Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Djurvärld - Befolkning - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Jugoslavien
614
är fortfarande på sina ställen allmän. Bland de
större fåglarna märkas örnar, gamar, fasaner och
talrika vattenfåglar både i inlandets vatten och
träskmarker samt vid kusten av Adriatiska
havet. Sådana äro stork, skedstork, pelikan och
många andfåglar. Av särskilt intresse är faunan
i karstområdets grottor, där bl. a. olmen
förekommer samt åtskilliga ryggradslösa djur,
plattmaskar, snäckor, kräftdjur, tusenfotingar, spindlar
och insekter, vilka som anpassning till grottlivets
mörker ofta äro blinda. Ur djurgeografiska
synpunkter är faunan i Ochridasjön av ännu större
betydelse med sitt stora antal miocena relikter
och endemiska former.
Befolkning. J. får anses som den etniskt mest
heterogena staten på Balkanhalvön. De
icke-sla-viska folkelementen äro ej särsk. talrika, men
de härskande slaviska folken äro i kulturellt och
religiöst hänseende delade och ha haft en
väsentligt olika historisk utveckling. Av hela J:s
befolkning voro 1931 46% serber, 28% kroater,
8 Vo slovener och 18 °/o av annan nationalitet,
bl. a. makedoniska slaver (bulgarer), ungrare,
rumäner, albaner, italienare, judar, zigenare m. fl.
Den sydslaviska folkgruppen omfattar flera folk,
slovener, kroater, serber, bosnier, hercegovinare
och montenegriner. Slovenerna äro huvudsaki.
bosatta i n. och n. v. J. Kroatien, Slavonien och
en betydande del av Dalmatien äro kroaternas
hemland, men de finnas även i Bosnien och
Her-cegovina. — Av stor betydelse har varit, att
både kroater och slovener tidigt anslöto sig till
den romersk-katolska kyrkan och tillägnade sig
det latinska alfabetet. Därmed skapades en
kulturgräns mot deras närmaste språkfränder serberna,
som kommo att tillhöra den ortodoxa kyrkan och
använda det kyrilliska alfabetet. Kulturgränsen
visar sig bl. a. i utbredningen av läskunnigheten.
Folkmängd 1948.
Delstater Areal i km2 Folkmängd 15/s 1948
Serbien .................. 88,766 6,523,224
därav i
Egentliga Serbien 55>9°3 4,134,416
Vojvodina .......... 22,302 1,661,632
Kosmet .................... 10,561 727,176
Kroatien ................. 56,485 3,749,039
Slovenien ................ 20,445 1,389,084
Bosnien och Hercego-
vina ...................... 51,348 2,561,961
Makedonien .......... 26,234 1,152,054
Montenegro .......... 13,967 376,573
Hela Jugoslavien ..257,245 15,751,935
Huvudstaden Belgrad hade 1948 med den 1934
inkorporerade staden Zemun 389,000 inv. (39,911
1850) och är som storstad en produkt av de sista
50—60 årens utveckling. Zagreb (290,667 inv.
1948, 14,258 1850) är huvudstadens medtävlare
och motpol i Kroatien. Närmast efter Zagreb
följa Lubljana (121,000), Sarajevo (118,806),
Subotica (112,530), Skoplje (91,557), Novi Sad
(77,127), Rijeka (Fiume)-Susak (72,120),
Mari-bor (66,498), Nis (50,692) och Osijek (50,398).
Övriga städer ha mindre än 50,000 inv.
Spinnande bondkvinna i Kroatien. Se även bild vid
Bosnien.
Näringsliv. Jordbruk och
boskapsskötsel. Omkr. 5/e av befolkningen bo på
landsbygden och 4/s kunna räknas som jordbrukande.
Liksom i de övriga balkanländerna är jordbruket
i J., utom i Vojvodina och Kroatien, i tekniskt
avseende ganska efterblivet, hektarskördarna äro
låga, ävenså effektiviteten i arbetet, och
överskottet på arbetskraft är stort. J. är ett typiskt
små-brukarland. Antalet brukningsdelar mindre än 10
har utgör nära 9/io av alla gårdar. Efter 2:a
världskriget (1945) godkände det nya
parlamentet en ny jordreform, enl. vilken ingen
jordbrukare får äga mer än 35 har jord. Lagen gäller
även för kyrkornas och kostrens jordar. Staten
har övertagit en del större jordbruk, särsk. i
Vojvodina och Makedonien. 75—8o°/o av J:s
odlingsbara jord äro ännu i enskild ägo, uppemot
20% äro ”bondekooperationer” efter ryskt
kolchosmönster, och 5 °/o ha direkt förstatligats.
Antalet bondekooperationer uppgick 1949 till omkr.
6,000. Lantbruk i mellaneuropeisk mening
förekommer huvudsaki. blott på slätterna i n., vid
Donau, Theiss, Drava och Sava. Här finnas J :s
bästa jordar och landets centrum för veteodling. Majs
intar den största arealen och ger den största
avkastningen. Dess huvudområde är Serbien, där
befolkningen i stor utsträckning lever av majs och
där även boskapsskötseln är grundad på
majsodling. De övriga sädesslagen äro av
underordnad betydelse. 1951 skördades 2,3 mill. ton vete,
2 mill. ton majs (1950 3,7 mill.). Tobak odlas
främst i s. Bosnien. 1939 omfattade tobaksarealen
189 km2 med en produktion av 15,400 ton. Ham-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
