Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juel, Karin - Juel, 1. Niels - Juel, 2. Jens - Juel, Oscar - J. U. F. - Jugement - Jugend - Jugendbewegung - Jugendstil - Juglans - Jugorskij sjar - Jugoslavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Juel—Jugoslavien
610
”Prostens dotter” (1933), ”Jordens famn” (1934),
”Stammen och grenarna” (1940), ”Tre fäder”
(1942) och ”1 anden fattig” (1948). — J. blev
1949 chefredaktör för tidskr. Hela världen. —
G. 1) m. handelsresanden B. H. Dahlman 1920
—25, 2) m. översten B. N. J. Juel 1925—35, 3)
m. skådespelaren Stig Järrel 1937—48.
Juel [jöl]. 1) Niels J., dansk sjöhjälte (1629
—97), av en adlig ätt, känd sedan omkr. 1350.
J. utbildades till sjöofficer i Holland under
Martin Tromp och M. A. de Ruyter. Han återkom
1656 till Danmark, blev 1657 chef för Holmen
och under kriget med Sverige s. å. för flottan
samt ledde 1658—60 Köpenhamns försvar på
sjösidan. Efter skånska krigets utbrott blev han
överbefälhavare för
sjömakten 1676. I
maj s. å. erövrade han
Gotland. Snart
efteråt måste han lämna
befälet över den
förenade dansk-holländska
eskadern till Cornelius
Tromp, och tills, m.
denne besegrade han
svenskarna vid Öland
1 juni 1676. Ensam
vann J. 1 juni 1677
slaget vid Möen och 1
juli s. å. den
glänsande segern över
ami
ral Henrik Horn i Köge bugt, varefter
danskarna till krigets slut voro herrar till sjöss. J.
utnämndes till generalamirallöjtnant. 1683—96
var han president i amiralitetet.
2) Jens J., den föreg:s bror, baron,
diplomat (1631—1700). Han var 1655—57 sekr. i
kansliet, därefter särsk. anlitad som diplomat. Så
var han bl. a. resident i Polen 1657—59 samt
i Stockholm 1662—70 och 1673—74, blev 1675
medlem av Höjesteret, 1680 av konseljen ocb
1699 generalamiral och chef för amiralitetet.
Näst Griffenfeld, med vilken J. var nära lierad,
var han sin tids dugligaste diplomat i Danmark
och arbetade för en besinningsfull utrikespolitik
utan brytning med Sverige.
Juel, Hans Oscar, botanist (1863—1931), fil.
dr 1890, doc. 1892, e. o. prof, i Uppsala 1902,
borgströmiansk prof, i botanik och praktisk
ekonomi 1907—28. J:s vetenskapliga forskning
omspänner nästan alla botanikens discipliner. Han
undersökte sålunda rötternas hudvävnad,
marcgra-viacéernas anatomi och rötternas reotropism,
utgav viktiga avh. inom cytologi, utvecklingshistoria
och systematik, samt företog ingående historiskt
botaniska studier över Bursers herbarium,
Plan-tae Thunbergianae och Hortus Linnaeanus.
J. U. F., förk. för Jordbrukareungdomens
förbund.
Jugement [‘gy^mä’], fr., omdöme urskillning.
Jugend [jö’gant], 1896 i München av Georg
Hirth uppsatt tidskrift, radikal och modern.
Första årgångens dekorativa utstyrsel, av O.
Eck-mann, uppmärksammades mycket och fick en viss
NF XI — 20
Jugendstil. Bokskåp och stol av H. van de Veide, 1898.
betydelse inom konsten (se Jugendstil). J. uppgick
1940 i Die nene Fotowelt.
Jugendbewegung [jö’gantbavègOD] (ty.,
ung-domsrörelse), rörelse i Tyskland, som framträdde
omkr. 1900 som en opposition hos främst
medelklassens ungdom mot det borgerliga samhällets
förkonstling. Små skaror av ungdomar,
Wander-vögel, samlades till friluftsliv och vandringsturer.
Något politiskt program hade J. ej utan utgjorde
blott ett uttryck för ungdomlig romantik och
idealitet. Sitt första stora möte höll den 1913
på Hoher Meissner i opposition mot den tomma
”hurra-patriotism”, som åtföljde firandet av den
stora folkslaktningen vid Leipzig. Efter 1 :a
världskriget splittrades J :s medl. i föreningar,
mer el. mindre anslutna till de olika politiska
partierna, vilkas ungdomsavd. sökte anta dess
livsstil: sång, sport, kroppskultur, enkel klädedräkt
och måttlighet i fråga om stimulantia. Andra
ungdomar bildade föreningar för Tysklands
nationella återupprättande, ss. Wehrwolf. J :s
sammanslutningar upplöstes av Hitler-regimen, och
ungdomen tvingades in i Hitler jugend, Bund
deutscher Mädel, SA el. SS. — Litt.: G.
Macken-roth, ”Tysklands ungdom i revolt” (1933).
Jugendstil [jö’gant-], en inom konstindustri,
inredningskonst och arkitektur mot slutet av
1800-talet uppkommen dekorationsstil. J. utmärkes
främst av böljande linjer, i viss mån
framhävande det konstruktiva, och stiliserade växtformer.
Den utbildades av H. van de Veide under
påverkan av W. Morris och samtida engelska
stilsträvanden samt av japansk dekoration. Sitt namn
fick den av tidskr. Jugend (se d. o.). I
Frankrike kallades denna stilriktning fart nouveau.
Jüglans, bot., se Valnötsträd.
Jugorskij sjar [jogå’rskaj Ja’r], sund mellan
ry. fastlandet och ön Vajgatj, förenar Barents’
hav och Kar ahavet; 47 km långt, 3—16 km
brett.
Jugoslavien (serbokroat. Jugoslavija, d. v. s.
Sydslavien), off. Federatsija narodna republika
Jugoslavija (förk. FNRJ), Federativa
folkrepubliken J., omfattar Balkanhalvöns n. v. del, flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
