Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juversjukdomar - Juvuln, Juveln - Juxtaposition - Jydske lov - Jylhämä - Jülich (hertigdöme) - Jülich (stad) - Jülicher, Adolf - Jylland - Jünger, Ernst - Jünnan - Jürgensen, Jörgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
J u vuln—J ür gensen
664
mer av j., ss. b o t r y o m y k o s (se d. o.) och j
u-vertuberkulos. Den senare kännetecknas av
en oöm, långsamt växande förhårdnad, vanligtvis
i en juver fjärdedel. Allmänbefinnandet är icke
stört. Mjölksekretionen är i början normal och
mjölken till utseendet frisk. Först senare blir
den vattnig. Den innehåller emellertid rikligt
med tbc-baciller och är sålunda i hög grad
smitt-farlig för människor och djur. Juvertuberkulösa
kor skola enl. lag omedelbart nedslaktas och
ersättas av statsmedel.
Juvuln, Ju vein, fjällsjö i Kall sn, v.
Jämtland; 36 km2; avrinner genom den korta
Kallströmmen till Kallsjön och därifrån genom
Järp-strömmen till Indalsälven. J. är sedan 1940
reglerad mellan gränserna 395,15 och 386,60 m ö. h.
(8,55 m). Vid J:s utlopp rester av Kallströms
skans, anlagd 1659.
Juxtapositiön, gramm. 1) Samordning av
satser. — 2) Stående ordfogning, som närmar sig
sammansättning.
Jydske lov [jy’ska låu’] (”Jyllandslagen”),
dansk landskapslag, som Valdemar Sejr stadfäste
i mars 1241. I företalet och i vissa
lagbestämmelser spåras inflytande från den kanoniska
rätten, men huvudsakligen vilar den på gammal
dansk rätt. J. gällde blott i Jylland och på Fyn
men begagnades subsidiärt i andra delar av
Danmark. Den ersattes av Kristian V :s ”Danske
lov” (1683) utom i Sönderjylland, där den
gällde som rättsgrundval till 1900. J. har utgivits
av P. G. Thorsen (1853) och i ”Danmarks gamle
landskabslove” (1933—45).
JyJhämä, kraftverk vid Niskakoski i Ule älv,
n. Finland, igångsatt 1949. Uttagen vattenkraft
57,000 turbinhkr; 230 mill. kWh per år.
Jülich [jy’li^J, fordom hertigdöme i n. v.
Tyskland, på v. Rhenstranden. I äldre tider grevskap,
upphöjdes J. 1356 till hertigdöme. Då det
regerande furstehuset 1609 utdog, gjorde flera tyska
furstar, bl. a. kurfursten av Brandenburg,
pfalz-greven av Neuburg och albertinska linjen i
Sach-sen, anspråk på arvet, som utgjordes av
hertig-dömena J., Kleve och Berg samt grevskapen
Mark och Ravensberg. Den rådande religiösa och
politiska spänningen var nära att utlösas i ett
allmänt europeiskt krig. J ü lich-kleveska
tronföl j dsstriden begränsades emellertid
till en fejd mellan kurfursten av Brandenburg
och pfalzgreven av Neuburg, vilka 1614 ingingo
en förlikning, varigenom den förre fick Kleve,
Mark samt Ravensberg och den senare J. och
Berg. Efter huset Neuburgs utslocknande. 1742,
kom J. till Pfalz-Sulzbach, tillföll 1777 Bayem
och var 1801—14 införlivat med Frankrike.
Genom Wienkongressen överlämnades landet
därefter till Preussen.
Jülich [jy’li^], stad i Rhenlandet, Tyskland, 25
km n. ö. om Aachen, 12,000 inv. Motsvarar
romarnas luliacum, blev huvudorten för grevskapet,
sedermera hertigdömet Jülich och var till 1860
fästning. I 2:a världskriget lades J. nästan
fullständigt i ruiner.
