Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmucker - Kalmuckområdet - Kalmusrot - Kálnoky, Gustav - Kalocsa - Kalomel, merkuroklorid - Kalops - Kalori - Kalorifer - Kalorimeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Kalmuckområdet—Kalorimeter
834
men. På många håll har man dock börjat
bekänna sig till islam.
K :s språk, kalmuckiskan
(västmongo-liskan), hör till uralaltaiska språkstammen. Av
mongolisk skrift ha k. bildat ett eget alfabet
med särskilt tecken för varje ljud. Förutom
skrivna lagar ha k. en egen litt., omfattande
sånger, traditioner, sagor och epos. — Litt.:
Howorth, ”History of the mongols” (4 bd, 1876
—1927).
Kalmu’ckområdet, 1920—35 autonomt område
inom RSFSR, 1935—43 autonom republik,
Kal-muckernas ASSR; 73,804 km2, c:a 232,000
inv., därav c:a 75 °/o kalmucker. K., som
omfattade stäppområdet v. om nedre Volga och Kaspiska
havet, uppdelades 1943 på Stavropol-
(Nordkaukasiska), Stalingrad-, Rostov- och det nybildade
Astrachanområdet. Huvudstad var Elista, sedan
1943 kallat Stepnoj, 8,500 inv.
Ka’lmusrot, A’corus ctTlamus, flerårig ört av
fam. Araceae med 1—1,5 m långa, svärdslika blad
och omkr. 2 cm tjock, horisontell jordstam. Den
växer här och där
i dammar och åar i
s. och mellersta
Sverige. Den
aromatiska jordstammen, k a 1 m u
s-r o t, Rhizoma
cala-mi, innehåller
kal-musolja. Den har
haft användning
som tillsats till
pulver el. piller,
avsedda att förbättra
matsmältningen.
Kälnoky [-[kä’l-nåkj],-] {+[kä’l-
nåkj],+} Gustav,
greve,
österrikiskungersk statsman
(1832—98). K.
ägnade sig från 1854
åt den
diplomatiska banan, var
1874—79 envoyé i Köpenhamn, 1880—81
ambassadör i Petersburg samt 1881—95 utrikesminister.
Som sådan höll K. obrottsligt fast vid alliansen
med Tyskland och biträdde 1882 trippelalliansen.
Han förde en mot de kristna Balkan-staterna
vänlig politik och stödde Bulgarien gentemot
Ryssland. Den på grund härav uppkomna
missstämningen mellan Österrike-Ungern och
Ryssland förstod K. att övervinna. Hans avgång
framkallades av en konflikt med ungerske
ministerpresidenten Bånffy ang. kyrkopolitiken i
Ungern.
Kalocsa [ka’låt/a], stad i s. Ungern, i det
bördiga låglandet 5 km ö. om Donau; 12,000 inv.
K. är en av Ungerns äldsta städer och sedan
omkr. 1135 katolskt ärkebiskopssäte.
Kälomel, merkuroklorid, Hg2C12, vitt,
tungt, amorft pulver, olösligt i vatten. K. har
tidigare brukats som laxermedel och urindrivande
medel men har numera så gott som helt ersatts
N F XI — 27
Kalmusrot, Acorus calamus.
av andra medel. Den ger åt avföringen grön färg.
K. (draco mitigatus) har även förut använts till
behandling av syfilitiska åkommor.
Kalops [-å’ps], maträtt av tjocka, mörbultade
oxköttbitar, som starkt kryddade och brynta i
fett kokats i sluten gryta.
Kalori (av lat. ca’lor, värme), fys., enhet för
värmemängd, den värmemängd, som åtgår för
att uppvärma massenheten vatten i°. Som
massenhet väljes vanl. 1 g el. 1 kg (gramkalori, cal.
el. gcal, resp, kilogramkalori, Cal el. numera vanl.
kcal). På senare tid har man börjat beteckna
gramkalori som k. rätt och slätt, medan
kilogramkalorien (= 1,000 cal) betecknas
kilokalori. Hektokalori är 100 cal,
mega-kalori (Mcal) är 1,000,000 cal. Den sålunda
definierade k. är något beroende av
begynnelse-temp. Då man vid kalorimetriska mätningar vanl.
använder vatten av några grader under
rums-temp., är numera den s. k. i5°-kalorien
brukligast, d. v. s. den värmemängd, som förmår
uppvärma 1 g (resp. 1 kg) vatten från I4°s till
I5°s. — Andra k. äro den tidigare använda s. k.
regnaultska k., vid vilken begynnelsetemp.
var o°, och den s. k. medelkalorien, som
utgör V100 av den värmemängd, som åtgår för
att uppvärma 1 g (resp. 1 kg) vatten från o° till
ioo°. — Om k. som mått på olika
näringsämnens energiinnehåll se Födoämnen (med tab.).
Kalorifer [-ä’r], kamin; i Sverige särskilt ett
slags stora järnkaminer, som nyttjades i de
numera sällsynta ”varmluftsvärmeledningarna” för
upphettning av cirkulationsluften i ett särskilt
rum (varmkammaren) i nedre delen av den
byggnad, som skulle uppvärmas.
Kalorimèter, ett instrument för mätning av
värmemängder, bestående av ett i möjligaste mån
från sin omgivning isolerat system, vilket
tillföres värme el. från vilket värme borttages,
varefter den därigenom åstadkomna
tillståndsförändringen uppmätes. En k. av enklaste slag är
den s. k. b landningskal or ime te rn (fig.
1), som består av ett tunnväggigt, utvändigt
blank-polerat metallkärl, placerat på några korkspetsar
inuti ett annat, på insidan blankpolerat kärl. K.
är försedd med termometer och omrörare. I det
inre kärlet hälles vanl. vatten. Man bestämmer
k:s s. k. vatten värde, d. v. s. den
värmemängd, som
åtgår för i°
uppvärmning av k.
med termometer
och omrörare,
el. den vikt
vatten, som
absorberar en lika
stor
värmemängd som k.
med termometer
och omrörare.
För
noggrannare mätningar
användes
numera Dewars
Fig. 1.
Bland-ningskalori-meter.
Fig. 2. Bunsens
iskalorimeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
