Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jändel, Ragnar - Jäniskoski - Jära folkhögskola - Järavallen - Järbo (Älvsborgs län) - Järbo (Gävleborgs län) - Järeda - Järfälla - Järla - Järlåsa - Järn (grundämne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679 Jäniskosl
och ”Havets klockor” (1923), essäboken
”Vägledare” (1921) och ”Det stilla året” (1923). en
samling meditationer. 1928 utgav han antologien
”Religiös nutidsdikt”. I berättelsen ”Den trånga
porten” (1924) skildrade han sin barndom och
ungdom. Anknytningen till hembygden i Blekinge
avspeglades i diktsamlingarna ”Heden och havet”
(1925) och ”Släkt och bygd” (1926). I
”Fran-ciscus med pilbåge” (1927), en samling fri vers,
framträdde J. som polemiker och tidskritiker.
Den närmast idylliska stämning, som
kännetecknat J:s produktion under 1920-talet och som bar
upp prosaboken ”Jag och vi. Kommentarer och
meditationer” (1928) och diktsamlingarna
”Kämpande tro” (s. å.) samt ”Advent” (1929), fick
under 1930-talet vika för en beskare och bittrare
livssyn. ”Vårt rike” (1931) innehöll en rad
ångest- och fattigdomsmotiv, och den oro, som
nu drev honom, fick etsande uttryck i
diktsamlingen ”Malört” (1933). Senare sökte han sig
särsk. till naturen, ss. i ”Blommor” (1937),
”ly-riska naturbetraktelser”, och ”Stenarna blomma”
(1938), en diktsamling. i:a delen av en
påbörjad ny självbiografisk berättelse ”Barndomstid”,
utkom 1936. ”Valda dikter” utkom 1934 (ny uppl.
1949), ”Samlade skrifter” i 5 bd 1940. Postumt
utkom ”Poesi och prosa” (i944)- — Litt.: V.
Moberg och S. Arnér, ”Hatets och kärlekens
diktare” (1946).
Jä’niskoski, fors och kraftverk i Pasviks älv,
SSSR; avträddes 1947 av Finland till
Sovjetunionen.
Jära folkhögskola, i Malmbäcks sn i Småland,
grundades 1947 på initiativ av ABF samt med
understöd bl. a. från Jönköpings läns landsting,
Landsorganisationen och Kooperativa förbundet.
Järavallen, geol., en från Litorinahavets
trans-gression härrörande strandvall av ringa höjd ö. h.
(4—6,3 m), som följer kusten pä stora sträckor
av s. v. Skåne. I densamma finnas bearbetad
flinta ävensom boplatslager från stenåldern, t. ex.
vid Limhamn.
Järbo, socken i Älvsborgs län, Valbo härad,
v. Dalsland; 83,77 km2, 776 inv. (1952). Omfattar
Kroppef jälls n. v. parti (238 m ö. h.); bygd
längs ån samt f. ö. berg, skog och mosse. 1,434
har åker. Kyrkan är trol. i äldsta delar
medeltida. Ingår i Högsäters, J., Rännelanda, Lerdals
och Råggärds pastorat i Karlstads stift, V. Dals
kontrakt; tillhör storkommunen Högsäter.
Järbo, socken i Gävleborgs län, Gästriklands
v. tingslag; 141,12 km2, 2,912 inv. (1952).
Omfattar mell. Jädraåns dalstråk samt i v.
storku-perade skogsland. 1,915 har åker. Vid N.
stambanan tätorten Järbo (1,300 inv.) med
bomullsväven, träindustri m. m. Kyrkan av trä byggdes
1862. Pastorat i Ärkestiftet, Gästrikslands v.
kontrakt ; utgör storkommunen Järbo.
Järeda, socken i Kalmar län, Aspelands
härad, vid v. länsgränsen, kring Emmån; 80,82 km2,
1,280 inv. (1952). Huvudbygd i Emådalen. 681
har åker. I J. Nyboholms träsliperi och
pappersbruk samt tätorten Järnforsen (637 inv.) med
flera möbelfabriker m. m. Kyrka av sten uppf.
