- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
629-630

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Litt. - Jugularvener - Jgurtha - Juhlin, Julius - Juhlin-Dannfelt, 1. Carl Mathias - Juhlin-Dannfelt, 2. Herman - Juhlin-Dannfelt, 3. Carl - Juhlin-Dannfelt, 4. Curt - Juhlin-Dannfelt, 5. Brita - Juhlin-Dannfelt, 6. Carl - Juin, Alphonse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

629

Jugularvener—Juin

630

Freiheit und Einheit” (1925); D. A. Loncarevic,
”J:s Entstehung” (1928); G. Gesemann m. fl.,
”Das Königreich Südslawien” (1935); R. D.
Hogg, ”Yugoslavia” (1944); S. Dahl, ”J:s
ockupation och befrielse” (1945); S. Aurén, ”Vad jag
såg i Titos land” (1948); J. Gunther, ”Behind the
curtain” (1949); E. Reske-Nielsen, ”Den
ryskjugoslaviska konflikten” (s. å.; G. Kowalczyk,
”Denkmäler der Kunst in Dalmatien” (2 bd, 1910).

Jugularvener, anat., se Ven.

Jugu’rtha, sonson till konung Masinissa av
Numidien, blev av dennes son Micipsa adopterad
och insatt som arvinge till riket jämte Micipsas
söner Adherbal och Hiempsal. Efter Micipsas död
(118 f. Kr.) uppstod oenighet mellan dessa, och
J. Hiempsal mördades; Adherbal besegrades och
flydde till Rom, där han klagade inför senaten,
vilken nu verkställde en delning av riket mellan
de två. I ett nytt krig måste Adherbal giva sig
och dödades (112 f. Kr.). Då tillfångatagna
itali-ker därvid avrättades, genomdrevs i Rom beslut
om krig mot J. Omsider blev J. slagen av Marius.
Dennes kvestor, Sulla, förmådde J :s svärfader,
Bocchus av Mauretanien, att (105 f. Kr.)
utlämna J., som dödades följ, år efter Marius’ triumf.
J. var tapper, kraftfull och högt begåvad men
ytterligt hänsynslös och trolös.

Juhlin, Anders Julius, ämbetsman (1861—■
1934), doc. i meteorologi i Uppsala 1891, lektor
i Skara 1892, rektor där 1893, tillhörde som
civilminister Lindmans ministär 1906—07,
gene-raldir. och chef för Generalpoststyrelsen 1907—
25. Under J:s ledning av postverket skedde
verkets rationalisering och omdaning till ett
affärs-drivande verk av modern typ. J. har utg.
”Minnen” (2 bd, 1928).

Juhlin-Dannfelt. 1) Carl M a t h i a s J.,
jordbrukare, ämbetsman (1823—1904). Han innehade
eget jordbruk från 1849 på Edeby på Lovön
invid Stockholm och öppnade 1853 där en enskild
lantbruksskola. 1860—80 var han intendent vid
Lantbruksakad:s experimentalfält, vann högt
anseende som agronom och verkade särskilt för
införsel av jordbruksmaskiner och förbättring av
Sveriges kreatursstock. Bl. a. var han 1865—71
sekr. i stamholländeristyrelsen och därefter
föredragande i stamholländeriärenden i
Lantbruks-akad:s förvaltningskommitté. J. innehade en
mängd uppdrag vid
anordning av
utställningar. Han var
svensk-norsk generalkonsul i
Helsingfors 1881—86
och i London 1886—99.

2) Herman Julius
Brorson J., den
fö-reg:s son (1852—
1937), fil. dr 1882,
agronom vid Ultuna s. å.
Han blev 1892 lektor
i j ordbrukslära och
j ordbruksekonomi vid
Ultuna lantbruksinst.
samt rektor där från
1896, tills han 1902

tillträdde befattningen som sekr. i
Lantbruks-akad., vilken tjänst han innehade till 1919. 1925
—28 uppehöll han densamma på förordnande. J.
var 1917—19 ordf, i
Folkhushållningskommissio-nens jordbruksavd. och led. av Lantbruksrådet.
Han innehade f. ö. ett stort antal
förtroendeposter, bl. a. som riksdagsman i F. K. 1908—09, och
var en av vårt lands produktivaste lantbruksförf.
Av hans större arbeten må nämnas ”Handbok i
jordbrukslära” (1901; ny uppl. 1915—16) och
(jämte A. Sjöström) ”Handbok i
jordbruksekonomi” (1906—11). J. red. och skrev till stor del
själv ”Lantmannens uppslagsbok” (1923). Han
fick 1897 prof:s titel.

3) Carl Georg J., den föreg:s brorson,
kommunalman (f. 1880 3%), jur. kand. 1903,
ombudsman i Stockholms inteckningsgaranti-ab. 1909—
20. J. var led. av Stockholms stadsfullmäktige
1913—21, finansborgarråd 1920—26, varvid han
nedlade ett nitiskt arbete, 1 :e v. ordf, i
stadsfullmäktige 1927—31; dir. i Städernas allmänna
brandstodsbolag 1926—46. J. tillhörde Statens
organisationsnämnd 1920 och är ordf, i
Teaterrådet sedan 1942. — G. 1924 m. J.5).

4) Curt Herman J., militär (f. 1888 29/g),
officer vid Livreg:s grenadjärer 1909, ryttmästare
1924, major 1933, överste 1938, generalmajor
1948; fil. kand, i Uppsala 1929. J. var
militärattaché i Riga, Reval och Kaunas 1927—33, i
Berlin 1933—45, sektionschef i Försvarsstaben
1945—47, militärattaché i Bern och Prag 1947—
48 samt i Moskva och Prag sedan 1948. Genom
sin långa tjänstgöring i Berlin väl förtrogen med
förhållandena där, intog J. en framträdande plats
bland därvarande utländska militärattachéer
under 2:a världskriget. Han medverkade även vid
ett flertal hjälpaktioner till förmån för flyktingar
och krigsfångar i Tyskland.

5) Brita Emilia J., f. Gentele, g. m. J.3),
journalist, politiker (f. 1889 28/ø), deltog 1925 i
bildandet av Riksförbundet för Sveriges försvar;
var led. av Stockholms stadsfullmäktige 1922—31,
ordf, i Högerns kvinnoorganisation i Stockholm
1930—41. J. tog under 2:a världskriget initiativet
till Stockholms kvinnoberedskap och är sedan
1948 ordf, i Sveriges kvinnliga bilkårers
riksförbund.

6) Carl Georg Herman J., son till
J.2),läkare (1904—51), med. lic. 1930, 1948 t. f.
överläkare vid medicinska kliniken vid S:t Görans
sjukhus, Stockholm, och 1949 chef för sjukhusets
allergiavd. och allergiska poliklinik. J. ägnade sig
särsk. åt allergiforskningen^ varom han utg. ett
flertal skrifter.

Juin [^ya’ ], A1 p h o n s e Henri, fransk
militär (f. 1888), officer 1912, överste 1935,
brigadgeneral 1938, generallöjtnant 1941, marskalk av
Frankrike 1952. J. deltog i 1 :a världskriget som
officer vid marockanska förband och tjänstgjorde
under mellankrigsåren i Marocko. Han blev i dec.
1939 chef för en motoriserad division på
västfronten, i maj 1940 tillfångatagen av tyskarna men
senare frigiven. J. blev i sept. 1941 befälhavare
för styrkorna i Marocko. Efter de allierades
landstigning i Nordafrika i nov. 1942 övergick

Herman Juhlin-Dannfelt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free