- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
717-718

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägsartilleri - Järnvägsbiljett - Järnvägsfamn - Järnvägsfullmäktige - Järnvägsmuseer - Järnvägsorganisationer - Järnvägsrådet - Järnvägssamtrafik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

717

Järnvägsbiljett—Jämvägssamtrafik

718

transport och beskjutning äro monterade på
järnvägsvagnar. Vid modernt j. upptages rekylen
inom lavettaget, varför detta före skjutning
ned-sänkes på en särskild bäddning, utformad som
en vändskiva. Av j. finnas kanoner med kaliber
upp till 63 cm, haubitser el. mörsare upp till 81
cm samt långdistanskanoner med 21—28 cm
kaliber. En berömd långdistanskanon var den tyska
”12 milakanonen”, som under i:a världskriget
besköt Paris. Den tyska 81 cm mörsare från
2:a världskriget erfordrade omkr. 2,000 mans
betj äning.

Järnvägsbiljett, bevis om rättighet att
medfölja tåg. J. är antingen s. k. ”fast” el.
blanko-biljett. Fasta j. äro i regel försedda med
påtryckta järnvägssträckor, vagnklass och pris. Nuv.
fasta biljettyper benämnas edmondsonska efter
den engelske järnvägsmannen Thomas
Edmond-son, som utexperimenterade denna typ och en
tryckningsmaskin härför. Typen, som har
internationellt format, 57 X 30,5 mm, är i regel av
0,8 mm papp. Blankobiljetterna utskrivas för
hand på formulär som variera till storlek och
typ, formaten variera liksom månads-,
kupong-m. fl. biljetter. Av biljettslag finnes en
mångfald, ss. enkla, tur- och retur-, veckosluts-, sport-,
månads-, kupong-, militär-, snälltågs-, sovvagns-,
plats-, prisskillnads- och plattformsbiljetter. Det
röda längdstrecket på vissa biljetter anger
giltighet även till snälltåg.

Järnvägsfamn, se Famn 2).

Jämvägsfullmäktige. Vid behandling av vissa
ärenden inom Järnvägsstyrelsen förstärkes
denna (från 1906) med 2 av K. m:t utsedda j.
(jämte 1 suppleant), varigenom man avser att
vinna en närmare kontakt med affärslivet.

Järnvägsmuseer, ordnade samlingar av
föremål m. m., som åskådliggöra utvecklingen av
ett lands järnvägsväsen. J. finnas i flera
länder. Då vid Baltiska utställningen i Malmö 1914
en större utställning rörande järnvägsväsendet
av Järnvägsstyrelsen anordnats, erhölls stommen
till det museum, som 1915 öppnades i Stockholm
och vilket såväl genom originalföremål som med
modeller visar vid järnvägarna använda redskap,
rullande materiel m. m. För utställning av äldre
lok i original öppnades 1942 en lokhall vid
Tomteboda, 1945 utökad med en vagnhall.

Jämvägsorganisationer. Svenska j. För
att tillvarata de enskilda järnvägarnas
gemensamma intressen bildades 1876 Svenska
j ärnvägsföreningen. Dess ändamål är
att verkställa utredningar samt förmedla och
träffa överenskommelser i ärenden, som beröra
de anslutna järnvägarnas intressen, samt i övrigt
övervaka och främja deras angelägenheter. I
anslutning till Svenska järnvägsföreningen
bildades 1906 Svenska järnvägarnas
arbetsgivareförening med syfte att
gentemot personalen tillvarata
järnvägsförvaltningar-nas intressen. Båda nämnda föreningar ha
gemensam verkst. dir. och gemensamt kansli. På
gr. av det fortgående förstatligandet av enskilda
järnvägar befinna sig föreningarna under
avveckling.

Internationella j. För att främja
järnvägstrafiken länderna emellan har det blivit
nödvändigt att tillämpa enhetliga transport-,
taxe-och tekniska bestämmelser. För detta ändamål
ha flera internationella sammanslutningar kommit
till stånd, grundade på avtal antingen mellan
staterna el. mellan de berörda
järnvägsförvaltning-arna. De numera viktigaste organisationerna äro
följ ande. Internationella
järnvägs-unionen (Union internationale des chemins de
fer), omfattande samtliga större
järnvägsförvalt-ningar i Europa och flera företag i Kina, Japan
och Nordafrika. Den studerar frågor rörande
administration, avräkning och statistik,
person-och godstrafik, drift och teknik. Dess säte är
Paris, och den utger en månadstidskr. och en
årlig statistisk berättelse, avseende de
anslutna järnvägarna. Internationella
järn-vä gs kongr e s s f ö r bun de t (Association
internationale du congrès des chemins de fer) med
säte i Bryssel omfattar flertalet stater i Europa,
Amerika och Asien. Sammanslutningen sysslar
rent vetenskapligt med järnvägarnas problem. Den
utger en månadstidskr. Inland Transport
C o m m i 11 e e är en underavd. av FN :s
ekonomiska kommission för Europa med uppgift att
verka för bättre internationella kommunikationer.
Föreningen för teknisk enhet
(Unité technique) inom järnvägsväsendet
arbetar för enhetliga föreskrifter bl. a. betr, den
rullande materielens byggnad och underhåll. De
årl. återkommande europeiska
tidtabells- och vagnkonferensernas
verksamhetsfält framgår av deras namn. Inom de
nordiska länderna arbetar Nordiska
järnvägsmannasällskapet, bildat 1874, som
behandlar frågor av intresse för järnvägarnas
administration, drift och teknik. Sällskapet
utger den månatligen utkommande Nordisk
järn-banetidskr.

Järnvägsrådet, försöksvis 1902—04 och 1905
—07, permanent fr. o. m. 1908, har till uppgift
att lämna upplysningar och råd i ärenden ang.
statens järnvägsrörelse. J. består av 25 led., av
vilka 3, därav ordf., utses av K. m:t, 4 av
hushållningssällskapen, 1 av vardera
stadsfullmäktige i Stockholm, Göteborg och Malmö samt
övriga 15 av olika sammanslutningar inom
industri och handel.

Jämvägssamtrafik innefattar befordran av
personer och gods mellan olika järnvägar utan
omexpediering, d. v. s. på direkta biljetter, resp,
fraktsedlar. För den inrikes persontrafikens
vidkommande skapades enhetlighet i
samtrafiksbe-stämmelserna 1891, då gemensam taxa för direkt
expediering av personer och resgods mellan
samtliga statsbanestationer och de allra flesta
enskilda järnvägars stationer infördes. Rörande
godssamtrafiken träffades överenskommelse 1882
mellan SJ och ett antal enskilda järnvägar,
senare biträdd av de flesta enskilda järnvägar.
Bestämmelser om godssamtrafik omfatta förutom
avgifter och avgiftsfördelning även fastställandet
av samtrafiksvägar. För behandling av frågor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free