Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joule, James Prescott - Joules lag - Jour (vakthållning) - Jour (tidning) - Jourdan, Jean Baptiste - Jourhavande - Journal - Journal, Le - Journal de Genève - Journal des Débats - Journal des Savants - Journalfilm - Journal för Litteraturen och Theatern - Journal för Svensk Litteratur - Journalism - Journalist - Journalistik - Journaljär - Journal Officiel de la République Française - Joutseno - Jouvenel, Gabrielle de, f. Colette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Joules lag—Jouvenel
592
ta bestämningarna av det mekaniska arbete,
som svarar mot en viss värmemängd (den
mekaniska värmeekvivalenten).
Utom en lång serie undersökningar
rörande denna utförde J. många betydelsefulla
ex-perimentalarbeten även inom andra områden
av fysiken. Särskilt må nämnas den bestämning
han 1852 tills, m. William Thomson (Lord
Kelvin) gjorde av gasers avkylning, då de få
utvidga sig utan förrättande av yttre arbete. På
denna avkylning grunda sig de moderna
metoderna för framställning av flytande luft.
Joules lag [d^åuls], en av J. Joule uppställd
lag för värmeutvecklingen i en strömgenomfluten
elektrisk ledare. Om strömstyrkan är i A och
motståndet r ohm, utvecklas ri2 joule per sek.
Jour [?ör, sv. utt. Jör el. Jur], fr., dag,
dags-tjänst, vakthållning. — Ha jouren, ha
vakten, tjänsten för dagen.
Jour, Le [la ?jö’r] (fr., dagen), fransk
tidning, grundad 1933 av L. Bailly, 1938 förenad
med Écho de Paris under titeln J.-—-Écho de
Paris. J., som redigerades i skarpt nationalistisk
och antidemokratisk anda, upphörde 1942.
Jourdan [%ordä’], Jean Baptiste, greve,
marskalk av Frankrike (1762—1833). Han
deltog i nordamerikanska frihetskriget och var efter
återkomsten köpman. Vid revolutionskrigens
utbrott ingick han som frivillig i hären, utmärkte
sig 1792 under Dumouriez, blev 1793
divisionsgeneral och hösten s. å. chef för nordarmén.
J. slog österrikarna vid Wattignies okt. s. å.
men nedlade sedan befälet. Våren 1794 blev J.
chef för Sambre- och Meusearmén, segrade vid
Fleurus 26 juni s. å., gick över Rhen sept. 1795
och vann seger vid Altkirchen 1796. Då han
därefter måste gå tillbaka, nedlade han åter
befälet. Han invaldes 1797 i ”de femhundras råd”
och ivrade för värnpliktslagen 1798. J. var 1799
åter arméchef men blev slagen av ärkehertig
Karl s. å. J. motsatte sig brumairekuppen men
försonades med Napoleon och blev marskalk
1804. Senare var han Joseph Bonapartes
generalstab schef i Spanien. 1814 övergick J. till den nya
regimen och blev pär 1819.
Jourhavande [sv. utt. Jör-], tjänstgörande för
dagen. Jfr Jour.
Journal [^orna’1; sv. utt. Jornä’1], fr., lista,
bok, där dagens ärenden antecknas; tidning,
tidskrift.
Journal, Le [la ^orna’l], daglig tidning i
Paris, grundad 1892. Tidn., som under
mellankrigstiden särsk. lade an på stora reportage och
sensationella enquéter, upphörde efter Frankrikes
befrielse från den tyska ockupationen under 2:a
världskriget.
Journal de Geneve [^orna’l da $anä’v],
schweizisk tidning, på franska, grundad 1826 i
Genève. J., som alltid ägnat brett utrymme åt
internationella frågor, upplevde en storhetstid
under mellankrigstiden, då Genève var säte
för N. F.
Journal des Débats [?orna’l de deba’],
fransk tidning, uppsatt 1789. J. leddes 1799—1841
av L. F. Bertin, var under andra kejsardömet
orleanistisk och slöt sig 1873 till republiken.
Under 2:a världskriget samarbetade J. med tyskarna,
varför den efter Frankrikes befrielse 1944
indrogs.
Journal des Savants [^orna’1 de savä’],
fransk tidskrift för vetenskap och litteratur,
Europas första i sitt slag. Den grundades 1665,
indrogs 1792 men reorganiserades 1816 och
åtnjöt statsunderstöd till 1903, då tidskriften
övertogs av Institut de France. Sedan 1906 ledes
den av Académie des inscriptions et belles lettres.
Journalfilm, nyhetsreportage via film.
Journal för Litteraturen och Theatern, i
Stockholm 17 juli 1809—17 maj 1813 av P. A.
Wallmark utg. tidning (daglig från 1810), mest
känd för sin polemik mot nyromantikerna. Den
fortsattes av Allmänna Journalen, som indrogs
1824 och i sin tur fortsattes, till 1837, av
Journalen.
Journal för Svensk Litteratur, i Stockholm
av G. A. Silverstolpe utg. månadsskrift i 5 bd
1797—1803 (de 4 sista häftena dock först 1809
—12); den innehöll mest recensioner, några avh.,
av bl. a. B. Höijer, och dikter.
Journalfsm [Jor-], tidningsväsen.
Journali’st [Jor-], tidningsman.
Journalistik [Jor-], tidningsförfattarskap; den
periodiska pressen.
Journaljär [Jor-], skiftande från dag till dag
(till lynnet, till utseendet o. s. v.).
Journal Officiel de la République Franqaise
[?orna’l åfisjä’1 da la repybli’k fräsä’z],
Frankrikes off. tidning, urspr. uppsatt 1869.
Joutseno [jåu’tsenå], kommun i Kymmene
län, Finland, vid Saima; 8,300 inv., finsktalande.
Jouvenel [^ovnä’l], G a b r i e 11 e de, fransk
författarinna under sitt fädernenamn, C o 1 e 11 e
(f. 1873), delvis i samarbete med sin förste man,
författaren H.
Gau-thier-Villars (sign.
Willy). Hon väckte
först uppmärksamhet
med den sj
älvbiografiska romansviten
”Claudine” (4 bd, 1900
—03, varav på sv.
föreligga ”Claudine som
gift” och ”Claudines
äventyr i Paris”),
avslutad med ”La
re-traite ’ sentimentale”
(1907). I ”Sept
dialo-gues de betes” (1905)
fångade hon i
djurbe
rättelsens klassiska form några cyniska aspekter
av det moderna kärlekslivet. I ”La vagabonde”
(1910; sv. övers. ”Varieté”, 1944) och ”L’envers
du music-hall” (1913) tecknar hon med skarp
realism en rad situationsbilder ur artistlivet i
Paris. Före sitt andra äktenskap, med politikern
Henry de J., 1912—24, uppträdde hon som
nakendansös på Moulin-Rouge. Bland hennes senare
böcker må nämnas ”Chéri” (1920; sv. övers.
1945) och ”La fin de Chéri” (1926), vari
behandlas ömtåliga erotiska problem, liksom i ”La
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
