- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
619-620

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Bankväsen - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsendet - Tidningar - Konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<619

Jugoslavien

620

består vapnet av 5 snett lagda
facklor, vilkas lågor bilda en
enda flamma. Vapnet omges. av
sädesax, som nedtill
sammanhållas av ett band med inskriften
29-XI-1943 och mellan vilka
upptill synas en femuddig
stjärna. — Serbiens flagga bestod av
tre horisontala band: blått, vitt,

och rött, d. v. s. samma färger som i Rysslands
flagga. J:s bibehöll samma färger men har sedan
republikens införande mitten belagd med en
femuddig röd stjärna med guldkant.

Mått och vikt. Metersystemet är infört, men
bredvid detta användas turkiska enheter.

Mynt. Efter 1920-talets inflation övergick J.
1931 till guldmyntfot, och 1 dinar (= 100 para)
stabiliserades vid 6,572 öre.

Bankväsen. I sept. 1946 lagfästes
nationalise-ringen av bankväsendet, och staten övertog
samtliga inhemska bankers privatägda aktier. Härmed
var kreditväsendet omorganiserat i
statssocialis-tisk anda.

Religiösa förhållanden. Den i J. förhärskande
kyrkan är den serbisk-ortodoxa, som med sina
6,785,000 (1931) anhängare upptar 48,7% av
befolkningen. Alla serber, rumänerna och en del
av albanerna tillhöra denna religionsform.
Närmast i storlek kommer den romersk-katolska
kyrkan med 5,2 mill. anhängare, bosatta i landets
n. delar, mest kroater, slovener och ungrare.
Protestanterna utgöra 231,000, framför allt
tyskar, ungrare och en del kroater.
Muhammedanerna (1,5 mill.) äro ganska talrika, framför allt
i Bosnien, och räkna bland sina anhängare såväl
turkar som slaver. Bland mindre
religionsgrup-per kunna nämnas grekiska katoliker och
mosaiska trosbekännare (68,000). — I samband med
proklamationen av republiken 1946 upphävdes alla
kyrkosamfund i J.

Undervisningsväsendet i J. var före 2:a
världskriget i stor utsträckning behärskat av enhetliga
normer och av tvånget, att endast serbokroatiska
och slovenska språken voro officiellt godtagna.
Skolväsendet var emellertid också dåligt utbyggt.
1938 uppskattades antalet analfabeter till c:a
45 °/o. Under 2:a världskriget och särsk. vid
tyskarnas reträtt förstördes över 5,000
undervisningsanstalter och omkr. 2,500 skadades. Knappt
2,000 bevarades oskadda. Återuppbyggnaden har
fortgått snabbt, men i fråga om materiell
standard är förkrigsnivån ännu icke uppnådd.
Planen för det nya skolsystemet har utformats med
enhetsskolan som mönster. — Ockupationen
medförde en systematisk förstörelse av högre skolor,
arkiv, bibi, och forskningsinst. De tre univ., i
Belgrad (grundat 1838), i Zagreb (1874) och i
Ljubljana (1920), ha dock snabbt återupprättats
och besöktes 1946 av c:a 24,000 studenter.
Dessutom ha efter kriget två nya univ. upprättats, ett
macedoniskt i Skoplje och ett bosniskt i Sarajevo,
och 13 olika högsk. om- el. nybildats, 4 i
Belgrad, 4 i Zagreb, 3 i Ljubljana och 2 i Split.

Tidningar. Den ledande tidn. i J. under
mellankrigstiden var Politika, utg. i Belgrad; andra

framträdande huvudstadstidn. voro Vreme och
Pravda. I Zagreb utkommo 6 större tidn., bl. a.
Novosti och den tyskspråkiga Morgenblatt. Efter
2:a världskriget utfärdades på hösten 1945 en
presslag, som principiellt fastslog pressfrihet i J.
Samtliga förlags- och tryckeriföretag
omhänder-has av staten, fackföreningarna, Folkfronten el.
andra fackliga organisationer. Omkr. 260 olika
tidn. utges numera i J., därav 17 dagliga. Störst
uppl. har Borba, Belgrad, organ för det
kommunistiska partiet i J. med 700,000 ex. Av övriga
tidn. kunna nämnas Politika, oavhängig, Rad,
fackföreningarnas förbundsorgan, Glas,
huvudorgan för Folkfronten, samt Knjizevne novine,
organ för författarföreningen i J.

Konst. De s. och v. delarna av J. kommo i
beröring med den grekiska kulturen; sengrekiska
skulpturverk ha också anträffats vid grävningar.
Under den romerska tiden utvecklades en rik
konstverksamhet särsk. i Dalmatien. Under
senantiken framträdde flera dalmatiska städer med
konstnärligt utformade byggnadsverk, av vilka
åtskilliga rester kvarstå. Främst märkes här
Split (Spalato), som blev residensstad för
Dio-cletianus, med dennes storslagna palats, vilket
visar österländskt inflytande. I Dalmatien fortsatte
också den gammalkristna konsten på klassisk
grund; en mängd basilikor och även centrala
kyrkobyggnader av flera olika typer (från
300—600-talen) ha påträffats i n. Dalmatien.
Byggnads-minnen i Solin (Salona) samt framför allt domen
i Kotor (Cattaro) vittna om Dalmatiens roll som
förbindelseled mellan Europa och Orienten. San
Donato i Zara, en rundkyrka i två våningar, blev
av betydelse för utvecklingen i Europa. De v.
delarna av J. blevo sedan påverkade av n. Italien,
vars konst återklingar både i Dalmatien och
Kroatien. I t. ex. domen i Zara ha inflytanden
från Italien gjort sig starkt gällande. I valv
och bågar gjorde gotiken sitt intåg också i J.
I dess s. och ö. delar härskade emellertid den
bysantinska konsten, och under 1100—1300-talen
utvecklades här ett glänsande kyrkligt måleri
(t. ex. i klosterkyrkan i Visoki-Decani från
1300-talets förra del). Under den turkiska tiden
byggdes praktfulla moskéer t. ex. i Sarajevo och
Jajce (Bosnien). Dalmatiska konstnärer, ss.
Giovanni Dalmat a, G i o r g i o da S e b e n
i-co och Luciano Laurana, gjorde
kraftiga insatser i den italienska ungrenässansen.
Andrea Alexii från Durrès (Durazzo)
hämtade även för den plastiska utsmyckningen
motiv direkt från antika verk. Å andra sidan
kommo hit konstnärer från t. ex. Venedig, som
härskade över stora delar av Dalmatien.
Dubrov-nik (Ragusa) har vackra prov på denna
dalmatiska renässans. — En betydande folkkonst
utvecklade sig särsk. i Kroatien och Slovenien,
rik på det textila området, med vävnader,
stic-kerier och applikationer i rött och gult i sirliga
mönster på folkdräkten. — Under 1600- och
1700-tal en höll barocken sitt intåg från
Österrike. En provinsiellt betonad porträttkonst
framträdde även. Från 1700-talets slut började ett
större måleri uppväxa (med Demetrius Av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free