Jülicher [jy’li^:ar], Gustav Adolf, tysk
teo
log (1857—1938), prof. 1888—1923 i exegetik
och kyrkohistoria i Marburg, ett av den
protestantiska lärdomshistoriens mest lysande namn.
Epokgörande var J :s ”Gleichnisreden Jesu” (1
1887, II 1899). Hans klassiska ”Einleitung in
das Neue Testament” (1894) utkom i 7:e uppl.
1931. J. utgav även en kritisk uppl. av den
gammallatinska bibeltexten ("Itala”).
Jylland (äldre sv. namnform Jutland, ty. J
Utland), dansk landsdel, sträckande sig från
Danmarks s. gräns till Skagens Odde, och en del av
den j utländska halvön, vars s. gräns anses gå
vid Eider (gränsen mellan Sydschleswig och
Hol-stein); 29,554 km2; 1,826,056 inv. (1945).
Historiskt delas J. genom Kongeå i Nörre-J. och
Sönder-J. S. delen av Sönder-J. tillhör
Schles-wig-Holstein. Om naturförhållandena se
Danmark. J. indelas administrativt i Vejle,
Skan-derborg, Århus, Randers, Ålborg, Hjörring,
Thisted, Viborg, Ringköbing, Ribe, Haderslev,
Åbenrå-Sönderborg samt Tönder amt, kyrkligt
i Århus, Ålborg, Viborg, Ribe och Haderslev
stift.
Jünger, Ernst, tysk författare (f. 1895).
J. deltog i 1 :a världskriget som infanterilöjtnant.
I debutboken, ”In Stahlgewittern” (1920),
utnyttjade J. sina dagboksanteckningar som anförare
för en stöttrupp. I de följ, böckerna, ”Der
Kampf als inneres Erlebnis” (1922), ”Das
Wäld-chen 125” (1925) och ”Feuer und Blut” (s. å.),
bejakade J. kriget som den högsta
meningsgi-vande faktorn i ett folks liv. J :s nationella
inställning färgade ”Das abenteuerliche Herz”
(1929), ”Die totale Mobilmachung” (1931), ”Der
Arbeiter” (1932) och essäsaml. ”Blätter und
Steine” (1934). J. blev godtagen av den
nationalsocialistiska regimen, men själv började J.
under loppet av 1930-talet alltmer känna sig
främmande för de nya makthavarna. ”Auf den
Marmor-Klippen” (1939; sv. övers. 1950), ”Gärten
und Strassen” (1942), där han bl. a. återgav
intryck från sin militärtjänst i det ockuperade
Frankrike, och ”Myrdun” (1943), brev från
Norge, innehålla mer el. mindre förtäckt kritik av
regimen. Med sin ursprungliga syn på kriget har
J. brutit i skriften ”Der Friede. Ein Wort an
die Jugend Europas, ein Wort an die Jugend der
Welt” (1945), före tryckningen illegalt spridd i
manuskript. Av J:s övriga senare skrifter
märkas ”Sprache und Körperbau” (1947),
”Atlan-tische Fahrt” (s. å.), anteckningar från en resa
till Brasilien 1936, ”Ein Inselfrühling” (1948),
en dagbok från Rhodos, ”Die goldene Muschel”
(s. å.), ”Strahlungen” (1949), J:s krigsdagböcker
från 1941—45, hans kanske märkligaste verk, och
”Heliopolis” (s. å.), ett slags historisk filosofisk
roman. — Litt.: K. O. Paetel, ”E. J.” (1949);
jfr en studie över J:s första skede av Lydia
Wahlström i ”Livsrummet och dödszonen i
nazismens världsåskådning” (1940).
Jünnan, se Yün-nan.
Jürgensen, Jörgen, dansk äventyrare (1780
—1845 el. 1850). Han blev 1807 under
engelskdanska kriget befälhavare för ett danskt
kapar-fartyg. Efter fångenskap i England seglade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
