Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabinettsskåp - Kabinettsstycke - Kabinettsärenden - Kabir - Kabirer - Kabom - Kabriol - Kabriolett el. kabriol - Kabul (flod) - Kabul (stad) - Kabyler - Kabylien - Kabyss - Kackerlackor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Kabinettsstycke—Kackerlackor
758
Parti av kungl. palatset, Kabul.
mitten av 1500-talet och voro under hela
1600-talet mycket vanliga. På deras utsmyckande
ned-lades ofta ett utsökt arbete med skulpturer,
målningar och inläggningar av olika slag. Även
materialet var dyrbart: ebenholts och elfenben,
sköldpadd och pärlemor, silver o. a. metaller
samt marmor o. a. stenarter i flera färger.
Kabinettsstycke, oljemålning i litet format,
avsedd att placeras i mindre rum, kabinett. K
a-binettsmåleriet utövades särskilt i
Holland under 1600-talet.
Kabinettsärenden, i allm. ärenden, som
avgöras i kabinettet. Under frihetstiden kallades de
mindre viktiga regeringsärenden, som konungen
ägde att själv avgöra i närvaro av två riksråd,
för k. Enl. 1772 års R. F. § 12 blev flertalet
regeringsärenden k.
Kabir, indisk mystiker (d. 1518), tillhörde
vävarnas kast; säges ha varit lärjunge till
Rämä-nanda. Liksom denne predikade K. mot
kastskillnaderna. K. har rönt starkt inflytande från
islam. Han skrev korta, alltjämt populära dikter
på folkspråk (eng. övers, av Tagore 1915).
Kabirer (grek. Ka’beir6i, lat. Cabiri), grek,
myt., grekiska gudomligheter, som dyrkades
särskilt på vissa öar och kusterna omkring Egeiska
havets n. ö. hörn. Den berömdaste kultorten var
ön Samothrake, där mysterier firades, som voro
livligt omfattade under hellenistisk tid. K.
uppfattades där som de sjöfarandes beskyddare samt
fingo likhet med Dioskurerna. Ett kabirtempel
finnes vid Tebe.
Kabom, förk. för Konfektions ab. Oscar
Molander.
Kabriol [-ä’l] , se Kabriolett.
Kabriole’tt (av fr. cabriolef) el. kabriol
(av fr. cabriole, luftsprång; jfr Kapriol), ett
två-hjuligt, enspänt, lätt åkdon på fjädrar, försett
med nedfällbar sufflett.
Käbul [-bö’l], flod i Afghanistan och Indien.
Upprinner nära Hilmends källor, flyter förbi
huvudstaden K., mottager många bifloder och
mynnar i Indus vid Attock; omkr. 500 km lång,
utnyttjas för konstbevattning. Flottled.
Käbul [-bö’l], huvudstad i Afghanistan vid
floden K., 140,000 inv. C:a 1,700 m ö. h. Flera
goda bilvägar stråla ut härifrån till
provinshuvudstäderna. Tillv. av vapen, tändstickor, cement,
läder- och yllevaror m. m. Det utmärkta läget har
gjort K. till en viktig anhalt på infartsvägarna
till Indien; här passerade bl. a. Alexander den
store, Djingis-kan, Babur, Nadir schah och
Ah-med schah. K. blev huvudstad 1774, erövrades
och ödelädes delvis av engelsmännen 1842 och
1879, varefter staden återuppbyggdes i
moderniserat skick. Kungl. palatset ligger ett stycke
utanför staden.
Kabyler (av arab, kabila, beteckning för stam
el. boplats) kallas bergsborna i Atlasländerna och
Rif, i inskränkt bemärkelse blott inv. i
Kaby-lien i Algeriet. K. användes som beteckning för
de bofasta bergsborna i motsats till
låglandsnoma-derna, beduinerna. Rent etnografiskt kan man
icke använda en sådan indelning. K. äro
emellertid berber och sålunda språkligt sett hamiter,
om än deras språk rönt inverkan från den
semitiska arabiskan, liksom blodblandning med
araber ävensom med sydeuropéer förekommit. — K.
äro åkerbrukare men idka också hantverk, ss.
vävning, läder- och metallbearbetning samt
krukmakeri, det sistn. utan hjälp av drejskiva.
Byarna äro ofta terrassformigt anlagda, varvid
för-svarshänsyn spelat in. Husen äro fyrkantiga, av
sten el. ler och på sina håll försedda med
implu-viurn och rököppningar samt underjordiska rum
för förvaring av säd. Samhällsenheten bildas av
den patriarkaliska familjen, byarna styras av en
hövding med ett råd vid sin sida. Religionen
är islam, som dock är uppblandad med talrika
äldre föreställningar. Kvinnan åtnjuter större
frihet än hos slättborna och går vanl. obeslöjad.
I Rif ätes kött av vilda svin, och vin försmås
icke. K. äro frihetsälskande och krigiska. Särsk.
i Rif ha både sultanerna och de europeiska
kolonimakterna rönt motstånd av k. Se Abd-el-Krim.
— Litt.: A. Hanoteau och A. Letoumeux, ”La
Kabylie et les coutumes kabyles” (3 bd, 2:a uppl.
1893) 5 E. Westermarck, ”Sex år i Marocko”
(1918).
Kabylien, landskap i Algeriet ung. mellan
Alger och Philippeville.
Kaby’ss, skeppskök; kyffe, litet sovrum.
Kackerlackor, BlattoVdea, insektordning,
omfattande former med tillplattad, långsträckt oval,
brunaktig kropp, bitande mundelar, långa,
trådlika antenner och kraftiga ben. Huvudet är
nedböjt och kan fullständigt döljas under
mellankroppen; täckvingarna äro läderartade och
läggas i vila platt bakåt över flygvingarna;
bakkroppen bär ett el.
två par ledade
analbihang. Äggen
avläggas inneslutna
i avlånga kapslar.
Larverna likna de
fullvuxna. K. äro
nattdjur som om
dagen vanl. hålla
sig väl dolda.
Deras rörelser äro
snabba och livliga.
De äro allätare
men förtära helst
vegetabiliska äm-
Vanliga kackerlackan cl.
torrakan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
