Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kagg, Lars - Kaggefjärden - Kaggeholm - Kagoshima - Kaguar - Kahal - Kahl, Achatius - Kahlmeter, Gunnar - Kaholson, Georg - Kahn, Gustave - Kahn, Reuben Leon - Kahr, Gustav von - Kaibarpasset - Kaieteurfallet - Kaifas (Kaiafas), Josef - Kai-feng. Kaïföng - Kaijo, Kaesong - Kaila, 1. Erkki (Johansson) - Kaila, 2. Eino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769 Kaggefjärden—Kaila 770
vid hertig Georgs av Lüneburg här; som sådan
tog han framgångsrikt del i de strider, som ledde
till Hamelns erövring 1633. Han utmärkte sig
även vid försvaret av Regensburg 1634. 1635
blev han generalmajor, kort därpå krigsråd och
intogs 1641 i rådet. Med outtröttligt nit satte
han det inhemska försvarsväsendet i förträffligt
stånd till danska kriget 1643—45. 1644 var K.
som generallöjtnant fältmarskalken Gustav Horns
närmaste man i Skåne och kämpade 1644—45
mot Sehested vid Göta älv. 1648 utnämndes K.
till fältmarskalk. Han företog i slutet av 1659 ett
infall i Norge, där han angrep Halden men 1660
nödgades gå tillbaka över gränsen. Hösten s. å.
gjordes han av råd och ständer till riksmarsk.
Kaggefjärden, se Mörköfjärden.
Kaggeholm, gods i Ekerö sn i Uppland,
beläget på Lillön i S. Björkfjärden av Mälaren,
omfattar 344 har; taxeringsvärde 252,000 kr.
Slottet är från början av 1700-talet, och godset
är känt sedan 1300-talet, då det ägdes av bl. a.
Bo Jonsson Grip. Det nutida namnet är efter
fältmarskalken greve L. Kagg, som 1645—61 var
dess ägare. Ägarlängden har f. ö. varit snabbt
växlande, i synnerhet sedan 1800-talets senare del.
Själva jordegendomen har styckats till tomter.
Slottet övertogs 1943 av Filadelfiaförs. i
Stockholm och användes till folkhögsk. och
semesterhem. — Litt.: A. Forssell, ”K.” (1939).
Kagoshima, stad på japanska ön Kyushu, vid
Kagoshimaviken; 229,000 inv. Keramiktillv.; god
hamn. Luftbombarderat juni—aug. 1945.
Kaguär, zool., se Myrslokar.
Kahäl, hebr., beteckning för judisk församling.
Kahl, Achatius Johan, präst, författare
(1794—1888). Han blev adjunkt i österländska
språk i Lund 1821, prästvigdes 1825 samt blev
1827 förste stadskomminister i Lund och
kyrkoherde i östra Råby och Bjällerup, 1830 prost.
Som yngre var K. flitig medlem av Härbärget,
som han skildrat i bl. a. ”Tegnér och hans
samtida i Lund” (1851; 2:a uppl. 1868). K. var
ivrig swedenborgare och utgav flera skrifter om
swedenborgianismen.
Kählmeter, Tore Gunnar, läkare (1885—
1951), med. dr vid Karolinska inst. 1918
(”Bidrag till kännedomen om spondylitis deformans”),
överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus 1919—24,
vid Åsö sjukhus 1925—43, vid Södersjukhuset
från 1943, doc. vid Karolinska inst. 1927, prof:s
titel 1946. K. har förjitom ett stort antal art.
i fackpressen utg. ”De reumatiska sjukdomarna”
(1929, 2:a uppl. 1943) och har som forskare inom
reumatologien vunnit internationellt rykte.
Kahlson, Georg Sigfrid, fysiolog (f. 1901
23/9), med. lic. och dr med. i München 1930, doc.
i fysiologi i Lund 1936, prof, där sedan 1938;
med. hedersdr i Oslo 1946. K. har utg. ett
70-tal vetenskapliga arbeten, bl. a. berörande
autonoma nervsystemets fysiologi,
magsaftsekretio-nen och histaminfrågor. K. har därjämte gjort
sig känd som en energisk förespråkare för ökat
statligt stöd åt medicinsk forskning.
