Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtlands län - Jämtlands läns bibliotek - Jämtlands läns folkhögskola - Jämtlands läns fornskriftsällskap - Jämtlands läns museum - Jämtlands norra domsaga - Jämtlands Tidning - Jämtlands västra domsaga - Jämtlands östra domsaga - Jämtslöjd - Jämvikt - Jämviktsorgan - Jämviktsrörelser - Jändel, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Jämtlands läns bibliotek—Jändel
678
kontrakt, med tillsammans 62 församlingar,
fördelade på 34 pastorat. — Länet utgör 1
landstingsområde. Vid val till A. K. bildar det 1
valkrets, som f. n. utser 5 representanter; till F. K.
sänder J. tills, m. Västernorrlands län 10
representanter. Länet utgör Jämtlands
inskrivnings-område (nr 5) inom 2:a militärområdet. — J. har
23 provinsialläkardistrikt, 11 veterinärdistrikt och
10 apotek (jämte 2 filialapotek). Länet utgör
Östersunds länsarkivdistrikt, är delat i 8 revir
inom Mell. Norrlands och Gävle-Dala
skogsdistrikt samt i 7 lantmäteridistrikt. ■— Högre
allm. lärov., kommunal flickskola, praktisk
mel-lanskola och central verkstadsskola finnas i
Östersund, samrealskolor i Strömsund, Bräcke, Sveg
och Järpen, folkhögskolor i Ås och Hålland samt
lantmanna- och lanthushållsskola i Ås. J. utgör
2 folkskoleinspektionsområden. — Det nuv. J.
bildades 1810.
Jämtlands läns bibliotek (före 1948
Jämtlands bibliotek), Östersund, grundades
1816 genom donation av prof. C. Zetterström,
efter vars död hans boksaml., 12,000 bd, 1833 fördes
från Uppsala till Frösön. 1912 flyttades J. till
Östersund, sedan landsting och stadsfullmäktige
åtagit sig dess underhåll och låtit uppföra ett
bibi.-hus. J. är sedan 1947 centralbibi, för länet.
Bokbestånd c:a 90,000 bd.
Jämtlands läns folkhögskola i Birka, Ås sn,
grundad 1901, har tidigare haft kurser även i
lantbruk, lanthushållning och barnavård men
meddelar numera endast vanlig
folkhögskoleunder-visrring. Rektor 1901—28 R. Mörner, sedan 1928
C. Ringmar. Elevförbundet utger sedan 1903
årsskr. ”Snöfrid, hälsning från Birka”.
Jämtlands läns fornskriftsällskap, Östersund,
sammanslutning av för länets historia
intresserade personer, bildad 1928 på initiativ av lektor
Gudmar Hasselberg. J :s uppgift är att genom
utgivande av otryckt källmaterial och preliminär
bearbetning av detta bidra till utforskandet av
Jämtlands och Härjedalens historia.
Jämtlands läns museum, Östersund,
tillkommet under ledning av Eric Festin och efter
ritningar av F. B. Wallberg, invigdes 1930. Det
inrymmer ett 40-tal utställningsrum. I
huvudbyggnaden utställas de föreningen Heimbygda
tillhöriga saml., främst bestående av fornfynd och
allmogeföremål. I kyrkflygeln finnas
depositioner av äldre kyrklig konst, och i
museianlägg-ningen ingår även en särskild konsthall med saml.
av modern konst.
Jämtlands norra domsaga under Hovrätten
för Nedre Norrland omfattar kommunerna
Röd-ön, Lit, Häggenås, Hammerdal, Ström,
Frostviken, Hotagen och Föllinge. Tingsställen äro
Östersund och Strömsund, det förra tillika
kansliort. J. tillhör Jämtlands n. och v. fögderier samt
utgör Ströms kontrakt i Härnösands stift.
Jämtlands Tidning, folkfrisinnad, sedan 1911
daglig tidning i Östersund, grundad av C. A.
Wetterbergh 1845, hette 1889—95 Jämtlands
Allehanda, har redigerats av J. L. Saxon 1891
—1904, av W. Annér 1912—45 och av K. E.
Andersson sedan 1945.
Jämtlands västra domsaga under Hovrätten
för Nedre Norrland omfattar kommunerna
Offerdal, Alsen, Mörsil, Kall, Åre, Undersåker,
Hallen och Oviken samt Frösö köping.
Tingsställe och kansliort är Östersund. J. tillhör
Jämtlands s. och v. fögderier samt Undersåkers och
Östersunds kontrakt i Härnösands stift.
Jämtlands östra domsaga under Hovrätten
för Nedre Norrland omfattar kommunerna Fors,
Kälarne, Ragunda, Stugun, Bräcke, Revsund,
Hackås och Brunflo. Tingsställen äro Östersund
och Ragunda, det förra tillika kansliort. J.
tillhör Jämtlands ö. och n. fögderier samt Ragunda
och Östersunds kontrakt i Härnösands stift.
Jämtslöjd, förening för hemslöjd och
kulturella mål i Jämtlands län (bildad 1908),
utvecklade sig snabbt till en allmänt
hembygdsvårdande förening, som i 15 år, el. till dess den 1923
sammanslöts med länets fornminnes- och
naturskyddsföreningar till föreningen Heimbygda,
utförde ett resultatrikt hemslöjds-, fornvårds- och
hembygdsforskningsarbete. J. har bl. a.
grundlagt friluftsmuseet Jamtli, tagit initiativ till
inrättandet av den av länets landsting avlönade
länsantikvariebefattningen och (1916) grundat J :s
kvinnliga slöjdskola.
Jämvikt äger rum, då två el. flera på en kropp
verkande krafter upphäva varandras verkningar.
J. är säker (stabil), om kroppen, efter en
ringa förändring i sitt läge, genom krafternas
inverkan strävar att återtaga detta; den är
ögonblicklig el. osäker (labil), om
krafterna i stället ytterligare avlägsna kroppen
ur jämviktsläget. Om kroppen i vilken ställning
som helst är i j., så att krafternas verkan ej
förändras genom en ringa förändring i kroppens
läge, är j. obestämd (i n d i f f e r e n t).
Jämviktsorgan, zool., se Statiska organ.
Jämviktsrörelser, gymnastiska rörelser, där
understödsytan är förminskad; man skiljer på
fristående j. och j. på redskap
(balansgång på bom m. m.).
Jändel, Ragnar, författare (1895—1939).
Han var 1909—17 måleriarbetare, genomgick
Brunnsviks folkhögskola och ägnade sig sedan
åt författarskap. Han
debuterade 1917 med
diktsaml. ”Till
kärleken och hatet”, där
han tolkade sin sociala
indignation. ”De
tappra” (1918) var
inspirerad av arbetarnas
uppror under Finlands
frigörelse. J., som
varit verksam inom det
radikala
Socialdemokratiska ungdomsförbundet och anslutit
sig till
vänstersocialistiska partiet, vände
sig småningom bort från partipolitiken och
anammade en kristen livssyn. Hans nya inställning
kom till uttryck i diktsamlingarna ”Under
vårstjärnor” (1920), ”Sånger och hymner” (1921)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