1771. Ingår i Virserums och J. pastorat i
Lin
i—Järn 680
köpings stift, Aspelands kontrakt; tillhör
storkommunen Virserum.
Järfälla, socken i Stockholms län, Sollentuna
hd, n. v. om Stockholm inom dess förortsområde.
46,23 km2, 7,776 inv. (1952). J. ligger vid
Mälaren, har branta och skogiga stränder samt
slättbygd omväxlande med skogklädda höjder. 1,013
har åker. I ö. ligger en del av Järvafältet inom
J. Vid statsbanan Stockholm—Tillberga
villasamhällena Jakobsberg (2,333 inv-, 1951)
och Kallhäll (1,829 inv.) med Bolinders
fabriks ab:s verkstäder och huvudkontor samt
Barkarby (1,157 inv.) med Svea flygflottilj.
Villasamhället Skäl by har 1,361 inv. Vid
Löv-sta finnas renhållningsstation och
destruktions-anstalt. Många handelsträdgårdar. Bland större
egendomar märkas Kallhäll, jämte Ulvsätra tillh.
Bolinders fabriks ab. Kyrkans äldsta mell. del
är från uoo-talet, restaur. 1927. Pastorat i
Roslagens v. konstrakt av Stockholms stift; utgör
storkommunen Järfälla.
Järla, del av Nacka stad.
Järlåsa, socken i Uppsala län, Hagunda härad,
v. om Uppsala vid länsgränsen; 93,87 km2, 972
inv. (1952). Småbergigt, myr länt skogstrakt
genomdragen av Järlaåsen. 1,431 har åker.
Egendomar: Bredsjö och östfora. Vid N. stambanan
tätorten Järlåsa (233 inv.) med träindustri. I J.
Björknäs alkoholistanstalt. Kyrkan byggdes 1688
—1709. Ingår i J., Skogs-Tibble och Ålands
pastorat i Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda
kontrakt; tillhör storkommunen Norra Hagunda.
Järn. 1) Kem. J., Fe, grundämne, atomvikt
55,84, atom-nr 26, spec. v. 7,88, smältpunkt 1,528°,
kokpunkt c:a 3,250°, spec. värme 0,111. J. är den
av de tunga metallerna, som har den största
utbredningen. J. påträffas gediget i meteorstenar
samt i små mängder insprängt i basalt. Det
förekommer däremot allmänt som oxider, sulfider och
karbonater (se Järnmalm). Kemiskt rent j.,
f-er-rum reductum, kan framställas genom reduktion
av ren järnoxid med väte vid c:a 500°, då det
erhålles som ett svart pyrofort pulver, genom
elektrolys av saltlösningar av 2-värt j. el.
genom katalytisk sönderdelning av järnkarbonyl,
Fe(CO)s. Rent j. är i kompakt tillstånd en vit,
glänsande, täml. mjuk metall. Det kan uppträda
i 3 olika, av bestämda temp. beroende
tillstånds-former, vilka kallas a-, y- och 5-j. a-j. är
mag-netiserbart under 768°. Den fasta y-lösningen
(med högst 1,8% kol) utgör a u s t e n i t. J.
är en god ledare för värme och elektricitet. I
sina föreningar är j. vanl. 2-värt, f e r r o f ö
r-e n i n g a r, el. 3-värt, ferriföreningar. I
torr luft är j. föga föränderligt; i fuktig luft
bildas ett tunt skikt av ferrihydroxid med
varierande vattenhalt, rost. Vid glödgning i luft
bildas järnoxidoxidul, Fe3O4. J. sönderdelar icke
vatten vid vanl. temp., men vid rödglödgning
bildas järnoxid under vätgasutveckling. Av
utspädda syror med undantag av salpetersyra löses
j. under vätgasutveckling till motsvarande
ferro-salt. Av mycket utspädd salpetersyra löses j. till
ferronitrat och samtidigt reduceras salpetersyra
till ammoniak, som bildar ammoniumnitrat. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