Kahn, Gustave, fransk författare (1859—
1936), symbolismens nitiske versteoretiker och
NF XI — 25
ledaren för revolten mot den s. k. parnassiska
skolans formkonst. K. grundade 1886 tidskr. Le
Symboliste och utgav fyra diktsaml. på frivers.
K. skrev också romaner, ss. ”Le roi fou” (1896)
och ”L’adultère sentimental” (1902) samt litterära
studier, ”Symbolistes et décadents” (1902) och
”Ch. Baudelaire” (1925).
Kahn, Reuben Leon, litauisk-amerikansk
bakteriolog (f. 1887) prof, i serologi vid univ.
i Michigan och föreståndare för serologiska
laboratoriet vid universitetsklinikerna i Ann
Ar-bor, Mich. K., som bl. a. publicerat viktiga
undersökningar över vävnadsimmuniteten, har
framför allt blivit bekant genom den serologiska
fällnings reaktion för diagnosen av syfilis, K a h n s
reaktion, som han utarbetat (första
publikationen härom juli 1923).
Kahr, Gustav von, tysk politiker (1862—
1934). Han blev 1917 regeringspresident i
Ober-bayern, på vilken post han jämte G. Escherich
efter novemberrevolutionen organiserade de
borgerliga skyddskårerna mot Bayerns kommunister.
Han var 1920—21 bayersk ministerpresident i en
borgerlig koalitionsregering men måste avgå, då
han med bayerska lantdagens stöd motverkade
den upplösning av skyddskårerna, som
segrarmakterna krävt och tyska riksregeringen
medgivit. Under det kritiska läge, som rådde i
Tyskland och särsk. Bayern i okt. 1923, utsågs K.,
som var monarkist och närmast sympatiserade
med Bayrische Volkspartei, till statskommissarie.
I nov. s. å. ingrep han effektivt mot den kupp,
som Hitler iscensatt. K. var 1924—30 president
i Bayerns högsta förvaltningsdomstol och
mördades av nationalsocialister i samband med den
blodiga uppgörelsen 3% 1934.
Kai’barpasset, se Khaibarpasset.
Kaieteurfallet [kaiato’a-], vattenfall i Potaro,
en biflod till Essequibo, i Brittiska Guayana. Ett
av jordens högsta vattenfall, 226 m.
Käi’fas (Kaiäfas), eg. Josef K., judisk
överstepräst omkr. 18—-36 e. Kr., sadducé; han
ledde rättegången mot Jesus (Matt. 26:57).
Kai-feng. K a i f ö n g, huvudstad i kin. prov.
Ho-nan, ung. 10 km s. om Huang-ho; c:a 223,000
inv. K. var residensstad under en del av 5:te
dynastien och 960—1125 för Sungdynastien. K.
bevarar från dessa storhetsperioder praktfulla
palats och tempel.
Kaijo, K a e s o n g, stad i Korea, 55 km n. v.
om Söul (Keijo), nära kusten och vid järnväg
till Mukden (Shen-Yang) c:a 70,000 inv.
Käi’la. 1) Erkki K., (urspr. Johansson),
finländsk teolog (1867—1944), teol. dr 1896,
biskop i Viborg 1925, ärkebiskop i Åbo 1935,
hedersdr i Uppsala 1941, ordf, i Finska kyrkans
prästförbund, led. 1917—27 av riksdagen
(Finska nationella samlingspartiet). Som teologisk
forskare var K., som under studietiden rönt
inflytande från bl. a. A. Ritschl, betydande.
2) Eino Sakari K., den föreg:s son, filosof
(f. 1890), prof, i filosofi vid Åbo finska univ.
1921, i teoretisk filosofi vid Helsingfors univ.
1930; led. av Finlands akademi 1948. K. har i
huvudsaki. på finska utg. allmänt psykologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
