Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kajana - Kajaneborg - Kajanus, Robert - Kajennpeppar - Kajfritt el. Fritt på kaj - Kajman - Kajmanfisk - Kajuta - K A K - Kakadua - Kakao - Kakaobönor, Kakorött, Kakaosmör, Kakaoträd - Kakaomassa, Kakaopulver - Kakapo - Kakel - Kakelugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Kajaneborg—Kakelugn
780
älv finnas ruinerna av fästet Kajaneborg. — K.
har en regelbunden stadsplan. Bebyggelsen
består övervägande av låga trähus. Bland större
byggnader märkas rådhuset, uppfört 1831
(arkitekt C. L. Engel), stadshuset och
seminariebygg-naderna. Det största industriföretaget är Kajaani
oy. (gr. 1907, c:a 800 arb.), vars anläggningar
omfatta sågverk, sulfitcellulosafabrik, träsliperi,
snickerifabrik m. m. K. erhöll
järnvägsförbindelse söderut 1904 och till den nordliga tvärbanan
Uleåborg—Nurmes 1929. Finskt samlyceum och
seminarium för folkskollärare.
Kajaneborg, en mot ryssarna byggd fästning
på en holme i Kaj ana å (invid nuv. staden
Kajana). K. påbörjades under 1600-talets första
decennium och färdigbyggdes 1666 på initiativ
av Per Brahe d. y. Långt innan fästningen var
färdig, användes den som fängelse; bl. a.
inspärrades J. Messenius och L. Wiwallius där. 1716
intogs K. av ryssarna, som sprängde tornen i
luften. Under frihetstiden fick fästningen
fullständigt förfalla. Ruinerna framgrävdes 1937.
Kajänus, Robert, finländsk musiker (1856
—1933), elev av F. R. Faltin, konservatoriet i
Leipzig och J. Svendsen. K. var 1882—1932
ledare för de varandra följ, orkesterföretagen
Helsingfors orkesterförening, Filharmoniska
sällskapet (stiftade av honom) samt Helsingfors
stadsorkester. 1885 grundade han en orkesterskola,
t 914 ansluten till Musikinst., var musiklärare vid
Helsingfors univ. 1897—1926, titulärprof. 1908.
K. kallades att framföra finländsk musik i nästan
alla Europas länder. Genom sina två finska
rap-sodier o. a. kompositioner med Kalevala-motiv
(1880-talet) inledde K. en nationell riktning. Bland
hans senaste verk märkas bl. a. ”Sinfonietta”,
”Sinfoniskt förspel” och ”Intermezzo”.
Kaje’nnpeppar, se Capsicum.
Kajfritt el. Fritt på kaj, transportklausul,
enl. vilken säljaren åtager sig icke blott att
leverera varan på kaj å leveransorten utan även att
stå risken, tills den där är upplagd.
Kajmän, zool., se Krokodildjur.
Kajmänfisk, zool., se Lepidosteus.
Kajuta (från mlty. kajüté), numera benämning
dels på fartygschefens å örlogsfartyg el.
befälhavarens å handelsfartyg arbetsrum och dels på det
bästa rummet ombord å mindre fartyg och jakter.
KAK, förk. för Kungliga
automobilklub-ben (se d. o.).
Kakadüa, zool., se Papegojor.
Käkao (sp. cacao, av mexikanska kakahuatl),
kakaobönor, fröna av Theobroma-arter (fam.
Sterculiaceae), av vilka den viktigaste är
Theo-broma cacao. K:s hemland torde vara det
regnrika skogsområdet kring Orinoco- och
Amazonfloderna, där den av fröna beredda drycken
dracks kall, tillsatt med honung, peppar och
vanilj. Den blev spridd över världen först efter
spanjorernas erövringståg i Sydamerika och
Mexico.
Kakaoträdet fordrar hög årlig medeltemp.
(minst 240, aldrig understigande io°), riklig och
jämnt fördelad nederbörd (c:a 2,000 mm). I en
del fall har konstbevattning tillgripits, vilket blir
Frukter av Theobroma cacao.
allt vanligare,
mycket till följd
av att k.-trädet
därigenom blir
mera fredat mot
växtsj
ukdo-mar. Då
k.-trädet ej heller får
vara utsatt för
hårda vindar,
odlas det oftast
i regnrika, väl
avvattnade
lågländer (upp till
600—700 m ö.
h.) och i för
vinden
skyddade dalgångar på
ömse sidor om ekvatorn i Amerika, Afrika och
Asien till c:a 15—200 lat. K-trädet är ”stamblom
-mande”. Frukten är ett 10—-15 cm långt och 4—7
cm brett, 5-kantigt och vårtigt, gulrött bär, som
närmast påminner om en gurka, fast med
kraftigare skal. I den köttiga, rosafärgade och ätbara
fruktmassan ligga 30—-50 frön,
kakaobönor-n a, som lämna produkten k. — Då k.-bönorna
av naturen ha en bitter smak, måste de jäsas el.
rötas (se Choklad), då de erhålla en mildare,
olje-artad smak, samtidigt som kakaorött och en
flyktig olja bildas, vilken senare ger k. dess
speciella smak. Kemiskt sett består fermenterad
el. jäst k. bl. a. av fett, det s. k. kakao
smöret (c:a 50%), äggviteämnen (c:a 14%),
stärkelse (c:a 9Vo) samt en alkaloid, theobromin
(1,5%), närbesläktat med koffein i kaffe och te.
— Världsproduktionen av k. (1937—39
i medeltal 747 mill. kg) fördelade sig med 35 °/o
på Guldkusten, 18 °/o på Brasilien, 14 % på
Nigeria samt c:a 3% på vardera Dominikanska
republiken, Trinidad och Tobago, Ecuador och
Venezuela. Handelsbenämningar på k. hänföra
sig oftast till namnet på produktionslandet el.
utförselhamnen. Produktionen och konsumtionen
av k. i världen äro stadda i ständig ökning. Särsk.
omtyckt är k. i England, Holland och Danmark.
Sverige importerade 1937—39 i genomsnitt 7,6
mill. kg (för 4,8 mkr.). — Litt.: A. Sprecher v.
Bernegg, ”Tropische und subtropische
Weltwirt-schaftspflanzen. 3. Genusspflanzen: 1. K. und
Kola” (1934)-
Kakaobönor, Kakaorött, Kakaosmör,
Kakaoträd, se Kakao.
Kakaomassa, Kakaopulver, se Choklad.
Käkapo, se Papegojor.
Kakel, platta av tegel el. fajans, glaserad på
ena sidan. Begagnas till beklädnad av kakelugnar,
spisar, badrumsväggar o. dyl.
K. betecknas med olika namn alltefter sin plats
i ugnen: bladkakel, som utgöra huvudmassan
av k. och ha plan framsida, hörnkakel, som
ha sin plats i hörnen, friskakel, som sitta
i smalare skift, och olika sorters simskakel.
Med styckkakel betecknas de under
1700-talet i större avd. tillverkade k.
Kakelugn, se Eldstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
