (VI).
2) Josef II, tysk-romersk kejsare (1741—
90), äldste son till Frans I och Maria Teresia,
efterträdde 1765 sin fader som kejsare och blev
s. å. sin moders medregent i Österrike. J. visade
stort intresse för upplysningstidens strävanden
men fick under moderns livstid ej utföra önska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
