Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jurasystemet el. juraformationen (jura) - Indelning och bergarter - I Skandinavien - Juridik - Juridisk person - Juridiskt Arkif - Jurisdiktion - Juris doktor, Juris kandidat, Juris licentiat - Jurisprudens - Jurist - Juris utriusque (doktor, kandidat, licentiat) - Jurjev - Jurjevskaja - Jursla - Jurta - Jury
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Juridik—Jury
654
petrografiska beskaffenhet och färg har j.
också indelats i svart, brun och v i t jura. —
i) Lias el. svart jura. Bergarterna äro mörka
leror och skifferleror, ofta bituminösa, samt
kalkstenar. De understa lagren, i regel rent marina,
äro övergångsbildningar från keuperns övre del,
den r ä t i s k a gruppen, vanl. kallad rät, som
i n. v. Europa, liksom keuper i allm., är
utbildad i terrester facies. Nedersta delen av lias
består av zoner, som karakteriseras av musslan
Cardinia, ammoniten Arietites och musslan
Gry-phaea arcuata. översta delen av lias i Tyskland
är en bituminös skiffer, kallad posidoniaskiffer
efter musslan Posidonia bronni och synnerligen
bekant genom förekomst av fossil vid Boll och
Holzmaden i Württemberg. — 2) D o g g e r el.
brun jura. Hithörande lager bestå väsentligen
av kalkstenar, ofta järnhaltiga, och mera
underordnat sandstenar; här förekomma också
järnlerstenar och järnooliter, vilka senare bl. a.
omfatta de viktiga minettemalmerna i Lothringen
och Luxemburg. — 3) Malm el. vit jura.
Denna består övervägande av vita el. ljusa
kalkstenar, till icke ringa del revkalk, uppbyggd av
koraller och spongier. I samband med dessa
bergarter förekommer som en lagunbildning en
mycket finkornig och tunnskiffrig vitgul kalksten,
den litografiska skiffern, som vid Solnhofen och
Eichstätt i Bayern brytes i stor skala. Denna
fossilförande bergart innehåller såväl land- som
havsdjur, till största delen ditförda av stormar
el. flodvågor.
J. i Skandinavien. I de till Fennoskandia
hörande randzonerna finnas till j. hörande
bildningar i Skåne och på Bornholm samt på Andöy
i n. Norge.
Juridik, se Rättsvetenskap. — Adj.:
Juridisk.
Juridisk person, annat subjekt för rättigheter
ocb förpliktelser än människa. Sådan
rättsbildning förekommer redan tidigt i rättens historia.
I äldre tid såg man i j. en självständig
personlighet; numera erkännes, att hela den tankegång,
som tillägger rättskapacitet åt andra subjekt än
människor, utgår från lämplighetsskäl. Av
sådana skäl personifieras vissa organisationer i
st. f. de av rättsförhållandena berörda enskilda
människorna. Olika meningar råda om i vilken
grad detta förfarande må anses försvarligt och
lämpligt. I sv. rätt går man härutinnan ganska
långt och erkänner j. i stor omfattning som
subjekt i allehanda förmögenhetsrättsliga
förhållanden och som parter i rättegångar om dessa
förhållanden, någon gång t. o. m. som kommunalt
röstberättigade. Som j. räknas sålunda i främsta
rummet det offentliga samhället i dess olika
gestaltningar (staten samt kommunerna av högre
och lägre grad jämte sammanslutningar av dessa),
vidare korporationer och akademier samt
varjehanda i administrativ väg reglerade föreningar
med (omedelbart el. medelbart) nödtvunget
medlemskap. Jämväl enskilda (frivilliga)
sammanslutningar räknas under särskilda villkor som
j.: handelsbolag, aktiebolag och föreningar. I
vilken mån inrättningar och stiftelser äro att räk-
Jurta under uppförande.
na som j., se Stiftelse. Emellanåt hänföres även
konkursbo till j., och enl. 1933 års lag om
boutredning har dödsbo tillerkänts sådan
rättsställning.
Juridiskt Arkif, juridisk tidskrift (34 bd, 1830
—64), utg. av C. Chr. Schmidt.
Jurisdiktion (lat. iurisdi’ctio), befogenhet att
utöva rättskipningen.
Jüris do’ktor, Jüris kandidat, Jüris licentiat,
se Juris utriusque.
Jurisprude’ns (lat. iurisprude’ntia),
rättsvetenskap.
Juri’st (av lat. iüs, gen. iüris, rätt), den, som
studerat juridik; lagkarl.
Juristen, ensidig formalism vid tillämpningen
av lagstadganden.
Jüris utriu’sque (d o’k t o r, kandidat,
licentiat, av lat. iüs, gen. iüris, rätt, och gen.
utriu’sque, båda), urspr. doktor etc. i både
romersk och kanonisk rätt. Namnet behölls dock
med visst skäl även sedan studiet av kanonisk
rätt i de protestantiska länderna ersatts av
studiet av den inhemska rätten. Sedan numera i
Sverige, enl. stadgan av 29 april 1904, juris
kandidat- och licentiatexamina kunna avläggas,
utan att romersk rätt behöver ingå i examen,
har benämningen förkortats till juris doktor
etc.
Jurjev [jo’rjif], ryska namnet å Dorpat.
Jurjevskaja [jo’rjifskaja], prinsessa, se
Alexander II.
Jursla, samhälle i Kvillinge sn i Östergötland.
Jurta, tältbostad hos nomadfolk i Centralasien
och v. därom (kirgiser, turkmener, kalmucker
m. fl.). Den består hos de båda förstnämnda av
en rundad stomme i form av ett hopskjutbart
gallerverk av trä, så att tältet efter behag kan
göras större el. mindre. Stommen täckes med
tjock filt. Ett annat namn för j. är kibitka,
så hos kirgiser och turkmener ö. om Kaspiska
havet, där j. är själva platsen, på vilken kibitkan
står. Även mera solida vinterbostäder kallas på
sina håll för j.
Jury [d^oGri, sv. utt. vanl. ju’ri], eng. (av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
