Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägssamtrafik - Järnvägssignaler - Järnvägsstation - Järnvägsstyrelsen, Kungliga - Järnvägstariffer - Järnvägstaxa - Järnvägstelefon - Järnvägstelegraf - Järnvägstjänstemannaföreningar - Järnvägstrafikstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/19 Järnvägssignaler—Järnvägstrafikstadgan 720
i samband med järnvägarnas godssamtrafik har
K. m:t inrättat två organ, Verkställande
förvaltningen, resp. Samtrafiknämnden för
järnvägarnas godssamtrafik.
Sverige har f. n. personsamtrafik med de
nordiska länderna, samtliga ockupationszoner i
Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike, Schweiz,
Italien, Österrike, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern,
Rumänien, Jugoslavien och Bulgarien.
Godssamtrafik finns även med nämnda länder utom
Rumänien.
Järnvägssignaler, se Järnväg.
Järnvägsstation, se Järnväg.
Järnvägsstyrelsen, Kungliga, se Statens
j ärnvägar.
Järnvägstariffer, se Järnvägstaxa.
Järnvägstaxa, sammanställning av de
avgifter, som skola erläggas för transport på
järnväg av personer och gods, samt bestämmelser
om deras tillämpning. Taxorna äro i Sverige
fastställda av K. m:t för varje järnväg särskilt.
De fastställda j. äro att anse som maximitaxor,
vilka järnvägarna kunna underskrida, t. ex.
genom att medge nedsättningar i syfte att få större
vinst genom ökad trafik. J. innefatta olika
tariffer, d. v. s. avgiftstabeller, för olika
biljettslag, resp, transportsätt och varuslag. En
tariff kan vara rak, då avgiften ökar i samma
proportion som befordringsavståndet, el. fallande,
då avgiften jämväl ökar med avståndet men med
avtagande tillägg. Ofta utformas tariffen som
zontariff, vilket innebär, att
befordringsav-giften är densamma inom ett visst
avståndsom-råde.
Taxan för befordring av
personer på Statens järnvägar är i stort sett
uppbyggd med utgångspunkt från tariffen för
enkla biljetter i 3æ klass. Denna är en fallande
zontariff med zoner successivt växande i
proportion till resavståndet från 8 km längd till 32
km. Eftersom zonpriset är konstant, blir alltså
pristillägget per kilometer förhållandevis lägre
vid långa reseavstånd än vid korta. I 2:a klass
är biljettpriset 50% högre och i 1 :a klass 200%
högre än i 3:e klass. Tur- och returbiljett,
gällande 20 dagar för alla avstånd, är billigare än
2 enkla biljetter. Särskild tariff tillämpas för
månadsbiljetter. De flesta övriga billiga
biljetter, t. ex. veckosluts-, endags-, sport- och
bad-resebiljetter, grunda sig på tariffen för enkla
biljetter.
Taxan för befordring av gods på
Statens järnvägar upptar följ, huvudgrupper av
transportsätt: fraktgods, innefattande
små-fraktgods i sändningar upp till 55 kg,
fraktstyckegods i sändningar 60—2,490 kg och
vagnslastgods i sändningar om minst 2,5 ton;
levande djur i vagnslaster; lik; i 1 g o d s,
innefattande ilstyckegods i sändningar om 30—2,490
kg och ilvagnslastgods i sändningar om minst
2,5 ton; paketgods i sändningar om högst
20 kg vikt; sluti. expressgods, i
beford-ringshänseende likställt med resgods. Principerna
för godsets tariffering grunda sig på godsets
vikt, rymd, värde och transportsätt. Ju större
viktsmängd, desto lägre tariff.
Järnvägstelefon. För meddelanden rörande
järnvägsdriften togs telegrafen i bruk före
telefonen, f. ggn. 1838 vid Great Western Railway i
England. Vid svenska järnvägar användes först
visartelegraf men senare morsesystem. I början
på 1900-talet började emellertid j. tas i anspråk,
först som bantelefon för meddelanden från
stationerna till banbevakningspersonalen. Därefter
tillkom förbindelse mellan sektionshuvudorterna
och underlydande tjänsteställen. 1921 hade
utvecklingen hunnit så långt, att försök gjordes
att använda telefon även för vissa meddelanden
i säkerhetstjänsten, d. v. s. för tåganmälningar,
samt för order i övrigt rörande tågrörelsen. 1929
slopades alla bestämmelser om att telegraf måste
användas för vissa meddelanden i
säkerhetstjänsten. Därefter har telefonen successivt ersatt
telegrafen, och numera finnas praktiskt taget inga
telegraf apparat er. SJ ha ett stort nät egna
telefonlinjer och växelstationer. — J. har nu
börjat suppleras med radiotelefon, av SJ först
tagen i bruk på tågfärjoma.
Jämvägstelegraf, se Järnvägstelefon.
Järnvägstjänstemannaföreningar,
sammanslutningar bland järnvägstjänstemän med syfte
att främja olika personalgruppers ekonomiska
intressen och skydda deras rättsliga ställning
gentemot företaget. Bland j. av större betydelse
kunna nämnas: Svenska
järnvägsmannaförbundet, en facklig organisation, bildad
1899, till vilken fr. o. m. 1940 Svenska
lokman n a f ör bundet har anslutits.
Medlemsantalet uppgick Vi 1950 till 67,300, omfattande
så gott som samtlig järnvägspersonal t. o. m.
lönegraderna Ca 16 å 18 vid SJ och motsv.
personalgrupper vid enskilda järnvägar. Förbundet
är anslutet till Landsorganisationen och utger
fackorganet Signalen. Svenska
järnvägarnas kontorspersonal- och
arbetsledareförbund bildades 1912 och hade Vi
1950 c:a 2,600 medl., huvudsaki. av
kontorist-och stationsmästargrad vid Statens el. enskilda
järnvägar. Förbundets organ är Svenska
järn-vägstidningen. Statens järnvägars b
e-fälsförbund är fackorganisation för
tjänstemän i lönegrad Ca 19 och högre vid SJ. Motsv.
tjänstemän vid enskilda järnvägar kunna även
vinna inträde. Medlemsantalet var rh 1950 c:a
2,300. Förbundets organ är Svensk trafiktidn.
Statsbanornas ingenjörsförening,
bildad 1913, är en facklig sammanslutning för
ingenjörer. Medlemsantalet var 1h 1950 c:a 500.
Föreningen utger tidskr. Järnvägsteknik.
Järnvägstrafikstadgan, av K. m:t fastställd
12/s 1925 med därefter stadfästa ändringar och
tillägg, reglerar rättsförhållandet mellan
järnvägen och trafikanterna. J. innehåller bl. a.
bestämmelser om järnvägens och den resande
allmänhetens skyldigheter, om fraktavtalets innebörd
och om järnvägens ansvarighet. J. har rättslig
verkan, och ansvar enl. densamma kan avkrävas
inför domstol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
