Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juncus - Jundell, Isak - Juneau - Junemässan - Juneverken, ab. - Junex konfektions-ab. - Jung - Jung, 1. Bertel - Jung, 2. Valter - Jung, Carl Gustaf - Jung (Jungius), Joachim - Jung, Heinrich (Jung-Stilling) - Jung, 1. Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Juncus—Jung
640
Juncus effusus,
veketåg.
Ju’ncus, tåg, släkte av fam.
Juncaceae, har blommor i
knippen samt trinda el.
ränn-formiga blad med kluvna
sli-dor. I Sverige finnas 28
arter; mest bekant är J. effusus,
v e k e t å g. Den har märgfyllt,
ända till meterhögt, bladlöst strå.
Junde’ll, Isak, läkare (1867
—1945). Han blev med. dr och
docent i praktisk medicin vid
Karolinska institutet 1898 samt
var prof, i pediatrik, överläkare
och dir. vid Allmänna barnhuset
1914—32. J:s arbeten behandla
huvudsaki. inre medicin,
bakte-riologi, pediatrik, skolhygien och
barnavård.
Juneau [d^önåu’], stad i s. ö.
Alaska, anlagd 1880, sedan 1906
territoriets huvudstad; 5,800 inv.
I omgivningarna finnas
guldgruvor.
Junemässan, sedan 1942 årlig varumässa,
arrangerad av Svensk industriförening, hölls 1942
—45 i Jönköping, därefter i Stockholm. Fr. o. m.
1950 ambulerar J. mellan olika svenska städer.
Juneverken, ab., se Jönköpings mekaniska
werkstads ab.
Junex konfektions-ab., se Huskvarna.
Jung, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad, på Skaraslätten, närmast ö. om Lidan; 23,60
km2, 664 inv. (1952). 2,085 har åker; föga skog.
Kyrkan, i empire, är från 1834 (restaur. 1934).
Ingår i J:s, öttums och Fyrunga pastorat i Skara
stift, Barne kontrakt; tillhör storkommunen
Kvä-num.
Jung. 1) Axel Bertel J., finländsk arkitekt
och stadsplaneexpert (1872—1946), var
stadsplane-arkitekt i Helsingfors 1908—16 och i Åbo 1923
—24. J. var banbrytare för modern
stadsplanering i Finland och planlade där ett stort antal
städer och samhällen. J. bildade 1925 en
arkitekt- och stadsplanebyrå tills, m. J.2).
2) Valter Gabriel J., den föreg:s bror,
arkitekt (1879—1946), hade egen arkitektfirma
1915—24 och bildade 1925 tills, m. J.i) firman
Jung & Jung. J. anslöt sig till den klassicistiska
strömningen i Finlands 1900-talsarkitektur. Han
uppförde ett flertal affärspalats o. a.
kommersiella byggnader, ss. Hotell Torni i Helsingfors
(1935).
Jung [jojj], Carl Gustaf, schweizisk
läkare och psykolog (f. 1875). Han samarbetade
urspr. med S. Freud men bröt i ”Wandlungen
und Symbole der Libido” (1912) med dennes
ensidigt sexuella libidoteori och kallar sedan dess
sin forskningsriktning (Zürichskolan) analytisk
psykologi. J :s huvudarbete, ”Psychologische
Typen” (1921; sv. övers. 1941), ger en ny
kartläggning av själslivet med hänsyn till den
psykiska energiens (libidons) olika funktionssätt.
Grundtyperna äro den extraversiva och
den introversiva, vardera underindelad i
två rationella funktionstyper: tänkande och
kännande, och två irrationella:
förnimmande och intuition. Envar besitter
potentiellt dem alla men utbildar vanl. blott e n
till högvärdig anpassningsförmåga för
verklig-hetsorienteringen. Det medvetna och det omedvetna
stå i kompensationsförhållande; mot de medvetna
funktionerna svara det omedvetnas s. k.
mindervärdiga funktioner.
Neuroser uppstå av
för stor dissociation
mellan medvetet och
omedvetet.
Personlighetens integritet
åter-ställes genom den s. k.
transcendenta
funktionen, som
närmast är av religiös
natur. I denna får det
omedvetnas djupaste
skikt, det s. k. ko
1-lektivt omedvetna, uttryck och
alstrar de symboler,
som möjliggöra livsduglig anpassning till
såväl yttre som inre realitet. Samtidigt
fri-göres den individuella egenart, som ger ett
människoliv dess säregna . mening: in di vi du
a-t i o n e n. På sv. finnas vidare ”Det omedvetna
i normalt och sjukt själsliv” (1934) och
”Själen och dess problem” (1936).
Jung [jorj] (Jungius), Joachim, tysk
lärd (1587—1657), en tid prof, i Giessen, sedan
skolrektor i Hamburg. Efter hans död utgavs
”Isagoge phytoscopica” (1678), en för sin tid
banbrytande framställning av botanikens teori.
Jung [jou], Johann Heinrich, kallad
Jun g-S t i 11 i n g, tysk läkare, författare och
spiritist (1740—1817). Efter en barndom och
ungdom i djupaste fattigdom lyckades han
avlägga med. doktorsgrad, slog sig ned som
ögonläkare i Elberfeld, blev sedan prof, i
nationalekonomi och statsvetenskap i Kaiserslautern
(1778), Marburg (1787) och Heidelberg (1804).
J. utövade en synnerligen intensiv
författarverksamhet, omfattande romaner i pietistisk stil, en
rad självbiografier (ny uppl. i 5 bd 1806; svensk
övers. 1807—09; förkortad svensk övers. 1920)
samt spiritistiska skildringar av förbindelser med
andevärlden och scener ur denna i Swedenborgs
stil. Det är dessa senare, som förskaffat
honom hans egentliga ryktbarhet, främst märkas
”Scenen aus dem Geisterreiche” (1797—1801) och
”Theorie der Geisterkunde” (1808; övers, till sv.
under titeln ”Förswar för andeläran”, 1812).
Hans ”Sämtliche Werke” utkommo i 14 bd 1835
—38. — Litt.: G. Stecher, ”Jung-Stilling als
Schriftsteller” (1913); E. Briem, ”Spiritismens
historia” (1922).
Jung. 1) Karl Torsten Fredrik J.,
industrimän (f. 1880 28/s), examinerades från
Tekniska högsk. 1901, var assistent där 1903—13,
överlärare i maskinlära vid Tekniska skolan,
Stockholm, 1906—13, ingenjör i Patent- och
registreringsverket 1901—13, överingenjör i ab.
Förenade tändsticksfabriker 1913, verkst. dir. där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
