Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Junk - Junkacéer - Junker - Junker, Hermann - Junker, Wilhelm - Junkerpartiet (junkrarna) - Junkers, Hugo - Junkers Flugzeug- und Motorenwerke A.G. - Juno (Iuno, gudinna) - Juno (astronomi) - Junohus, ab. - Junonisk - Junosuando - Junot, Andoche, av Abrantès - Junsele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Junk—Junsele
648
Junk, kinesiskt fartyg, se Djonk.
Junkacéer, bot., se Juncaceae.
Junker, ty. och sv. (av mhty. junc-hérre, fsv.
iunk-hærra, iunker), eg. ung herre, särskilt om
adlig yngling el. som titel för unga prinsar; i
nysvenskan kvar bl. a. i sammansättningar med
-junkare (t. ex. fanjunkare, kammarjunkare,
lant-junkare). — I Preussen blev j. vid 1800-talets
mitt en hånfull benämning på reaktionära adliga
godsägare, och i denna betydelse har ordet
inträngt även i flera andra länders politiska
agi-tationsspråk.
Junker [jojkar], H e r m a n n, österrikisk
egyptolog (f. 1877), prof, i egyptologi i Wien
1912, dir. för Deutsches Institut für ägyptische
Altertumskunde i Kairo 1929, prof, i egyptologi
vid Kairouniv. 1935. J. har lett omfattande,
mycket betydelsefulla grävningar, bl. a. vid Gize samt
de nubiska fyndplatserna Toschke och Ermenne.
Särsk. har han studerat ptolemaiertidens
hiero-glyfinskrifter och uppnått viktiga resultat.
Junker [jojkar], Wilhelm, tysk-rysk
Af-rikaresande (1840—92). Han bereste 1879—86
Blå Nilen, nedre Sobat, Bahr el-ghasals, övre
Uelles och Aruvimis flodområden. Sina
iakttagelser (bl. a. över Uelle samt folken niam-niam
och mangbetu) publicerade han i Petermanns
Mitteilungen samt i sin stora reseskildring
”Rei-sen in Afrika 1875—86” (3 bd, 1889—91).
Junkerpartiet (junkrarna), en vid 1850/51
års riksdag mot A. v. Hartmansdorff fronderande
del av adeln. Anledningen till brytningen var
Hartmansdorffs representationsförslag vid
samma riksdag, som gick ut på ett uppoffrande av
adelns självständighet. J., som icke var något
parti i egentlig mening, var i politiska frågor lika
konservativt som Hartmansdorff men ville icke
uppgiva adelns ställning som särskilt stånd.
Ledare för j. var till en början C. O. Palmstierna,
men ledningen övertogs snart av Henning
Hamil-ton, som intill det sista försvarade
ståndsrepresentationen. Karl XV hade i j. sina närmaste
meningsfränder och personliga vänner.
Junkers [jojkars],
Hugo, tysk
flyg-maskinskonstruktör
(1859—1935), 1897—
1911 prof, vid tekn.
högsk. i Aachen,
övergick vid 1 :a
världskrigets bör j an till
flygplansindustrien.
J :s konstruktioner äro
monoplan, helt
byggda av lättmetall med
lågt liggande vingar.
1925—35 tillverkades
junkersflygplan vid
ab. Flygindustri,
Lim
hamn, filial till huvudfirman Junkers
Flugzeug-und Motorenwerke.
Junkers Flugzeug- und Motorenwerke A.G.
[jojkars flö’ktsåik- ont måtå’ranvärka [-a’ktsian-gazä’1/aft],-] {+a’ktsian-
gazä’1/aft],+} Dessau, tysk storindustri inom
flygbranschen, som vid 2:a världskrigets utbrott
sys
selsatte c:a 25,000 man. Hugo Junkers
konstruerade helmetallflygplan redan 1915, och sedan dess
ha många berömda flygplanstyper, ss. det bl. a.
under 2:a världskriget använda passagerar- och
transportflygplanet Ju 52, tillverkats vid J., som
också är bekant för sina dieselmotorer för
flygplan. — Under 2:a världskriget skadades J. svårt
vid allierade bombanfall. Efter Tysklands
sammanbrott upphörde J. som flygindustri.
Jüno (lüno), romersk gudinna. Ordet j.
betecknar kvinnans livgivande och fortplantande
kraft (liksom genius motsvarande kraft hos
mannen), senare skyddsande. Härmed sammanhänger
det skydd, som J. med tillnamnet Lucina gav
kvinnorna vid barnsbörden; i dennas tempel
firade fruarna 1 mars festen Matronalia. J.
dyrkades i vissa latinska städer, t. ex. Lanuvium,
som J. sospita mater regina, vilken framställdes
beväpnad, och i Veji som folkets beskyddarinna.
Därför trädde hon i förbindelse med Jupiter och
förenades med denne och Minerva till en triad,
som vid kungatidens slut inrymdes i
Jupitertemp-let på Capitolium. Då den grekiska mytologien
vann insteg i Rom, likställdes J. med Hera och
övertog dennas myter och funktioner.
Jüno, astron., en av de tidigast (1804)
upptäckta småplaneterna.
Junohus, ab., Stockholm, grundat 1938, äger i
Uddevalla fabrik för monteringsfärdiga trähus.
J. äges av Hyresgästernas sparkasse- och
bygg-nadsförening (HSB).
Junönisk (jfr Juno), stor och yppig (om
kvinnogestalt).
Jünosuando, socken i Norrbottens län, Pajala
och Korpilombolo tingslag, kring Tome och
Lainio älvars förening; 1,220,00 km2; 1,924 inv.
(1952). Småkullig skogs- och myrmark. I
Kangos vid Lainio älv hembygdsmuseum. 446
har åker. Kyrkan av trä byggdes 1903, tornet
1927. Pastorat i Luleå stift, Norrbottens n.
kontrakt ; utgör storkommunen Junosuando.
Junot [Vnå’l, A n d o c h e, hertig av A b r a
n-t è s, fransk general (1771—1813). Han
uppmärksammades av Bonaparte i Toulon 1793, blev hans
adjutant, följde med till Italien och Egypten samt
blev brigadgeneral. 1803 generallöjtnant, besatte
J. 1807 Portugal, vilket inbragte honom
hertigtiteln, men 1808 blev han slagen av Wellesley
vid Vimeiro och måste strax därefter kapitulera.
Under de följ, fälttågen var J:s insats ganska
obetydlig. Som fältherre var han föga märklig,
som styresman i de besatta länderna utmärkte
han sig mest genom sin rovlystnad. Mot slutet av
sitt liv blev J. sinnessjuk.
Ju’nsele, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands v. domsaga, vid Lapplandsgränsen;
1,188,20 km2; 3,748 inv. (1952). Genomflytes av
Ångermanälven; större byar i älvdalen, kring
Betarsjön och på spridda höjder. 2,096 har
åker. Vid kyrkan på n. älvsidan ligger tätorten
K rån ge (1,006 inv.) med cementvarufabrik och
träindustri; provinsialläkare; kommunal realskola.
Större delen av J:s areal tillhör trävarubolag och
staten. Den nuv. kyrkan av sten byggdes 1883.
Pastorat i Härnösands stift, Ramsele kontrakt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
